Skrivet den: 2015-03-29 Klockan: 23:34:54

Här vankas det snart semester

....och vi har ÄNTLIGEN fått besök från Sverige.
 
I morgon börjar påsklovet.
...för ungarna.
Jag jobbar förmiddag tills på onsdag och sedan tar även jag och Älsklingen FYRA dagars påsklov.
Och det vankas semester.
RIKTIG semester!
 
Men i fredags fick vi besök.
Långväga besök.
Långt både i tid och distans, det var nämligen ETT år sedan vi träffades senast >>>.
Ska det va så?
Ska man träffa sina föräldrar en gång om året?
 
 
 
 
 
Då var det också mars.
Då vankades det också födelsedagskalas.
Då var vi på G till sommarstugan, så blir det INTE i år.
 
Svärföräldrarna har hyrt ut bungalowen till turister HELA året. Bara juli och augusti ska de ha den själva.
Älsklingen har semester i juni....
Så det blir inget födelsedagskalas i sommarstugan, inget påsklov och ingen semester där.
Själva har de dragit iväg till fastlandet på semester i påsk.
 
Nä, jag är inte bitter.
Hur kan ni tro det.
Mua ha ha ha ha.
Jag är så bitter så det ryket sot ur öronen.
Vi har världskrig här hemma och jag skäller på Älsklingen i sann spy-galla-över-svärföräldrar-så-skulle-aldrig-mina-föräldrar-göra-anda.
 
Så jag har gått och hyrt in oss på mina föräldrars hotell över påsk.
Det ska vankas semester.
RIKTIG semester med frukostbuffe och uppvärmd pool minsann.
Och jag ska ha på mig bikini och sitta i solstol och läsa bok och sippa på något spruttligt i FYRA dagar minsan.
 
- Men Yohanna! sa min mamma i sann mamma-förmanings-ton (hon har kvar den än trotts att jag är över 40). Det här blir dyrt för er.
- Det skiter jag i tänkte jag. Jag ska njuta.
 
Så vi var och inspekterade stället i fredags när föräldrarna hade kommit från flygplatsen.
Hederligt gammalt hotell i San Agustin.
Ganska slitet, knövliga sängar, brist på varmvatten - MEN pool och wifi i receptionen.
Vi passade på att fjäska lite för receptionisten så vi fick välja våningsplan tills vi skulle komma.
Passa på och önska kan man ju alltid.









 
Men snart vankas det semester alltså.
Och påsklov.
Och mycket tid med föräldrarna att ta igen.
Jag är som ett barn inför julafyon.
 
/Y

Skrivet den: 2015-03-25 Klockan: 13:55:00

Alexander 8 år

....och det är inte förens jag går igenom korten från det gågna året, som jag egentligen inser hur lång tid som förflutit och vad mycket vi har gjort.
Och hur STOR Guldklimpen egentligen blivit.
Han är ju fortfarande min lilla klimp.
....i mina ögon.
 
 
 
 
Det är onsdag (två dagar kvar till påsklov!!!), tre dagar sedan hans födelsedag, Alexander är fortfarande hemma efter feber-sjukan som han haft, men idag har han bara 38 grader och är piggare.
Och det är SVINKALLT och blåsigt, med vissa inslag av regn, i Las Palmas.
Jag tar tillbaka ALLT om att våren och värmen hade kommit hit.
 
Alexander åtta år ja.
Min lille (store) kille.
Jag läser vad jag skrev förra året >>> och det stämmer in ganska så bra på detta året också.
- Det har tappats flera tänder, dock bara 4 nya, till allmän förtvivlan här hemma.
- Det har blivit lite bättre med data-spels-humöret. Håller man fast vid regler, konsekvenser och agerande så ger det tydligen utdelning ;) (peppar, peppar ta i trä).
- Regler accepteras ganska så bra, fast bryts också i skydd när ingen ser. Det är väl så det ska vara antar jag.
- Han tror fortfarande på Tomten och Tandfeen (tror jag i alla fall för han har inte sagt något). Något som Lillasyster vid 4 års ålder redan insett inte riktigt är som de vuxna säger.
 
Och det kanske sammanfattar Alexander lite: han är lite oskyldig, lite naiv, gör som man säger, tror på det man säger. En kalasbra egenskap som värderas högt, MEN som också kan bli hans största svaghet här i livet.
Precis som hos mig.
Vi vill ofta andra så väl att vi många gånger själva råkar illa ut och blir utnyttjade.
Men till skillnad från mig så är Alexander mycket starkare och stabilare i sig själv. Han tar inte så illa upp när andra skrattar åt honom. Han bryr sig inte så mycket. Han kör sitt race. Påminner mig lite om Tjuren Ferdinand nu när jag tänker efter.
 
Jag vet inte riktigt hur jag gjort, eller OM det är jag som gjort det, men självsäkerheten finns där hos honom och han kommer att bli en klippa när han blir vuxen. Det känner jag på mig.
Det ville jag verkligen ge mina barn, en trygghet i dem själva att de tror på sig och inte bryr sig så mycket om vad andra tisslar om.
Att de vet att de är bra.
Att de vet vad som är rätt.
Och att de har en styrka att gå emot strömmen om det är det som de känner att de måste.
 
Alexander har till exempel börjat på dans.
Det var ju dags att leta reda på en fysisk fritidsaktivitet åt honom. Han har ju svenskan som han går på, men det behövdes också något fysiskt.
Det räcker inte med att komma hem efter skolan och vara här hemma och vänta på att allt ska bli klart med tvätt och stryk och plock och fan och hans moster som ska göras här hemma innan vi kan gå ut i parken. OM vi hinner gå till parken.
 
Det blir en massa fläng fram och tillbaka när allt ska klaffa. Och visst blir det en extra utgift, dock inte så farligt som jag trodde. Men det funkar så bra nu och han tycker att det är så roligt.
BRA!
Pappa ville ju att han skulle börja spela fotboll, hey vi är ju i Spanien, går inte att undvikas. Men jag såg att han gillade att dansa och han var helt med på noterna när vi letade upp en kurs åt honom.
Visst är det svårt för en kille som aldrig "fått" dansa innan. Men bara viljan och glädjen finns där, och så övar vi lite hemma när det finns tid, så ser det lovande ut.
Han har bestämt att han ska bli showman ;)
 
Jag har hört att han blivit retad i skolan för dansen (av de tuffa fotbollsspelande killarna) men det bryr honom inte. Vi har talat om detta han och jag och jag försöker säga att han inte ska bry sig, att det är viktigt att göra det man själv vill och att det är DE killarna som KAN dansa, som alla tjejer vill ha ;)
Och det är tydligen inte så roligt att reta någon som inte blir vare sig arg eller ledsen, verkar det som.
 
