Skrivet den: 2014-12-13 Klockan: 15:49:26

Här frossar vi i LUCIA idag

....efter att under 10 år, helt varit utan Luciafirande, frossar jag i att fira. Nu när den även infaller på en lördag i år. 
Det gäller att passa på. 


7:30
Jag lussar för min familj. 
Jag vill också....







9:00
Uppvärming på skandinaviska klubben med frukost innan dagens första officiella framträdande med barnen. 

Lillskatten blir osams med strumporna och ska absolut INTE vara med i något luciatåg. 
Skitkul!








Som tur är ordnar strumporna till sig på något magiskt sätt. 







10:00
Luciauppträdande 




Alltid lite kaotiskt innan alla kommit i ordning. 



















Klara, färdiga, gå....

















Efteråt fick vi fika och glögg. Glöggen spilldes ut, men det var i alla fall Inte PÅ lucialinnena så jag var hur glad som helst. 

Så åkte vi hem för att ladda om. 

13:30
Hemma igen och jag får se på SVTs Luciamorgon på STORtv och inte på liten skitdator. 

Vilken lycka!






Vilket program!

De hade verkligen lyckats i år med att göra det fint och bra. 













15:30
Nu ska vi äta lunch och dra vidare till nästa uppträdande. 



Jag fortsätter att rapportera löpande under dagen så fort jag kommer åt. 

/Y

Skrivet den: 2014-12-09 Klockan: 23:51:07

Här har man fått en specialleverans

....när eleverna som turistat i Sverige ställde en hel burk med smågodis på katedern i morse. 

....forna tiders röda äpple. 
Och fungerar lika bra. 






Kan ni fatta att de kom ihåg sin gamla lärarinna. 
Det hade jag verkligen inte trott. 
Hoppats på, ja. 
Men inte förväntat mig. 

Det var nära att jag började böla där på stört. Så glad blev jag. 

Ville bara berätta det. 

Jag är lite splittrad just nu. 
Läst just på fejjan att jag håller på att bli moster. 
Tänk att man ska behöva bli informerad om sådant på fejjan. 
Nästan så att jag började böla för andra gången idag. 

Skickade undran till mamma och fick det bekräftat. 
Det är ju förjäkligt detta med att vara utvandrad. Helt avskild från händelsernas centrum. 

Så jag har tankarna på annat håll just nu. 

God natt!

/Y

PS lugn, bara lugna. Det kommer mer Sverigerapporter. Eleverna har fått i läxa att skriva om sina upplevelser. Fler frågor? DS

Skrivet den: 2014-12-05 Klockan: 00:33:18

Här ska det vinnas

...har vi beslutat här hemma efter att fått nys om en tävling där man kan vinna gratis inträde till VÅR Angry-Birds-Park här på Gran Canaria.
 
 
 
 
Ja, timmen är sen och jag har inte fått någon rapport än från mina Sverige-turister som skulle vara på jazz-klubb ikväll.
Jag hoppas att de inte kommit bort sig, för planet hem till Gran Canaria går i morgon.
En vecka har förflutit.
 
Istället ska jag berätta om något fint jag fått vara med om ikväll.
Att måla...
 
För ett tag sedan fick jag reda på att man kunde vinna biljetter, inne hos Meekatt, till Angry Birds-parken här i Puerto Rico där vi har vår sommarstuga.
Där har vi ju varit ett par gånger.
Alltid lika roligt och uppskattad av ungarna.
Men det är ju inte gratis att gå in där.
Inte som på Lek-och Buslandet hemma i Örebro. Där alla vuxna går in gratis i barns sällskap.
Åh nej då.
Långt ifrån.
 
Så vinna en tävling skulle ju sitta fint.
Vi ska ju dit i sommar igen.
Det kan jag ju hoppa upp och sätta mig på.
 
Så då skulle vi tävla hade jag tänkt.
Men tiden går och jag kommer inte till skott.
Det är så himla mycket som ska göras och på något sätt så hamnar det där som inte är kniven-på-strupen längst nere i to-do-högen.
Som att läsa godnatt-sagor om kvällarna.
Lära ut hur man knyter rosett på skosnörena.
Laga frukost tillsammans.
Ligga i sängen och gosa (fast just DET är vi ganska bra på om lördagsmornarna).
Städa det där skåpet, eller BAKOM det där skåpet i köket......JA det är nödvändigt ;)
Leka med de där Barbysarna.
Ja sånt där som ska bli fina familjeminnen tillsammans.
 
Men ikväll kom jag till skott.
Ikväll tog jag mig i kragen.
Guldklimpen och jag satte oss ner och ritade det där tävlingsbidraget och det blev så jäkla bra.
Och vi hade det så trevligt.
Efteråt, när jag nattade honom, sa Guldklimpen:
- Du mamma, vi borde pyssla lite oftare tillsammans.
Och det var ju som att vrida om en kniv i hjärtat på mig. För visst, jag VET ju att vi borde göra sånt där lite mer ofta.
 
Jag vet ju....









 
Passa på och ta tillfället i akt ni också till att rita med era små.
Och speciellt om ni ska till Gran Canaria.
 
....fast ni behöver väl inte skicka in era bidrag.
Jag menar, då blir det ju mindre chans för oss ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-11-23 Klockan: 21:43:40

Här hälsade vi på hösten

....när vi åkte upp i bergen för två veckor sedan och fick syn på något jag absolut kände igen.....
 
.....hösten. 
 
 


 
Denna veckan har det varit OVÄDER på Kanarieöarna. Det har regnat och blåst i flera dagar. Precis som det brukar göra på hösten i Sverige.
Här har det varit KATASTROF - ha ha ha jag slutar aldrig roa mig på kanariernas beskostnad när det gäller detta med regn och att förbereda sig för något som händer VARTENDA år.
Bilder på Googel om katastrofen ;) >>>






 
 
Det var en av Älsklingens, ständigt återkommande, jobbarkompisar som hade födelsedag. Och eftersom hon blev så nöjd med förra årets tillställning hade hon önskat sig en precis likadan i år. 
 