Det är fortfarande jätteroligt med kiss och bajs här hemma. Jisses! När ska det ta slut.
Men också mognare grejer som att läsa egna böcker och FÖR lillasyster. Skriva egna historier. Och bygga upp stora städer av LEGO.
 
Det går fortfarande bra för honom i skolan och han är en av de bästa i sin klass. Läser och skriver jättebra. Räknar lite sämre och håller på att lära sig engelska.
Hoppas verkligen att skollusten håller i sig men jag börjar få lite ångest för, hur i hela friden, man gör när tonårs-uttråket kommer. Jag kommer ju ihåg hur det var.
 
Och en ny epok har inletts.
Alexander har varit själv hemma ;)
Nu när han varit sjuk har han varit själv hemma medans jag gått och lämnat Irma i skolan.
Det är stort.
Både för han och mig.
 
Och så detta med lillasyster.
Att det är så himla roligt att reta henne.
Reta, reta, reta och rätta och säga att hon har fel. Visa att han är stor och kan mer saker.
Det tar aldrig slut.
.....fast jag kommer ihåg detta också.
JAG är ju storasyster och den som har vetat bäst och hela tiden velat tala om det.
Så är det ju ;)
Och lillasyster, vårt lilla åskväder, går igång på 100 cylindrar.
Jämt!
Var 5:e minut.
Världskrig.
 
Hå hå ja ja.
 Man vet att man levet.
 
ÅTTA år - Min Guldklimp, min förstfödde, The One and only ALEXANDER.
 
Grattis!
Mamma är så stolt över dig.
 
/Y

Skrivet den: 2015-03-23 Klockan: 13:29:27

Här firar vi en åttaåring i dag

....eller firar och firar, han ligger sjuk i sängen och vi äter tårta. 










Inte varje dag man får äta tårta till frukost. 






Alexander, alias Guldklimpen fyller åtta år i år idag och är hemma och är sjuk. 
Vi skulle ha firat födelsedag igår men vi fick ställa in det och tårtan blev kvar i kylskåpet. 

Vi får festa en annan dag och får fira lite lugnt i dag. 
Tårtan måste ju ätas upp. 

Alexander ja, han är stor nu, snart tonåring. Han kommer att bli någons drömprins en dag. Det är jag säker på. 
Men det återkommer jag till. 
Nu ska vi äta tårta.
.....och jobba. 

/Y

Skrivet den: 2015-03-17 Klockan: 13:56:35

Här är det inte så kallt längre

....och vi säger ÄNTLIGEN och HALLELUJA. Inte en dag för tidigt.
 
Förra helgen var vi iväg på karneval.
IGEN!
Jag vet!
Det är ju inte klokt.
Vi, som skulle plocka ihop alla utklädningsprylar för detta år.
 
 
 
 
Men så fick vi höra om ett jippo.
Kompisarna ville åka.
Älsklingen ville åka.
Ja, skitungarna ville ju självklart också åka.
Så det var bara att svida om igen.
 
Agaete i norra delen skulle vi till denna gång.
Efter att karnevalen plockat ihop i Las Palmas så dyker den upp lite här och där på ön.
Förra helgen i Agaete.
 
När jag gick ut på morgonen för att handla färskt bröd till frukosten så kändes det så konstigt när jag klev ut genom dörren.
Varmt!
Varma vindar smekte mina iskalla kinder när jag kom ut innifrån den iskalla lägenheten.
Så konstigt.
När jag kom hem igen tittade jag på termometern.
Mycket riktigt.
23 grader utomhus och 19 inne i lägenheten.
Värmen hade kommit!
 
Men vi är ju vana karnevalåkare.
Vi laddade upp med tröjor, halsdukar och långkalsonger.
Vi skulle ju till norra delen. Och på karneval är det alltid kallt.
Halvvägs till Agaete visade termometen TRETTIO grader.
Vi trodde att vi skulle smälla av, av värmeslag.
Och Lillskatten hade till och med tagit på sig sina SVARTA UGGS ;) = VARMT!
 
 
 
 
Men det gick bra.
Över förväntan.
Och man ska ju inte klaga på värmen nu när vi haft det så kyligt en väldigt lång tid (ja allt är ju förståss relativt till vad man jämför med).
Fast det var min tur att köra och Älsklingens tur att dricka öl och då går det ju som det går.
Mammorna på plats och vaktar och dansar med skitungarna. Och gubbarna springer omkring och träffar gamla bekanta och glömmer bort att de har familj.
Tror att de är TJUGO igen ;)
 
Men vi kom hem igen.
Alla nöjda och glada.
Och NU är utklädningskläderna, alias karnevalslådan undanskuffad i förrådet. Förrutom en liten lömsk peruk som gömt sig i ett hörn och inte kom med i undanplocket.
Vi får se om den överlever i vilt tillstånd till nästa år.
Risken för att terroristerna ska "leka" ihjäl den är stor här hemma.
 
MEN!
Mobilen fick för sig att lägga av här söndagskvällen efter Agaete-åkningen, när jag skulle aktuallisera den. Och jag var tvungen att fabriksåterställa den för att överhuvudtaget få den att ge levstecken ifrån sig.
Så alla korten från Agaete försvann.
Bara några få fick jag skickade till mig från andra och några lyckades auto-spara sig på något mystiskt sätt.
Teknik! Hur fungerar det?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
MEN nummer TVÅ!
Alla ni som är på väg hit ner nu, och har varit oroliga för vädret här nere.
Det har vänt!
Våren är på G, även om det just idag är grått och kallt i Las Palmas.
Vi skådar nya tider.
Känner våren spritta i benen.
Snart är det dax ;)
 
.....fast ta med ett par jeans och en fleece i fall att. Vi är inte på andra sidan ÄN.
 
/Y

Skrivet den: 2015-03-07 Klockan: 01:21:45

Här i Las Palmas är karnevalen slut för denna gång

....och fortsätter just nu nere i södra delarna.
 
Vi ska bara iväg en sväng till norra delen i morgon och karnevala med skitungar och vänner, sedan blir det dags att packa ihop utklädninglådan med alla karnevalskostymer för detta år.
 
För att knyta ihop säcken och kunna arkivera karnevalsbilderna.






Först var ju jag på stan. 










Sen var vi ju på STORA karnevals-
tåget. 


































































Det är jobbigt att stå,
flera timmar i sträck, 
så vi åkte hem när vi sett 
25 av 125 karosser. 






Därefter var det dags
för barnens karnevalståg. 


















































En del familjer lägger verkligen
ner mycket arbete på familjens
karnevalskostym. 
En dag ska jag också
bli en sån mamma. 










































På slutet följde vi med i
tåget och fick dansa lite
vi också. 
Fram till stora scenen. 















The End


För Las Palmas. 
Imorgon väntar Agaete. 

/Y

Skrivet den: 2015-02-27 Klockan: 13:56:24

#FUCK CANCER#

Fick precis veta att det inte gick längre. 
Ta hand om er och håll era nära och kära hårt. 