Det fixade vi självklart. 

 


 
 
 


 
 
Vi åkte upp i bergen där det var full höststämning. Eller upp och upp i bergen. Vi åkte ca 10 uppåt från Arucas men det är tillräckligt för en barnfamilj med en medlem som börjar att spy så fort det blir några kurvor a'la cerpentinvägar. 

Men precis som alla andra år kom hösten som en överaskning. Det känns lika konstigt varge gång vi ska åka från högsommar värme upp en bit i bergen och råka ut för höstkyla. 
VAD i hela friden ska man ta på sig. 

Och det känns lika lustigt att komma ut från vårt hus iklädd höstmundering när det är 30 grader och strålande sol. 
Det känns som att hela världen tittar och småskrattar åt en. 
Som att se en vårdesperat i Sverige som ikläd sig shorts och flip-flops så fort som vårsolen kommer fram i april men fortfarande inte värmer något. 

Naturligtvis är det ingen som glor eller skrattar pt en hör. Det är helt naturlig utstyrsel om man ska upp i bergen här. 

Men samma problem varje gång. 
Var i hela friden har alla strumpbyxor tagit vägen?
Jag fick åka utan och DET kändes konstigt. 

Men vi åkte upp i kylan. 
SEX graders skillnad blev det på den halvtimmens uppstigning. 
Men en helt ny värld. 
Höst. 

Och restaurangen rekommenderar jag verkligen om man ska turista. 
Bra krubb i hemtrevlig kanarisk miljö. 
Inget lull-lull här inte. 
Los chorros. 
Ingen aning om vad stället heter. 































































En härlig lördag i goda vänners sällskap. 
Som det ska vara när man är ledig. 

/Y




Skrivet den: 2014-11-02 Klockan: 10:37:00

Här är det varmt

...riktigt varmt och det är den värmen som smitit upp till Sverige, via England, och värmt upp södra Sverige på sista tiden...
...har jag sett på nyheterna ;)
 
 


 
Jag är bättre nu.
MYCKET bättre.
Så fort som jag fick sluta med antibiotikan så blev jag bättre.
Jag var svag i ett par dagar och fick ta bussen till jobbet. Men efter idogt knaprande på mandariner (knaprar man mandariner?) och lugnttagande så blev jag snabbt starkare igen.
Och glädjen och lusten är tillbaka igen.
Skönt!
 
Men värmen.
Både sjukveckan och återhämtningsveckan har varit varma.
25 grader redan klockan åtta på morgonen och runt trettio mitt på dagarna.
Det är sjukt.
Strålande sol och sommarvärme i november.
Detta väder skulle vi ju ha haft i juni och juli, när vi hade sommarlov och gick och väntade på att kunna åka till stranden. Men då var det minsann molnigt.
 
Men folk frågar mig, efter flytten från Sverige, vad jag föredar. Sol och värme eller mörker och kyla, för svaret borde ju vara självklart.
Borde.
Men jag är inte så säker längre.
 
Jag flyttade från Sverige för att jag var trött på....ja jag flyttade ju för kärleken, men JAG flyttade istället för Älsklingen, för att jag var trött på mörkret och kylan. Jag var trött på att varge år, efter semestern, bli deppad och få ångest över att sommaren var slut. För att den mörka tiden skulle komma och det skulle dröja en EVIGHET tills nästa sommar.
Vilket slöseri med liv.
 
Men värmen suger musten ur en.
Värme gör att du inte orkar röra på dig, du svettas och springer från en skugga till en annan.
För man har ju inte semester jämt.
Man kan inte ligga på stranden jämt.
 
Nej man måste jobba, gå till skolan, handla, fungera i livet UTANFÖR stranden.
Och då är värmen en pina.
 
Kläder kan man ta på sig, men du kan aldrig ta av dig mer än att du blir naken. Och FÅ jobb accepterar att du kommer naken till jobbet.
 
Och glöm att dricka the eller rödvin....;)
 
 


 
Men jag flyttar inte hem.
Än...
För den där solhysterin på sommaren ger mig ångest, bara av att tänka på den ;)
 
 
/Y
 
 

Skrivet den: 2014-10-18 Klockan: 20:01:57

Här hade vi en UNDERBAR dag på stranden

....förra lördagen, när jag utan krusiduller, drog med hela Familjen Kaos till stranden här i Las Palmas. 

Det blev en kalasdag!

Jag kände helt plötsligt att det nog var ganska så länge sedan vi åkte till stranden, att jag nog var ganska så trött på att vara hemma och städa och plocka undan varje helg, att det nog skulle vara ganska kul att åka iväg och göra något tillsammans i familjen, att ligga och slappa på stranden med solstrålarna smekandes över min trötta kropp nog lät ganska så lockande....
....och att jag nog borde börja att tänka på vinterförrådet av solvitaminer som jag inte skaffat mig på grund av den uteblivna semestern. 

Jag fick som jag ville och vi packade ner smörgåsar och pryttlar UTAN stress (halleluja) och tog BUSSEN (dubbelhalleluja) till stranden och hade en perfekt dag. 

Lugnt och fint med lagom sol, strand- jippo att titta på, ingen stress och inget strul. 
Jag låg på filten och trodde nästan inte det var sant. 
OCH jag kunde njuta av det. 
....om jag bara vetat vad som komma skulle....
















































Dagen avslutades med finfika och sedan så åkte vi nöjda och lyckliga hem till vårt perfekta hem......hrm. 


Dagen efter var jag SJUK!
Så så blev det med den uppladdningen av immunförsvar inför vintern. 
Men det är en helt annan historia. 

/Y

Skrivet den: 2014-09-09 Klockan: 08:52:23

Här har vi varit på relax

....när vi i söndags åkte iväg på Älsklingens födelsedagspresent, SPA med hans jobbarkompisar. 