En liten ängel kom. 
Log och vände om. 

......jag HATAR den dikten. 



• • • • • •

Fredag!
 
#TGIF
 
Jag satt och skvallersurfade på Facebook och åt min arbetslöshetsfrukost.
I lugn och ro.
Vad skulle jag gnälla om idag på bloggen?




 
Pang!
Rakt i nyllet.
Och jag klarar inte av sånt här. Och ändå är det ju så viktigt att JUST klara av det och försöka göra någonting åt det.
 
Jag trillade rakt in på denna sidan >>>
En tjej som, precis som jag trillat över historien om lilla Junis 6 månader som fått komma hem från sjukhuset för att DÖ i lugn och ro tillsammans med sina näraste och käraste.
I cancer!
Herre Gud vad allt annat känns trivialt just nu.
Mammans Instagram berättar allt #fr0kenflink (en nolla i froken) >>>




 
Familjens näraste och käraste sitter och pärlar armband för att samla in pengar till Barncancerfonden och för att stödja familjen. >>>
Jag brukar inte göra sånt här annars, men jag klickade hem SEX stycken armband på en gång.
Ett till MAMMA & PAPPA.
Ett till syster EMMA.
Ett till syster SARA.
Och TRE till mig för att påminna mig om oss och våra TVÅ "skitungar" som jag haft sån tur att få (peppar, peppar ta i trä, vitlök och klipp i sten för att vara på den säkra sidan).
Ta vara på det ni har och känn KÄRLEK.




Sök på #junisbandet

 
Jag kan bara uppmana er att sprida och hjälpa så gott ni kan >>>.
 
Och där blev den fredagen inte som jag hade tänkt.
Men vad har jag att gnälla om....
 
 
/Y
 
PS Håller er informerade om när armbanden kommer. DS

Skrivet den: 2015-02-25 Klockan: 13:55:59

Här åkte vi till stranden

....förra helgen, efter en lååååång tids förfrysning på de "varma" Kanarieöarna ;)
 
Folk skrattar år mig och det gör väl ni förmodligen med nu -
MEN.JAG.FRYSER!
 
 
 
 
 
Jo, jag bor på Kanarieöarna.
Hit, dit folk åker på vintern för att komma undan kyla och snö i kalla norden.
Jo, det är samma ö.
Bara en liten annan DEL av ön.
Las Palmas heter den.
Och är inte helt olik Sverige under tidig vår eller sen höst just nu.
 
....blandad med lite svensk sommar naturligtvis ibland ;)
 
 
 


 
"Urinvånarna" här talar om att de inte haft så kall vinter sedans....
...ja vääääääldigt lång tid tillbaka.
Men skiner solen ute, och det gör den ju ibland, så är det riktigt härligt ute. Jag får vårkänslor.
Jag skulle väl inte direkt gå och lägga mig på playan här i Las Palmas. Men det är varmt och skönt i solen. Perfekt utomhus-fika-väder.
 
Problemet är ju att jag för det mesta inte befinner mig utomhus i solen.
Eller att det, för den delen, inte är så mycket sol här just nu.
50 nyanser av grått har fått en helt ny innebörd och skulle kunna likställas vid min bostadsort just nu.
Grått, grått, grått och så lite regn, en solglimt och så grått, grått och mer grått.
 
Jag har befunnit mig inne i ett kallt och fuktigt klassrum under vintern.
 Och har jag inte varit där så har jag varit inne i ett kallt och fuktigt hem.
Det är så himla kallt här inne i husen. Jag tar PÅ mig kläder för att gå in. Och tar AV mig dem när jag kommer ut och får tina upp.
 
Det drar från fönster och dörrar här.
Det är kalla stengolv i husen.
Man få sätta på värmeelement i badrummet när man ska duscha.
Och att krypa ner i sängen är en plåga, mellan kalla och fuktiga lakan.
Jag kryper ner där med pyjamas, morgonrock, sockar och hela konkarongen. Och när sängen, så småningom, börjar att värmas upp så tar jag av mig pö om pö. (Om jag hinner innan jag somnar.)
Men vid uppstigning är det samma procedur för att komma upp.
Och på kvällarna här ser hemmet ut som en kyrkogård på Alla-Helgons. 100.000 värmeljus står och brinner överallt.
Ny tur till IKEA är oundviklig nu.
 
Vart är alla skickliga/kompetenta ingenjörer när det ska byggas hus här?
 
Men det var ju inte det jag skulle berätta.
Jag skulle ju skryta om att vi åkt till stranden.
Jag blev så himla trött på att frysa och kände att jag behövde få se solen och tina upp lite. Så jag packade in skitungarna, Älsklingen och bästa väninnan med son, och drog vidare till Puerto Rico i södern.
Solsäkraste och med största sannolikhet utan vind också.
 
40 minuter i bil för att åka på kortsemester.
Kan man ha det bättre?
Inget flyg.
Inga pass.
Inga jättesummor ;)
 
17 grader och grått i Las Palmas när vi åkte.
22,5 i Puerto Rico och klarblå himmel.
Mot stranden!
Naturligtvis så parkerade det sig ett stort moln ovanför våra huvuden när vi väl fått upp våra handdukar i sanden. Och eftersom det inte blåste så flyttade sig molnet inte på sig.
Ingen fara på taket.
Ungarna slet av sig kläderna och jag satt på en handduk med kläder på.
Alla nöjda och glada.
 
Efter 45 minuter så behagade molnet blåsa bort och det blev sommarvärme.
Så pass att jag fick ta av mig den stickade töjan och kavla upp byxorna i alla fall.
Ungarna badade.
Vi hade en kalasdag.
 
 
 
 
 






Jag var, med största säkerhet, 
vitast på stranden. 




 
 
 


 
 
 


 
 
 
 
Där borta väntar Las Palmas 
med sitt eviga molntäcke. 
Staden "som Gud glömde" ;)
 
 
 
När vi åkte hem var det 20 grader i Puerto Rico och sol.
När vi körde in i Las Palmas igen var det 15 och regn.
Det kändes som att köra in i en sån där stad "som Gud glömde" eller "som Aliens tagit över" på hemvägen.
 
JAG hade bränt mig i ansiktet och säkerligen fått lite solsting för jag fick lite frossa där på kvällen.
Men annars var det härligt.
 
Så kan det gå.
 
/Y

Skrivet den: 2015-02-23 Klockan: 13:59:00

Här är man arbetslös igen

.....efter 7 månaders jobb så var det då dags igen, ARBETSLÖS.
 
Buuuuäääääää!
 
 
 



 
 


En sväng förbi SantaCatalina-parken
på väg hem, där de höll på att plocka ihop karnevals-scenen
medans regnet strilade ner i ett grått
Las Palmas.
 
 
 
Jag som hade bestämt mig för att ge mig själv några veckors värlförtjänt semester nu och INTE ha något som helst dåligt samvete över att gå hemma och skrota. Jag hade inte den minsta lust att gå hem och lägga i mig i sängen igen efter skollämningen.
 
Saken var den att jag skulle åkt tillbaka till ex-jobbet och fixa lite papper idag. Men på vanligt spanskt maner så fanns inte rätt person på sin plats idag så det gick inte alls att få någonting löst.
Och så stog jag där.
Villrådig.
Utan några som helst ideér på vad jag skulle kunna göra.
 
Njuta?
Hur gör man det?
Ha ha, det låter ju fruktansvärt tragiskt.
Men så är det.
 
Jag ringde Älsklingen och lokaliserade honom ute på stan i nått snabbköp lämnades chips.
....som ju är hans jobb ;)
Och bjöd ut honom på frukost.
Man får passa på.
Och så gick den dagen också.
 
Men HERRE GUD, vad ska jag hitta på i morgon?
 
/Y

Skrivet den: 2015-02-14 Klockan: 10:44:17

Alla Hjärtans Dag 2015

Här köper vi ingenting till varandra på alla hjärtans dag.
Det har jag strängt sagt ifrån.
Jag tycker att det är så ledsamt/irriterande att det ska slås på så stort i affärer och medier detta med att man MÅSTE fira kärleken på denna dag och man MÅSTE köpa fina presenter att överaska med.
Jag tycker att man ska fira kärleken alla dagar på året.
 
Min man skiter FULLSTÄNDIGT i vad jag tycker.
 
 
 


 
 
....och jag ÄLSKAR det!
 
Det är ju lite tvetydigt det där.
Med kärlek.
Med att vara kvinna.
 
Man vill ju vara så förnumstig och klok.
Men ändå så är det ju så härligt att bli överaskad och att få blommor.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
 
....jag njuter.
 
Kärlek är ju så svårt.
Eller kärlek är lätt. Äktenskap är svårt.
...att hålla liv i.
Kärleken till små-terroristerna forsar utan gränser, helt av sig själv.
 
Äktenskap är svårt och kan behöva sig en liten knuff då och då. Kärleken finns ju nånstans därinne. Den behöver bara få plats att kunna komma ut lite då och då. Den blir ju så lätt dränkt av stress, jobb, leda och familjebråk.
Den måste få komma ut och lufta sig ibland.
Få slå gnistor på det torra virket ibland.
Och man måste LÅTA den få det.
Och då kan en sån här dag vara alldeles utmärkt att göra det på.
Även om den blivit kommersialliserad.
Det blir ju så lätt hänt annars att det INTE blir hänt, det där med att lufta kärleken i äktenskapet.
 
En annan tanke.
Filmen 50 nyanser har/hade ju premiär lagom till denna dag.
Det var ju hemskt kommersiellt ;)
Jag ska INTE gå och se den!
.....idag.
Jag ska se den en annan dag.
Det är ju självklart.
Fast jag VET att jag kommer att bli besviken.
(Filmer är SÄLLAN lika bra som böckerna de bygger på.)
 
Kanska tar jag med Älsklingen.
Kanske gör jag det inte.
Vad ska han med att göra?
Det är är ju något mellan mig och Mr Grey ;)
Älsklingen kommer ju INTE att gilla den.
Det är jag säker på.
Boken är inte gjort för att gillas av män.
 
Det är som när Aftonbladet släpper iväg sin manlige journalist för att recensera filmen och han kommer tillbaka och säger att han inte blev det minsta upphettsad >>>
Ha ha ha det kunde jag sagt i förväg.
Det är ju som att släppa in en vegitarian på en köttrestaurang och tro att han ska gå Balobas.
Inte så troligt.
 
Jag har ju funderat länge på detta fenomen med Mr Grey och böckerna, och skrivit och kastat utkast till bloggen, om och om igen, för att försöka förklara.
Svårt.
Det är så många aspektet på något som verkar så trivialt som en snuskhistoria.
Men det jag kan säga om vad jag tror är något av det som säkerligen gjort den så populär är att vuxna kvinnor nog är lika mycket prinsesslängtare som små flickor.
Vi vill så gärna tro på den fantastiske prinsen som ska komma och svepa iväg oss och så ska vi leva lyckliga i alla våra dagar.
Fast detta är på en helt annan nivå än Askungen.
Men en HELT perfekt prins som vill ha JUST DIG och som gör ALLT perfekt i sängen, köper dig allt PERFEKT, stenrik och ger JUST DIG allt det du (i hemlighet) drömmer om.
 
För vi VUXNA kvinnor VET ju att:
- det finns INGA perfekta partners.
- det finns inga stenrika, supersnygga, som vill ha just dig.
- det finns ingen som är pefekt i sängen och ger dig orgasm bara av att titta på dig.
- det finns ingen sån kärlek.
- det finns ingen kärlek som övervinner ALLT utan att kämpa.
 
Vi VET ju det där.
Ändå så vill vi drömma och svepas med.
 
Och karlar (och nu drar jag alla över en kam i ett endra svep fast jag inte borde) de förstår ju inte det där.
Dröm-prinsen drömmarna.
Att vilja kunna sluta tänka på det där som inte är perfekt när det borde vara perfekt (en av mina värsta sidor).
Att förföras mer av en TANKE än ett handgripligt förfarande.
DRÖMMEN!
....som vi vet aldrig kommer att bli sann ;)
 
Så det är ju självklart att det inte "rycker i baguetten" på den där filmjournalisten, för, för det första har han inte läst boken (som säkerligen är bättre än filmen för att den skapar just den där FANTASIN) och för det andra är han en karl och har helt enkelt inte fattat det där med Drömprinsen/Drömsexet.
Bara att uttala sig som han gör, gör att han avslöjar sig själv som en man som helt enkelt inte har en susning om vad Prinsessor vill ha.
Men det får stå för honom.
 
På samma sätt har jag hört andra män skämta om "misshandeln" i boken och skämta om att kvinnor vill nog ha lite hårda tag i alla fall.
Det bevisar ju samma sak.
Att dom inte har en aning, eller inte har fattat alls, vad det hela handlar om.
 
Men det är en annan fråga.
Mycket mer komplex.
Som ska tas upp i ett annat inlägg.....
 
Nu ska jag odla kärleken.
 
Kärlek på er!
 
/Y

Skrivet den: 2015-02-09 Klockan: 23:57:34

Här är det karneval för fulla muggar

....och jag lever och har hälsan. 
Peppar, peppar ta i trä. 

I lördags var jag ute med några vänner på karnevalen. 
Första gången för i år. 
Samma maskeradkostym som alltid. 
....som bara blir bättre och bättre med åren. 










Denna lördagen var det "Karneval på gammalt vis" i gamla stan. Massvis med folk i mogen ålder som dansade till gamla godingar under eftermiddagen. 