Igår var det helgdag här. 
Älsklingen har fortfarande semester. 
Skolorna börjar idag. 
Och vi mjukstartar här. 
Jag försöker att hålla stressen borta. 

Första veckan på jobbet var hemsk. 
Hemsk så att säga att den var jättestressig. Flänga hit och dit med ungarna som fortfarande hade sommarlov. Försöka hinna allt och inte komma försent. 
Jag gick på högtryck. 
Jag tror inte ens att jag sov när jag sov på nätterna. 

Förra veckan var lugnare. 
Denna veckan är också lugn. 
Nästa så börjar helvetet när Älsklingen börjar jobba och ungarna ska till skolan. 

Jag är lite orolig. 
Jag tycker inte om att pressa mig till det yttersta. 
Jag har märkt att när jag är trött, och då menar jag inte sömnig utan utmattad, ja då förändras hela jag. 

Jag får nån konstig känsla av att leva nån typ av mardrömsliv. Tappar hoppet. Blir negativ och ledsen. 
Får det svårt med att se meningen med livet. 
Jag tycker inte om den stämningen. 
Jag aktar mig för att komma dit. 

Förra veckan var det nära....

Därför var det så skönt att vi kunde åka iväg på den hör SPA-upplevelsen hela söndagen. 
En hel dag bara med att tänka på dig själv och njuta. 
Guld värt. 
Även om jag bara somnade hela tiden. 
En annan sak med att vara nära den farliga gränsen. När jag väl slappnar av så somnar jag överallt. 
Men det får vara så. 
Jag tror att det är kroppens sätt att återhämta sig och samla krafter. 

Men vi var på SPA - Krabi SPA, Paradise Hotels Calimera i Maapslomas. 
Först relax-avdelning och sedan all-inclusive-häng vid poolen. 






















































































En dag att minnas. 
En dag att lägga till förrådet av karameller i hjärtat att ta fram när det blir jobbigt. 

/Y

Skrivet den: 2014-09-05 Klockan: 09:17:12

Här fick jag sitta bredvid och titta på

....när Älsklingen tog ungarna till stranden igår medans jag jobbade. 








Älsklingen har semester nu och är hemma med skitungarna medans jag jobbar. 
Det är UNDERBART. 
Livet har lugnat ner sig lite och jag behöver inte flänga och stressa fram och tillbaka så. 
Jag kan ta det lite lugnt. 

Men å andra sidan är det fördjäkligt. 

De är hemma och roar sig medans jag sliter som ett djur inne i skolrummet. 

Igår tog han dem till stranden och jag fick foto-rapport på whatsappen med jämna mellanrum. 
Jag som har gått här och väntat hela sommaren på att det ska bli fint väder för att ta dem dit. Och så blir det kanonväder NU när jag jobbar. 

Det är alltid så ;)

Det har varit molnigt och mulet i Las Palmas hela juni, juli och augusti. Nu, när skolorna ska börja nästa vecka smäller det till och blir strålande sol från klarblå himmel. Och jag kan slå vad om att vi får högsommar nu i september och oktober här i Las Palmas. 
Så var det förra året också. 

Så ska ni semestra i Las Palmas och vill ha sol-och-badväder, så är chanserna störst i september och oktober. 
När skolorna börjat och folk börjat jobba igen efter semestern. 
Fast då blir det ju lugnast på stranden också. 













Så jag fick rapport från en perfekt semesterdag från Familjen Kaos igår. Fast utan mig. 
Och jag jan inte låta bli att bli lite avis och undra om de MÅSTE ha så förbaskat kul utan mig ;)

/Y

Skrivet den: 2014-09-03 Klockan: 16:49:54

Här var vi på bröllop

...i lördags så nu är jag sugen på att gifta mig. 
Ja visst ja! 
Jag är ju redan gift. 
Ha ett dunderkalas då. DET är jag sugen på. Där JAG är huvudpersonen ;)






Jag hade ju, under två veckor, gått och tänkt på vad jag skulle ha på mig innan och fått förlika mig med att vara tvungen att ta på mig en "gammal trasa" från förr. 
Men jag visste i alla fall det innan. 

Älsklingen däremot började inte prova kläder förens ett par timmar innan det var dags att speta iväg, och då endast för att jag tvingade honom. Annars hade han väntat till sista sekunden. 

Och naturligtvis blev det kalabalik. 
Det såg inte ut som han tänkt sig. 
Jag var inte helt överens med honom om klädkoden som gällde på detta kvällsbröllp. Och skjortan som tillslut blev vald var inte helt överens med oss om att den befann sig i bästa gåbortsskicket. 
Det blev att sätta på tvättmaskinen och strykjärnet på snabbspolning. 

Varför blir det alltid så?
Jag vill ju inte ha stress. 

Jag hade god lust att låta syndabocken gå utan skjorta, men det hade bara varit jag som hade lidit. Syndabocken hade varit själaglad. För det var en varm natt och han hatar kläder. 

Så vi tog bussen till en undangömd kyrka hör i Las Palmas som jag inte sett förut. Och fick vara med om något jättemagiskt:
Två personer som lovar att älska varandra för resten av livet. 

Bruden var underbar. 
Kyrkan var underbar. 
Kören sjöng underbart. 
Och prästen var underbart kort. 
Alla var ju sugna på kalas ;)

Så alla åkte ut en bit utanför Las Palmas   Ut till en alldeles egen festplats. Omringad av en mur, med röda mattan utrullad, brickor med dricka och tilltugg som väntade och en enorm tavla med bordsplaceringen. 
Jag älskar sånt. 

Vi fick mingla, sätta oss till bords, njuta av en lång rad tapas medans dryckerna flödade, bli fotograferade med brudparet och så tårta ovanpå allt detta. 