Älsklingen var hemma med skitungarna och höll ställningarna. 
Och jag kom hem som Askungen klockan 12. 




























Att komma hit på karneval är en upplevelse. Fast det är inte så mycket sol- och bad-stämning här just nu. 
Faktiskt ganska så kyligt. 
Och folk är sjuka. 
Men roligt. 

Fast HERRE Gud va folk!
Jag får nästan panik. 
Märks att man inte övar lika ofta nu-för-tiden. 
Eller att man blivit gammal och klok och VET vad som kan hända om något skulle gå fel. 

Men roligt hade jag. 
Och på lördag ska vi ut igen, hela familjen. 
Stora karnevalståget. 
Så håll utkik. 

Och videosarna (är jag svenskalärare eller inte?) får ni gå in på Facebook och titta på. Fortfarande finns det ingen knapp här för att lägga in en video i bloggen ;)

/Y


Skrivet den: 2015-01-22 Klockan: 12:56:42

Här kommer det julmat

....för jag måste verkligen dela med mig när jag kommer över/lyckas få till något riktigt gott. 











Men så gick förra veckan, förra helgen, snart denna veckan och snart är det helg igen. 
Livet går här skulle man kunna säga. 
Eller rusar...

Intensivsvenskakursen är snart slut här. 
Dags för examensprov. 
Och sen blir jag väl arbetslös kan jag tro. 
Jag tror faktiskt att jag ser fram emot det. 
....ett litet tag i alla fall. 
Innan jag ska ta tag i det där som ska göra mig vuxen, rik och berömd. 
Vad nu det ska vara. 

Mot nya mål. 
Mot nya utmaningar. 
Mitt 2015. 

I alla fall. 
Recept. 

Varje år är INTENTIONEN att prova på att laga något nytt till jul. Att inte bara ha de gamla vanliga rätterna utan även något nytt som kanske kan bli en ny jultradition. 
Intentionen som sagt....

Just till jul brukar jag ju vara så stressad att jag knappt hinner med de gamla vanliga rätterna, men till nyår brukar jag vara lite lugnare. 

I år gjorde jag visserligen, för första gången i mitt liv, trots att det är en klassisk nyårsrätt, helstekt oxfilé, som blev så jäkla kalasbra och precis på sin bästa punkt så att säga. 
Men jag hann inte med att göra det som jag skulle ha till. Tillbehöret kom jag inte till skott med förens till förra helgen. Och det var jäkligt synd, för det hade passat jättebra till köttet. 

Dock måste jag ändå slå mig lite för bröstet och skryta med att jag gjorde ju i alla fall både gravad lax och egenkokt julskinka till jul för första gången i år. 
Visserligen gick bägge skapelserna åt fanders, men jag gjorde dem i alla fall. OCH de serverades på julbordet. 

Och så har jag ju skapat de nya jultraditionerna; valnöts- och katrinplommonbröd och glögg- och pepparkasköttbullar som nuförtiden nästan alltid blir perfekta. 
Märks det att jag älskar mat?

Men receptet då. 
Jo vi tittar alltid på Jamie Oliwer på TV under fredagsmyset när vi äter fryspizzor. 
Kulturkrock men det är vad vi orkar med. 
Hur som helst, laga-mat-kanalen är det som passar bäst när man ska titta på vuxen-TV med skitungarna. De diggar Jamie. 

En fredag var Jamie inställt och de visade en annan kock, Loraine som lagade sina julklassiker. Bland annat spännande grönsaker att ha som tillbehör. Och jag fastnade för denna. 

Skär morötter i centimetertjocka stavar. 
Bryn i olivolja i stekpanna tills de blir mjuka, gyllene och karamelliserar sig. 
Blanda ner valnötter och delade katrinplommon. 
Pudra över kanel och lite salt. 
Blanda och servera. 






Hon Loraine, gjorde lite annorlunda. Men detta är vad jag gjorde och det blev kalasbra. 

Har gjort om det och om man inte vill ha julstämning på måltiden så kan man få lite mellanösterstämning. Kanske till couscous och nån kikärtsröra. 
Man får prova sig fram. 
Jag skulle ha haft det till baconlindad och fetaostfylld helstekt oxfilé med potatisgratäng och hallon-rödvins-sås på nyårsafton. 
Men så blev det alltså inte nu. 
Det blev bra ändå. 

Jäklar vad hungrig jag blev nu....

/Y


Skrivet den: 2015-01-11 Klockan: 23:00:20

Här blev det precis en sån helg som jag ville ha

...en lugn, hemma-sån, med alla julklappar bytta, myskläder på hela dagarna och inte en endaste tid att passa. 






Ända från det att vi kom hem från svärmorslunchen på fredagseftermiddag och fick svida om till pyjamas och fredagsmys, tills det att klockan närmade sig läggdags för skitungarna här på söndagseftermiddagen, har jag fluffat omkring i nått slags relax-moln och bara njutit. 
Precis som jag ville ha det. 

Vi fixade alla måsten i veckan så i helgen var det bara plock i hemmet, sista frosset av julen och ihopplock av densamma som gällde. 
Suga musten ur det sista, så att säga. 

Och det har vi gjort. 
Fredagen avslutades med att griljera den ANDRA julskinkan. Den som jag köpte på Ikea i oktober. Innan jag fick reda på att det fanns andra att få tag på. 
Ack så svindyr. 
Men väl värd sina pengar. 
Så himla god. 
Jag har smackat hela helgen. 







Den enda gången vi gick ut under helgen var på lördagseftermiddagen när vi tog min julklappsDramat och gick och handlade det nödvändigaste. 
Sedan skyndade vi hem igen till pyjamas och mystofflor. 

På söndagsmorgonen fick vi till och med nybakt bröd som jag måste tips om. 
Fick ett nyhetsbrev med detta recept ch blev nyfiken. Kalljäsa bröd i kylen under natten. 
Kan det bli enklare?
http://blogg.mama.nu/bakverkochfikastunder/2015/01/09/kalljast-limpa/

Rör ut 25 gram jäst i 2 dl kallt vatten. 
Blada i 1 tsk salt och 1 msk sirap. 
1dl rågmjöl och 5 dl vetemjöl. 
Jäs i kylen under natten. 
Pensla med vatten på morgonen och jag strödde över sesamfrön, flingsalt och krossade valnötter. Mest för att jag inte hade något annat hemma. 
Vilken lyx!





Rekommenderas!

På söndagen fick även skitungarna, som även går under aliaset terroristerna nu, sina konfiskerade julklappar. 
Jo, för jag gjorde ju det. 
Tog ett snack med Tomten. 
Och Tomten gav skitungarna det de mest hade önskat sig, med villkoret att de inte fick leka med dem fören de visat att de kunde förbättra sitt uppförande/beteende. 
Vilket har varit lika med att samla 10 stycken klistermärken. 

Jag VET!
Jag var desperat. 
Jag var tvungen att ta till Super-Nanny-knepet. 
Och det funkar. 
Fråga mig inte hur. 






Så idag har varit stora leka-med-julklappar-dagen. 
Härligt att se!
Och HÄRLIGT att se saker förbättrar sig. 
...peppar peppar ta i trä. 

Idag har vi annars tagit bort julen och det blev så förfärligt tomt. 
Visst kan man se HELA TV-skärmen nu, men jag saknar ljusglittret. 






Nu är det dags att ställa in sig på vår och karneval. 

/Y

Skrivet den: 2015-01-07 Klockan: 13:50:38

Här är den över nu

.....nu är glada julen slut, slut, slut. Även här nere hos oss.


Mitt humör är samma som himlen. 

 

Igår firade vi den ANDRA julaftonen med De Tre Vise Männens ankomst. 
Det var en helgalen dag med julklappskaos och farande fram och tillbaka. 

Jag återkommer om den och om den övriga julen, men idag börjar "vanliga" livet igen och det känns ju sådär. 
Imorgon börjar skolan för ungarna. 
Ännu mer sådär. 

Jag får alltid en känsla av att:
- Jaha ja. Det var det. 
En slags hatkärlek på nåt sätt. 
Det är skönt att det är över, nu kan vi börja 2015 med nya tag. Men ändå så känns det ju så HIMLA sorgligt på något sätt. 

Det har varit ett överflöd av mat, överflöd av alkohol, överflöd av godis och sötsaker och överflöd av familj och kärlek. 
OM det nu kan bli överflöd av kärlek. 
Men ni förstår vad jag menar. 

Och det är det som har kommit att kännas mest viktigt för mig under julen på sista tiden. 
Familj och kärlek. 

Såg på internet att årets julvärd fått så mycket bra kritik så jag var ju bara tvungen att kika in och kolla vem det var som skulle fylla Arnes tofflor denna julen. 
Och han pratade så bra om att julen, det är frid. Att det är en paus i livet. Att bara få vara, med familjen. 
Man behöver inte tänka på livet, karriären, klimatfrågorna, överviktskilona eller vad det nu är man går och grubblar på i normala fall. 

På julen får man bara vara. 
Ta det lugnt, i alla fall i huvudet, njuta och vara med familjen. 
Nu blir det ju aldrig så, men min intention är i alla fall att ha det så. Och det är det som jag MEST saknar idag, när jag sitter här på jobbet själv för att det inte kom en endaste elev för att de är hemma och njuter, att jag inte får vara hemma med familjen och jula. 

Familjen från Göteborg, som har varit här under hela julen, åker hem idag också. 
Ännu sorjligare. 
Jag skulle ju hinna så mycket under de här lediga dagarna: ordna i klädgarderoberna, måla den där hyllan, klä om sänggaveln osv. 
Det har naturligtvis inte blivit gjort. 
Vi har varit med Göteborgsfamiljen. Nästan 24 timmar om dygnet. Och jag tycker faktiskt att det är viktigare. 
Vi syns bara två gånger om året. 
Två INTENSIVA gånger. Och då måste man ta vara på det. 
Sänggaveln och annat får stå tillbaka. 

Jag vet inte om jag blivit äldre och visare eller förspanskad, men familjen blir bara viktigare och viktigare för mig. 
Gammalt gråll och små förtretligheter får  läggas i glömska och täckas över. 
Familjen är familjen. 

Idag har jag bara lust att skynda mig hem och sätta mig i soffan och leka med ungarna iförd pyjamas och fluff-fluff-strumpor. 
Mys. 

Men det finns en massa julklappar som ska bytas och jag har ingen lust att tok-trängas med folk på stan i helgen. 
Tror att det kan bli bäst att tokstressa lite nu på eftermiddagarna i veckan som är kvar. 
Och har kvar helgen orörd. 

En helg då vi bara kan vara. 
Äta upp den sista julmaten. 
Njuta av de sista juleljusen. 
Sjunga de sista jullåtarna. 
Snaska upp de sista pralinerna. 
Och plocka ihop julen och kaoset som finns hemma. 






Och flytta in i den nya toma kalendern 2015 och göra nya planer inför året. 

....men till nästa år igen. 
Kommer han vår gamle vän. 
Ty det har han lovat. 


/Y

Skrivet den: 2014-12-31 Klockan: 17:45:25

Här förbereder vi oss för ett nytt år

.....och jag blir VERKLIGEN superimponerad när jag kikar på besöksstatistiken på bloggen och inser att det är jättemånga som kikar in här, dag efter dag, fastän jag skött den jättedåligt på sista tiden.
Tack!




 
I en veckas tid har jag försökt satt mig ner här för att berätta vad det var som hände i jul, vad som fortfarande händer och hur vi har det.
Men det går inte.
Det känns för svårt.
Jag vet inte vart jag ska börja.
 
Det var en släng av super-överdjävlig-"värreänPMS"-4-års-trots-kris.
Jag vet inte vad som utlöste det hela.
Jag vet inte vad det beror på.
Jag vet inte hur jag ska hantera det.
 
Jag har gråtit så mycket.
Hela julen.
Vi har bråkat, skrikit och betett oss hemskt.
Familjen har varit mer slittrad än någonsin och vi har inte ens haft varandra.
Alla har varit involverade och varit ledsna.
Det har blivit FÖR mycket.
Och det känns mig övermäktigt att berätta om det just nu.
 
...kanske lite längre fram

 
Men idag vill jag vara glad(are).
Idag vill jag känna hopp inför en ny tid, ett nytt år, nya oskrivna dagar då man kan göra ALLT bättre och bra.
Hopp!
Det är väl det som nyår är.
 
Så vi laddar upp här inför kvällens familjekalas.
Jag känner ingen stress.......
.....över det organisatoriska.
Det blir som det blir.
Jag är mycket mer orolig och stressad över det familiäriska (4-års-trotset), hur det ska gå.
Det får väl bli som det blir med det också.
Idag vill jag sitta ner med god mat och sällskap, glittra med ögonen och känna FRID.
 
Och detsamma önskar jag er också.
Frid.
Frid i hjärta och sinne.
Och hopp inför 2015.




 
 
GOTT NYTT 2015!
jag återkommer....
 
 
/Y

Skrivet den: 2014-12-24 Klockan: 12:57:00

Här är det jusltök och tårar

....efter att jag läst polisens inlägg på Facebook om  hur de får hämta en ensam och rädd flicka som sitter i hallen och gråter för att hennes föräldrar är fulla och bråkar. Och julens förväntningar gått om intet.
Visst är det hemskt att en del barn har det så...
 
 


 
Men tänk om det är mamman som sitter i hallen och gråter och är rädd.
....för sina barn.
....för julen.
....för att förväntningarna gått i kras.
 