Så började dansen och resten är egentligen bara historia. 






































































Vi kom hem klockan SJU på morgonen och just när vi klev in genom dörren så vaknade skitungarna och det var bara att sätta igång och leka. 

Det är nått visst med bröllop. 
Man blir så sugen på att gifta sig ;)

/Y

Skrivet den: 2014-08-23 Klockan: 00:28:42

Här får man lära sig om hur man inte blir våldtagen

....och jag kan inte hjälpa att jag tycker att det är att börja HELT i fel ände. 






Jag hann inte sätta mig in så mycket i ämnet, men troligtvis var det så att Spanien gått ut med ett gäng råd och tips till kvinnorna här om hur man ska bete sig för att INTE bli våldtagen. 

Ett av dem var visst att dra för gardinerna i hemmet så att ingen potentiell våldtäktsman skulle kunna bli provocerad och få för sig att bryta sig in och våldta personen i fråga. 

VA!

Är inte det lite som att säga åt parkerna att inte se så inbjudande ut för att hundarna inte ska skita i dem, eller rättare sagt att hundägarna inte ska låta dem. 
Vart ligger egentligen ansvaret?







Bilden från en kampagn i England:
1. Lägg inte droger i kvinnors drycker. 

2. Om du ser en kvinna som är ute och går själv, låt henne vara ifred. 

3. Om du stannar för att hjälpa en kvinna vars bil hat gått sönder, kom ihåg att inte våldta henne. 

4. Om du befinner dig i en hiss och det stiger in en kvinna, våldta henne inte. 

5. Bryt dig aldrig in i en kvinnas hus via fönstret eller en olåst dörr. Hoppa inte på henne. Våldta henne inte v

6. Be dina vänner om hjälp!
Om du är oförmögen att hålla dig ifrån att hoppa på folk, be en vän att gå med dig när du är på allmänna platser. 

7. Glöm inte:
Det är inte sex om du gör det med någon som sover eller är medvetslös. - det är en våldtäkt!

8. Ha alltid en visselpipa med dig om du är orolig för att du kommer att attackera någon av en olyckshändelse. Du kan ge den till den personen som du är tillsammans med gör att den ska kunna kalla på hjälp. 

9. Glöm inte: ärlighet är den bästa inställningen. 
Om du har intensionen att ha sex med din date, oavsett om hon vill det eller inte, berätta direkt för henne att det finns en stor risk för att du kommer att våldta henne. Om du inte berättar det för henne kan hon ta det som att du inte har några planer på att våldta henne och oförberett känna sig trygg. 

10. Våldta inte. 

Vad sägs om kemisk kastering ( heter det så för kvinnor också?) på direkten?

Denna skylt är ju så hejdlöst roligt, just för att det är så tragiskt att det är absurt. 
Vad är det för värld som vi lever i?

/Y

PS För dem som kan spanska så kan man läsa hos en som HAR satt in sig och beskriver situationen bra : Juan (https://juanglujan.files.wordpress.com/2014/08/stop-violacic3b3n.jpg) DS

Skrivet den: 2014-08-19 Klockan: 23:08:49

Här var vi på fest hos chefen

....för andra året i rad. Så det räknas väl som en tradition nu. 







Annars är allt kaos här. 
Upp och ner, om vart annat. 
Jag får nästan panik. 
Men det är bara att bita ihop och låta det passera. Det kommer ju att bli bättre. 
Så är det att börja nytt jobb. 

I natt satt jag uppe till tre och studerade alla verbformer. 
Gick upp halv sju fixade i ordning mig och tog upp ungarna. 
Klockan åtta tog vi taxi hem till en väninna som ställt upp som tillfälligt dagis under de två veckor som fattas tills att Älsklingen går på semester. 

Världens bästa dagis med två lekkamrater i bästa bus-ålder. 

Jag älskar att åka taxi här. Det är så fruktansvärt billigt. 
En resa på sju minuter kostar fyrtio kronor!!!!!
Jag skulle åka taxi jämt om jag inte var så snål. En bussresa kostar 8,50. 

Så buss till jobbet och buss tillbaka. 
Hämta ungar, laga mat och planera eftermiddagens klasser. 
För nu väntar privatlektion med en señora och senare min vuxengrupp. 

Svenska, svenska och svenska ;)







Men i helgen som var, fick jag komma på kalas och bli riktigt omhändertagen. 
Vilken lyx!

Älsklingens chef bjöd in till grill-och-pool-kalas under HELA dagen. 
Vi blev försedda med drinkar och mat, blev skyfflade till poolen, fick grillskådespel och tillbaka till poolen igen. 
Och så tårta och glass på det. 
Som en lisa för själen. 
Så skulle jag kunna ha det varge dag. 
























































































Och de bjöd på POTATISGRATÄNG!
Fattar ni hur länge sedan det var sedan jag åt en riktigt bra potatisgratäng?
Men så är ju värdinnan finska också. 
Det ska va en skandinav till detta med potatisgratäng. 

En härlig dag. 
En dag att minnas när snön faller utanför ;)

/Y

Skrivet den: 2014-08-04 Klockan: 14:54:00

Här är vi ensamma hemma

....både igår och idag, när Älsklingen dragit iväg på PARTY.
 
 


I går söndag när hela familjen var ute på "söndagsöppet"
(första söndagen i varje månad)
i gamla stan Triana, innan Älsklingen drog iväg på partaj.
 
 


 
Det är måndag idag.
Fast det känns som söndag.
Klockan är mitt på dagen och jag sitter fortfarande i pyjamas framför datorn. Skitungarna sitter också fortfarande i pyjamas, men i soffan och tittar på DVD och käkar godis.
På en måndag!
 
Ha ha!
Man måste släppa lite på alla måsten ibland och bara vara.
 