Ursäkta att jag kommer här med mina depparhistorier mitt i julskinkan och familjeidyllen.
Men här är det inte alls roligt idag.
 
Men precis som Emil i Lönnebergas mamma så hoppas jag att genom att skriva ner mina tankar och historier så kommer de inte längre att vara så hemska. Och genom att bevara dem inför framtiden så kanske de kan hjälpa någon annan.
Även om jag INTE har några svar på något att komma med.
 
Jag försöker justöka här hemma och undvika att gå upp i limningarna medans terroristerna härjar här hemma.
Jag fyller på allt eftersom tankarna kommer.
 
9:30
Otrolig sovmorgon i alla fall.
Lillskatten-terroristen verkar verkligen ha varit utmattad. Vi kan väl i alla fall hoppas på att det kan vara en av anledningarna till att hon varit så överdjävlig på sista tiden.
 
Laxen gravade jag in förra veckan - Hejja Yohanna!, så den ligger i kylskåpet och väntar. Redan färdig.
DOCK! fanns det ingen dill, så jag fick grava med koriander.
Eller det FANNS dill. På det superstora-långtbort-shoppingcentrumen med aslånga köer. Jag sket i det. Koriander gick ju bra på midsommar. Dillen i den svindyra gravlaxsåsen från IKEA får räcka.




 
 
 


 
 
* * * * * * * * * * * * *
MEN!
Jag funderar på att göra det allra hemskaste mot mina barn här på julafton.
Avboka Tomten.
Eller jag tror i alla fall att Tomten kommer att ha ett allvarligt snack med terroristerna och att julklapparna kommer att bli konfiskerade på obestämd framtid.
Får man göra så?



21:30
Nej nu skiter jag i detta med att deppa. Nu tar jag jul. 
Tre av fyra är finklädda och glada i alla fall. 

GOD JUL!!!!

....från Familjen Kaos. 






 
/Y

Skrivet den: 2014-12-24 Klockan: 02:09:30

Här är endast Yohanna vaken

....på uppesittarkvällen som blev en paketinslagarkväll. 

Jag sitter och gör en lista på vad jag vill göra i morgon så att jag ska kunna sova. 
Bättre att ha tankarna på pränt med ordning och reda än att de flyger kring i skallen och oroar mig. 







Julstämningen vill inte riktigt infinna sig. 
Jag tänker INTE önska God Jul från oss än. För i morgon jobbar Älsklingen och det är vanlig dag för oss tills han kommer hem och vi får ta julafton. 

Jag saknar de svenska jularna. De var så mycket MER. 
Här är det bara ett par futtiga timmar på julaftonskvällen. 
POFF!
Säger det och så är det över. 
Jag hinner aldrig riktigt njuta. 








Och så har vi haft det riktigt bråkigt hemma hos oss på sista tiden. 
Riktigt bråkigt. 
Otrevligt bråkigt. 
Tonårsbråk, fast i 4-års-åldern. 
Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det och det gör mig ledsen. 
Det gör mig rädd för att vi kommer att få en riktigt otrevlig jul. 

Men just nu är allt lugnt och skönt...







Förra veckan var jobbig. 
Jag blev dyngförkyld efter Lucia. 
Stress och nerver. 
Farliga saker det ;)
Så jag har inte riktigt kommit ikapp i julstämningen än. 

Försjuttsingen vad mycket gnäll och depp det blev nu. 
Det är bara för att alla ligger och sover utom jag. 
Och inte nån glögg heller har jag tatt mig. 
Ha ha, gå och lägg dig Yohanna!

Återkommer med julhälsning från Familjen Kaos. 
Ha det så trevligt i morgon tills dess. 

/Y

Skrivet den: 2014-12-13 Klockan: 15:49:26

Här frossar vi i LUCIA idag

....efter att under 10 år, helt varit utan Luciafirande, frossar jag i att fira. Nu när den även infaller på en lördag i år. 
Det gäller att passa på. 


7:30
Jag lussar för min familj. 
Jag vill också....







9:00
Uppvärming på skandinaviska klubben med frukost innan dagens första officiella framträdande med barnen. 

Lillskatten blir osams med strumporna och ska absolut INTE vara med i något luciatåg. 
Skitkul!








Som tur är ordnar strumporna till sig på något magiskt sätt. 







10:00
Luciauppträdande 




Alltid lite kaotiskt innan alla kommit i ordning. 



















Klara, färdiga, gå....

















Efteråt fick vi fika och glögg. Glöggen spilldes ut, men det var i alla fall Inte PÅ lucialinnena så jag var hur glad som helst. 

Så åkte vi hem för att ladda om. 

13:30
Hemma igen och jag får se på SVTs Luciamorgon på STORtv och inte på liten skitdator. 

Vilken lycka!






Vilket program!

De hade verkligen lyckats i år med att göra det fint och bra. 













15:30
Nu ska vi äta lunch och dra vidare till nästa uppträdande. 



Jag fortsätter att rapportera löpande under dagen så fort jag kommer åt. 

/Y

Skrivet den: 2014-12-09 Klockan: 23:51:07

Här har man fått en specialleverans

....när eleverna som turistat i Sverige ställde en hel burk med smågodis på katedern i morse. 

....forna tiders röda äpple. 
Och fungerar lika bra. 






Kan ni fatta att de kom ihåg sin gamla lärarinna. 
Det hade jag verkligen inte trott. 
Hoppats på, ja. 
Men inte förväntat mig. 

Det var nära att jag började böla där på stört. Så glad blev jag. 

Ville bara berätta det. 

Jag är lite splittrad just nu. 
Läst just på fejjan att jag håller på att bli moster. 
Tänk att man ska behöva bli informerad om sådant på fejjan. 
Nästan så att jag började böla för andra gången idag. 

Skickade undran till mamma och fick det bekräftat. 
Det är ju förjäkligt detta med att vara utvandrad. Helt avskild från händelsernas centrum. 

Så jag har tankarna på annat håll just nu. 

God natt!

/Y

PS lugn, bara lugna. Det kommer mer Sverigerapporter. Eleverna har fått i läxa att skriva om sina upplevelser. Fler frågor? DS

Skrivet den: 2014-12-06 Klockan: 13:41:00

Här beger vi oss ut för att knuffas

.....när vi åker till shoppingcentrumet Las Arenas mitt i julruschen. 






Jag hoppar att springa runt i finkläder och klackar när jag ska shoppa en hel dag och jaga ungar. 
Nej bekväma kläder och tennisdojor blir det idag. 
Jag har blivit vuxen och vis(are). 






Vi drar iväg nu men jag uppdaterar under dagen med bilder och anekdoter ( krishistorier om jag känner oss rätt). 






12:30
Vi åker hemifrån. 
Ingen trafik ute på stan. 
Hoppas inte är inne på VÅRT shoppingcentrum. 