Det är första helgen i augusti och dags för årets "happening" här. Förutom karnevalen.
La Rama (Kvistfesten) i byn Agaete i norra delen av ön.
En av öns alla stora byfester, och kanske den största.
Den har jag skrivit om på ett annat ställe >>>
 
Jag har varit där ett par gånger, när Älsklingen och jag var nyförälskade och inte hade några skitungar i släptåg.
Sedan dog festlusten lite på grund av diverse omständigheter som blöjbyte, sömnlösa nätter, brist på pengar, ovilja av att lämpa över skitungar på annan person under dagarna två osv.
 
Men Älsklingen började åka för att par år sedan och jag var hemma med ungarna.
2012 >>>
2013 >>>
Och förra året bestämde jag mig för att det var slut på hemmasittadet för min del och att jag banne mig skulle följa med i år och ha lite vuxentid med Älsklingen.
Roa oss lite på egen hand.
 
Jag började redan för flera månader sedan att förbereda mig och intala mig:
- Jag KAN åka i väg med Älsklingen.
- Jag KAN lämna ungarna en natt hos svärföräldrarna.
- Det KOMMER inte att hända något.
- Vi KOMMER att ha det kul.
Mantrat gick dagligen och jag började att känna mig förberedd och till och med känna förväntan inför att åka.
 
Nu JÄDRAR skulle vi ut och roa oss tillsammans!
 
Då meddelar svärmor att hon kan minsan inte passa några barnbarn.
Hon måste till sommarstugan och tvätta handdukar och lakan.
Efter år av tjat om att hon vill vakta dem.
 
Snacka om snopet.
 
Så nu har vi varit själva här hemma ungarna och jag. Älsklingen åkte, med ryggsäck på ryggen och kylväskan full med öl och tortilla-baguett, tillsammans med några vänner, i går eftermiddag. Och väntas inte hem förens sent i eftermiddag.
 
I går kväll såg vi på film och åt en massa gosis, ungarna och jag.
Efter ungarna somnat jättesent, fortsatte jag mitt mataton av Masters of sex, åt en massa mer godis, och somnade jättesent jag också.
Så idag tar vi det laidback här och jag försöker att INTE vara avundsjuk på vad Älsklingen ska komma hem och berätta om sitt partajjande sen ;)
 
 


 
 
 


 
Planen är att han ska skicka ett meddelande när han är på G. Och att ungarna och jag då ska hinna ut i parken och sammanstråla med honom då. Så jag kan hinna några runder själv där medans han passar ungarna innan vi går hem och han dör i sängen.
planerna alltså.
Det brukar sällan gå som jag planerar ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-08-03 Klockan: 11:51:19

Här fantiserar folk om Sverige

....och jag kan inte annat än att le lite i smyg åt vad mina öron får höra ;)
 
I veckan nu så var jag och lämnade in mitt CV på ett ställe där man kör intensivsvenskakurser just nu.
Ett stort antal läkare, sjuksköterskor, tandläkare etc. skall förberedas för att skeppas över till Sverige för att hjälpa till.
Jag vet inte mycket mer.
 
 
 


 
 
Men jag tänkte att det kanske fanns en liten chans att de behövde lite hjälp från någon som kan flytande svenska.
Man kan ju alltid chansa.
Även om svenskalärare aldrig stog på min lista över jobb som jag ville ha ;)
Man får hjälpa till med det som man kan hjälpa till med.
 
I alla fall.
Jag satt i receptionen och väntade på att få komma in och tala med någon viktig, som jag kunde räcka över mitt CV till, när det började myllra av elever där.
Jag kunde inte låta bli att tjuvlyssna när de talade om framtiden och hur det skulle bli.
 
Sverige?
Hur tror du att det är där?
Jag har hört att de tjänar pengar som gräs.
Ja men tänk om vi hamnar ute på landet där det inte finns någon, inte finns något, i världens ände.
Tror du att de är civilicerade?
Att det finns ny teknik där?
Tror du att de har WIFI?
 
Ha ha ha ha!
Jag trodde att jag skulle kissa ner mig.
Vad tror folk om Sverige egentligen?
 
Det lite ironiska i detta är att det är precis TVÄRTOM jag tänker när jag sitter här nere och läser om vad som pågår och hur folk har det i Sverige.
När jag såg på "en unge i minuten" >>> och såg hur fint det var att föda barn i Sverige. Och tänker på hur min mor upplevde det när hon kom hit och såg hur det var på BB här och jämförde det med ett fängelse eller Lumpen-förläggning.
 
Jag upplever Spanien som ett land som behöver komma ifatt. Ibland känns det som att jag befinner mig i en generation efter här.
I mina föräldrars generation.
Ni vet när man BÖRJADE att tänka på att börja återvinna.
När man BÖRJADE att tänka på att det var nyttigt att röra på sig.
När man BÖRJADE att tänka på att det inte var så nyttigt att röka tillsammans med barn. (ja det är väl aldrig nyttigt att röka men....)
 
Och så fick jag höra denna konversationen.
Det kändes så absurt på något sätt.....
 
....bra att få tankeställare ibland ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-07-12 Klockan: 13:35:16

Här har vi varit på utflykt

....idag. Till grannbyn Mogan. 

Ja det är semesterhögtryck här. Semester, släkt, sol & bad, familjemiddagar, sena kvällar, bråk med ungar, picnic och allt som hör semestern till. 
Ikväll ska det till och med bli utgång för tjejerna. 

Jag har inte tid att blogga. 
Eller jag har inte haft möjlighet att sätta mig ner i lugn och ro. Ifred och få tänka själv. Och MED en fungerande dator OCH wifi. 
Alltid är det något som strular. 

Så idag blir det turistreportage från vår utflykt till Mogan, hamnbyn Puerto de Mogan där det var marknad idag (fredag). 
Jag kom hem med TRE fynd: nya glajjor, ny solhatt och ny beachväska. 
Inte dåligt alls ;)

Åka till Mogan, med båt, och gå på turistmarknad på fredagar är något som jag verkligen rekommenderar om man vill höra något turistigt. 

Familjen Kaos på nya äventyr....








































































































































































































Hemma igen. 
Nöjda och trötta. 
Nu gäller det att svida om snabbt som attan. Nu väntar utgång med tjejerna. 

Vi får höras.....

/Y

Skrivet den: 2014-07-07 Klockan: 15:34:23

Måndagslista med semester

För här är vi mitt uppe i semesterhögtryck. 
Familjen Kaos är i sommarstugan för två veckors semester tillsammans med Sverigebesöket samt svärföräldrar. 
En vecka har redan gått. 
Vi solar och badar samt umgås. 
Det borde inte behövas nån måndagslista i semesterparadiset. 














Men tre familjer ska samsas på en yta gjord för en familj. 
Två barnfamiljer med varsina regler och rutiner. Samt ett par mor/far-föräldrar som vill lägga sig i allt. Visserligen bara i gott syfte och tror att de hjälper till. Men i slutänden bara trasslar till allt så allt blir huller om buller och slutar med irritation. 
Jag har redan märkt konfliktsituationer och att jag inte uppför mig som en tacksam svärdotter bör. Och jag känner ibland att det bubblar upp saker och hoppar grodor ur munnen på mig som jag inte borde säja. 
I slutänden är det ju bara jag som får skämmas. 

Idag är jag extra tacksam över att vi inte rykt ihop än och att jag varje dag får öva mitt tålamod och att öva mig i att inte säga elaka pikar som får mig att framstå som en bitter och sur person. Sån vill jag inte vara. 


MÅNDAGSLISTA
Idag är jag tacksam över...

- att vi har en sommarstuga att åka till. 

- att vi har en stor härlig och kärleksfull familj att umgås med. 

- att vi beställt figursydda öronproppar till Guldklimpen. 

- att när denna semester är slut så är den inte riktigt slut. Gör vi har 14 dagar till i september. 

- att vi ska ha tjejmiddag på fredag igen och det verkar som mitt projekt business kan komma att fungera. 

- att jag har två nya bikinis. 

- att jag har börjat en ny vuxengrupp i svenska som verkar lovande. 

Att gott!

/Y

Skrivet den: 2014-07-02 Klockan: 15:07:00

Här har REA:n börjat

...och det är ett VÄLDIGT enkelt sätt att få lite "lycka" i några sekunder ;)
 
 


 
Det är onsdag - semesterdag nr 2 - och vi tar det lugnt.
Jag sitter här framför datorn.
Resten av familjen sitter i soffan och slötittar på mobil/TV/dator.
Vi har ännu inte bestämt vad vi ska göra idag men det lutar åt att lämna in den bärbara på undersökning och försöka fixa figursydda öronproppar till Guldklimpen.
 
I går hamnade vi på REA.
Det var inte alls meningen.
Älsklingen tog med sig skitungarna till närmsta köpcentrum för att titta på en djurutställning som de har där. Medans jag skulle planera veckans vuxensvenska.
 
Det är alldeles för varmt att vara ute på dagen.
Vi har fått sommarens första värmebölja och även om min termometer har gått ut i strejk så känner jag att det är alldeles uppåt väggarna att ge sig ut i parken för att leka mitt på dan.
Dessutom ser man ingen ute på gatorna.
Kanarierna VET hur de ska bete sig.
Antingen så roar man sig på REA:n inne i något svalt köpcentrum eller också så ligger man på stranden. Leka i lekparken eller gå ut och gå är det bara tokiga turister so ägnar sig åt mitt på dan ;)
 
Men REA:n ja.
Jag hamnade ju där och det var inte alls meningen.
Inte alls bra.
Bättre att ha pengarna på banken ;)
Men Älsklingen rapporterade från djurutställningen att det var REA i hela Las Palmas och då var jag ju TVUNGEN att ta mig en titt.
 
Jag kom hem med två par nya skor, ett par vita knä-tights (som bara är ett MÅSTE för ljumma sommarkvällar, en ny väska (ja men det går ju bara inte att komma hem utan och denna var bara pytteliten så den räknas nästan inte), ett nytt halsband, ett set med trosor och BH (från den svindyra underklädesbutiken för bara 100 kr. så det gick nästan inte att bara gå förbi) och en hel påse med krimskrams (mest diadem med blommor på som verkar att ha blivit min nya nisch).
Och allt detta för bara 500 kr.
Det GÅR ju bara inte att stå emot ;)
 
 
 


 
 
 
 
 
 
 







Och idag verkar inte bli bättre.
Där den bärbara ska lämnas in är i mitt favvo-shoppingcentrum (Las Arenas vid Las Canterasstranden) och då måste jag ju undersöka REA:n där också.
Det går ju inte bara att gå förbi ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-26 Klockan: 00:22:55

Här fick vi fira midsommar

....och det är inte varje år man får det. Eller rättare sagt, under de 11 år som jag bott här nere så har jag aldrig firat midsommar på detta sätt här.




 
Men UJ, det är inte lätt detta med sommarlov.
Det är ingen dans på rosor
Gårdagen och idag har gått som i ett HUJ. Jag har knappt hunnit att sätta mig ner.
Jag är inte van vid att ha barnen klättrandes på väggarna här hemma om vardagarna.
Barnen är inte vana vid att få sitta hemma och roa sig själva om dagarna.
Det har blivit konfilikter.
Samtidigt som det har försökts att hinnas med LITE saker.
 
Och så slänger vi in lite NY öroninflammation på det så har vi sommarlovet som i en liten ask.
Öroninflammation, det var ju så länge sen sist >>> så det behövde vi igen....NOT!
Det blev antibiotika på en gång idag och nu är det HELFÖRBUD på all typ av bad. Så nu slipper jag tänka på det.
 
Midsommar ja.
Vad HÄRLIGT vi hade det.
Vad glad jag är att vi åkte.















































 
Det var Svenska Kyrkan i San Augustin i södern som bjöd in till traditionsenligt svenskt firande av Midsommarafton med midsommarstång, dans och jordgubbstårta.
Vi var ganska många familjer från "svenskan" I las Palmas som bestämde oss för att åka ner och fira. Samt gjorde slag i saken och organiserade ett "spontant" (jag bara älskar det uttrycket: organisera något spontant, så svenskt på nått vis) midsommarsmörgåsborg.
 
Jag bidrog ju med sill & lax. >>>
Som blev jäkligt bra ;)
 
 
 
Det var ju första gången vi gjorde något sånt här så man får ju se sig lite som en nybörjare.
Nästa år har vi mer erfarenhet och kan "lyckas" lite bättre med upplägget. För det är klart att det blir en tradition av detta. Det var vi ALLA överens om.
1. Inte bra att börja äta precis när det ska dansas kring stången. Då missar man dansen.
2. Blommor från blomsteraffären går utmärkt att ta med. Funkar lika bra till stången som till kransar.
3. Kransar kan göras. OM man bara förbereder lite. Såg inte så svårt ut när jag tjuvkikade på dem som föreberett sig. Det hade inte JAG.
4. Det blev ENORM kö till jordgubbstårtorna. Ställa sig på en gång i kön eller ta med sig egen tårta är att fundera över till nästa år.
5. Det BLEV jättekul. Ingen bra ide att vara tvungen att åka hem när alla var mitt i feststämningen, fick några erfara som hade planerat in annat på dagen efter.
6. Poolbad fungerar BRA tillsammans med midsommarfirande. De smälte ihop bra och blev inte alls nån kulturkrock som jag befarat ;)
7. Lax gick utmärkt att grava med koriander. Det blev inte så mycket smak alls. Dillsmaken fixas ju med hovmästarsåsen i alla fall på sluttampen.
 
....men trevligt sällskap är ändå det viktigaste trotts allt.
 
/Y - som hade det så trevligt att hon önskar att det var midsommar igen....nästa vecka ;)

Skrivet den: 2014-06-11 Klockan: 17:10:00

Här firades Sveriges nationaldag

....för första gången i mitt liv....tror jag.
 
 
 
 


 
Sveriges nationaldag är ju helgdag sedan år 2005.
Men då hade jag redan flyttat till Gran Canaria.
 
Talade med min svenska väninna om detta med firandet av nationaldag och det enda som hon kom ihåg var att man tog paus i skolarbetet och gick ut på skolgården för att hissa flaggan och sjunga nationalsången.
Det var det.
Det hade jag till och med glömt bort.
Så viktigt var det.
En paus i skolarbetet...
 
Men aldrig blir man ju så svensk som när man är utomlands ;)
Så vi gjorde slag i saken i detta med nationaldagsfirande, jag och den andra svensklärarinnan Sofia, och tog med våra familjer och åkte till San Augustin på södra delen av Gran Canaria, där de hade ett firande hade vi hört talas om och en massa andra svenskar som håller till.
Där finns den Svenska Skolan >>> som har heltids-svenska-undervisning i en "riktig" skola, till skillnad från oss som har kompletterande svenska, alias modersmålsundervisning, 1,5 timmar i veckan i en hyrd lokal i Las Palmas.
 
Vi var ju lite tveksamma till att åka.
Blyga.
Tänk komma instormande där bland en massa främmande människor, precis som några spioner på vift ;)
Inte känna några och vara tvugna att presentera sig och ta kontakt.
Sånt är alltid svårt.
 
Men det blev så bra så.
Och jag är så glad över att vi åkte.
Alla var så trevliga, och tog väl omhand om oss, det fanns flera "kändisar" på plats så vi kände oss aldrig bortkomna, det sjöngs så fint så vi fick tårar i ögonen, såldes svenskt FIKA (höll på att köpa upp alla besparingar på en gång i iver, över speciellt kladdkakan), det kändes så bra att få se denna skola och prata med andra som håller på med svenskaundervisning, bra att få se fler svenskar från ön för ibland glömmer jag bort att vi är JÄTTEmånga här nere.....
.....och FRAMFÖR allt så kändes det bra att få fira SVERIGE.
 
Att fira Sverige, sjunga nationalsången och vara stolt över att vara svensk har länge varit "fult" i Sverige. Redan på den tiden som jag bodde där började ju nationalsången avskaffas från skolavslutningarna.
Och på senare tid har jag ju även läst om att det blivit allt mer "rasistiskt" att fira att man är svensk.
 
Så synd.
 
För det har ju inget alls med rasism att göra.
Jag tror inte att jag är bättre än andra "raser" för att jag är svensk.
Jag är bara STOLT över att jag är från landet SVERIGE.
 
Jag är stolt över att jag är från ett land som folk VILL flytta/fly till, läste jag någonstans (kommer ej ihåg vem eller vart - förlåt), och det är ju sant.
Jag är stolt över att vara svensk.
Jag är stolt över mitt hemland Sverige.
Jag är stolt över det rykte som svenskar har utomlands (när de inte är på fyllesemester då ;)...)
Jag är stolt över de saker som folk berättar för mig att de tänker/har hört om Sverige.
Sverige och svenskar har ett OTROLIGT bra rykte om sig.
 
 
 












 
 
 
Och så träffade jag ju Annelie
som var här på semester.


 
 
 


 
 
 


 
 
 


 
 
 


 
 


 
 
 




 
När vi var i bilen,på väg ner kom jag att tänka på nationalsången:
"Ja jag vill leva jag vill dö i Norden."
Och det kändes som att hjärtat skulle brista. För jag är ju inte där nu. Jag lever inte där. Och har heller inga planer på att flytta tillbaka (även om jag inte heller säjer att det inte är helt omöjligt i en framtid) och det är heller inte så troligt att jag kommer att dö där.
I mitt hjärta är jag alltid svensk.
 
På nationaldagsfirandet så sjöng barnen "Du gamla du fria" som de hade mixat ihop med Kanarieöarnas hymn.
Och det är ju så vi är.
En blandning av allt detta.
 
 
 
 
Det känns bara så himla svårt ibland. För jag har liksom inte vant mig vid att vara utlänning.
Det SKULLE ju inte bli så.
Fast nu blev det så.
 
......och det blev ganska så bra ändå.
 
Hoppas att ni firade Sveriges nationaldag, för det är vi/den värd.
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-04 Klockan: 16:44:09

Här sjöngs det "Den blomstertid"

....nu kommer, på skolavslutningen för svenskan i förra veckan.


 
 


 
 
Det är väl lika bra att köra igenom med bildkavalkader från alla jippon som vi var på veckan som var.
Så här kommer en till.
Skolavslutning
 
Skolåret för modersmålsundervisningen i spanska i Las Palmas slutade för läsåret 2013-2014. Många åker till Sverige under sommaren. Några stannar kvar och har sommarsvenska med exempelvist mig.
Det är som det ska.
Skulle bara firas av med en ordentlig avslutning först.
 
Alla som har något med Sverige och svenskaundervisningen var inbjudna till Skandinaviska klubben i Las Palmas. Barn, lärare, föräldrar, syskon, mor/far-föräldrar, konsuln, prästen, kantorn ja, nästan hela världen var där, som min man säjer som tycker att Gran Canaria räknas som nästan hela världen. Ja man ska inte vara blyg ;)
 
Barnen sjöng, det hölls tal, barnen läste verser, det informerades, barnen började bli uttråkade, det berättades skolminnen, ungarna höll på att gå bärsärk där inne och vi fick avsluta i största hast.
Smörgåsbord alias knytkalas.
 
 












































 


Förra året som var min första skolavslutning här höll jag nästan på att börja storgråta när "Den blomstertid nu kommer" sjöngs. I år hann jag inte med det. Yrvädret Lillskatten höll på att riva lokalen redan under inledningsminutrarna så jag fick sätta mig framme på scenen med henne i knät.
 
Det var Lill snigel akta dig, Litet hus i skogens bryn, Huvud axlar knä och tå, Idas sommarvisa och en massa annat som vi övat på.
Naturligtvis fanns det en grupp med tonåringar som egentligen ville vara med och sjunga men på grund av sin otroliga tuffhet inte kunde nedlåta sig till sådant, utan nöjde sig med att snacka högt och kasta skor på varandra.
Ni vet, sånt där som man ångrar så otroligt mycke när man blir vuxen.
Och jag står helt lamslagen.
Jag kommer ju ihåg hur det var - men jag vet inte hur jag ska hantera det.
 
Dagen efter var det ledigt och det var tur. För vi kom hem sent efter att ha plockat undan och jättetrötta efter att ha börjat dagen med kanariedagsfirande >>>. Och dagen efter var det dags för långhelg och storbesök i sommarstugan >>>. Ingen rast ingen ro ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-03 Klockan: 15:46:00

Här firades Kanarieöarna

....förra veckan >>> och jag var inbjuden som förälder i Lillskattens klass att hjälpa till med arrangemanget.
 
Vi har ju gjort det förr:
2013 >>>, som vi visst inte fick vara med och fira ser jag nu ;)
2012 >>> & >>>
2011 >>> & >>>
 
 



 
 
 



 
Jag hade fått låna Älsklingens fasters folkdräkt (en annan än andra år), så jag var tjusig som bara den ;)
Så var det uppträdande av alla klasser. Varje klass dansade en kanarisk folkdans. Och efter det var det provsmak av kanariska delikatesser som föräldrarna haft med sig.
Och naturligtvis även musik och fest.
Annars hade det inte varit Kanarieöarna ;)
 
Jag hade ju två fester att springa mellan nu är skitungarna hamnat på var sig skolnivå. Lillskatten går i det som i Sverige skulle kallas för förskola. Fast här håller den på under tre år och är I skolan och KALLAS för skola.
Guldklimpen befinner sig i det som skulle kallas för första klass på lågstadiet, men är redan rutinerad skolelev.
 
Det blev lite körigt där ett tag att samtidigt servera mat och samtidigt vara på två ställen med skitungar.
Men jag antog det resonemanget att eftersom jag varit med Guldklimpen under hans första tre kanariedagar, så fick det vara Lillskattens tur nu.
Och han gav i alla fall blanka tusan i mig när jag kom till deras fest.
Han är ju stor nu.
Kan inte hålla på och jamsa runt med morsan ;)
 
 






 
 
 


 
 
 












 
 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 
 
Men det är konstigt. Det har inte varit något problem med att få på Lillskatten hennes folkdräkter under de andra åren när vi varit publik. Men i år, när det var hennes tur att uppträda, när det var extra bråttom att komma i tid, när det skulle vara extra speciellt att få se henne tillsammans med sina skolkompisar uppklädda, ja då tog det hus i h-vetet.
Hon skulle INTE ha på sig nån folkdräkt.
Ja Herre Jisses!
Kan inte den här åldern gå över snart ;)
FÖRALLTID!
 
Det blev kalasbra till slut, trotts allt. Och jag är supernöjd över att ÄNNU ett år bidragit till den kanariska kulturen och visat att även om man är invandrare så kan man, och det är viktigt, att hänga med i det nya landets högtider och traditioner.
Och inte mindre viktigt för att det är en andra hälft av barnen.
 
Och jag vill ju inte vara den som skryter ;) men jag måste säja att jag var en av de snyggaste på tillställningen. Mycket mer än många av kanarierna själva som, likt andra "nationaldagsfirare" världen över, gett blanka tusan i all klä upp sig eller delta i något traditionsenligt firande.
Ja, då menar jag INTE Älsklingen som sorgligt nog var tvungen att jobba....igen :(
 
/Y



RSS 2.0