13:00
Rakt in på shoppingcentret. 
Ingen trafik, ingen kö, ingen trängsel......ÄN!
Ungarna märks med telefonnummer  för att inte tappas bort. 










15:00
H&M avklarad. 
Nu in på PriMart som har fått Frozen-exklusivt och är Lillskattens utflyktsmål för idag. 











17:00
Vi sätter oss ner för att äta något försenad lunch. 
Blodsockret nere i skosulorna. 
En nybörjarmiss som vi inte borde ha gjort. 














18:30
Inne i leksaksaffären upptäcker vi att alla presenter som vi rekat förra gången är slutsålda i h får gå på plan B - improviserande. 

Och hur i hela frisen kommer man ut ur leksaksaffären med påsen full ned klappar UTAN att ungarna märker något?
Nästa år går nye detta. 
Avledningsmanövrar fungerar ICKE. 


























22:00
Affärerna stänger och vi är fortfarande kvar. 
Huvudvärken börjar att infinna sig. 
Bäst att avsluta på Maccan för att slippa göra så mycket som möjligt när vi kommer hem. 
Tydligen det bästa på hela dagen enligt vissa damer i familjen. 







Nu vill jag åka hem. 
Och vi har inte ens fixat hälften av det som skulle fixas. 

23:15
Hemma!!!!
Och kan äntligen svida om till pyjamas och lägga upp fötterna på bordet. 










/Y

Skrivet den: 2014-12-05 Klockan: 00:33:18

Här ska det vinnas

...har vi beslutat här hemma efter att fått nys om en tävling där man kan vinna gratis inträde till VÅR Angry-Birds-Park här på Gran Canaria.
 
 
 
 
Ja, timmen är sen och jag har inte fått någon rapport än från mina Sverige-turister som skulle vara på jazz-klubb ikväll.
Jag hoppas att de inte kommit bort sig, för planet hem till Gran Canaria går i morgon.
En vecka har förflutit.
 
Istället ska jag berätta om något fint jag fått vara med om ikväll.
Att måla...
 
För ett tag sedan fick jag reda på att man kunde vinna biljetter, inne hos Meekatt, till Angry Birds-parken här i Puerto Rico där vi har vår sommarstuga.
Där har vi ju varit ett par gånger.
Alltid lika roligt och uppskattad av ungarna.
Men det är ju inte gratis att gå in där.
Inte som på Lek-och Buslandet hemma i Örebro. Där alla vuxna går in gratis i barns sällskap.
Åh nej då.
Långt ifrån.
 
Så vinna en tävling skulle ju sitta fint.
Vi ska ju dit i sommar igen.
Det kan jag ju hoppa upp och sätta mig på.
 
Så då skulle vi tävla hade jag tänkt.
Men tiden går och jag kommer inte till skott.
Det är så himla mycket som ska göras och på något sätt så hamnar det där som inte är kniven-på-strupen längst nere i to-do-högen.
Som att läsa godnatt-sagor om kvällarna.
Lära ut hur man knyter rosett på skosnörena.
Laga frukost tillsammans.
Ligga i sängen och gosa (fast just DET är vi ganska bra på om lördagsmornarna).
Städa det där skåpet, eller BAKOM det där skåpet i köket......JA det är nödvändigt ;)
Leka med de där Barbysarna.
Ja sånt där som ska bli fina familjeminnen tillsammans.
 
Men ikväll kom jag till skott.
Ikväll tog jag mig i kragen.
Guldklimpen och jag satte oss ner och ritade det där tävlingsbidraget och det blev så jäkla bra.
Och vi hade det så trevligt.
Efteråt, när jag nattade honom, sa Guldklimpen:
- Du mamma, vi borde pyssla lite oftare tillsammans.
Och det var ju som att vrida om en kniv i hjärtat på mig. För visst, jag VET ju att vi borde göra sånt där lite mer ofta.
 
Jag vet ju....









 
Passa på och ta tillfället i akt ni också till att rita med era små.
Och speciellt om ni ska till Gran Canaria.
 
....fast ni behöver väl inte skicka in era bidrag.
Jag menar, då blir det ju mindre chans för oss ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-12-04 Klockan: 00:51:34

Äventyr i Stockholm onsdag 3-12-2014

....och det verkar som det tar på krafterna att turista.
 

 
 
 
Jag fick meddelande från eleverna sent idag.
Vad har ni gjort idag, frågade jag.
Ingenting, blev svaret. Vi har vilat oss.
 
Fast när det väl kom till kritan hade de inte legat på latsidan helt i alla fall.






Lunch med quiz hade de visst varit på. 
Vad i hela friden är det undrar jag. 
Vi svarar i morgon, svarar de. Vi är trötta nu. 
Ska man svara så till sin lärarinna undrar jag. 





Detta känner jag dock igen....






Så ser det ut som att det blev Kungsträdgården igen. 
Fruktansvärt populärt ställe blandturisterna det där. 
Borde ta inträde ;)




 
 
 
Och i morgon väntar jazzklubb med en bloggläsare och så packa resväskorna.
På fredag bär det av hemmåt igen och jag kommer att kräva en utförlig rapport av dem när de har kommit till sig här hemma.
 
Vad ska jag fråga dem?
Vad vill ni veta?
 
/Y

Skrivet den: 2014-12-02 Klockan: 23:35:30

Äventyr i Stockholm tisdag 2-12-2014

....och här går det undan. Tiden flyger förbi och straxt är det dags för eleverna att åka hem.
De kommer att behöva en veckas semester efter detta för att vila upp sig ;)
 
 
 
 
Måndagen:
Tjejerna hade varit förbi på Karolinska sjukhuset och fått träffa nån som informerat om att just detta sjukhuset inte har någon tandvård utan bara tandkirurgi.
(Dessa tre som ju är på besök just nu är ju just tandläkare som letar jobb.)
 
Så de hade blivit så deppade att de åkt raka vägen hem och suttit och övat svenska med de andra som bode på Monica´s Palace.
Så är det nån som jobbar på eller har nån kontakt på nån tandvårdsklinik där de behöver folk, får ni gärna höra av er så vi kan fixa ett studiebesök åt dessa så de muntras upp. ;)









 
Men TISDAGEN.
Ja idag har de varit på heldagsutflykt med min faders kusin från Knivsta.
Han kom och plockade upp dem i sin bil och så fick de sig en riktig genomkörare.
Häng på.

De skulle träffas vid hålet i golvet (det heter säkert något annat speciellt) på Centralstationen). 

"Vi har spederat en bra dag
Sörren är mycket snall
Och han hälsar dig
*snäll"
"Vi kom för sent till ringen och han var lite pirrig
😔 typisk spanskt"







Sedan började de visst med sightseeing i Sigtuna och jag ser att de fick se på riktiga sevärdheter. 
















"Vi besökte Sigtuna och han vissade oss stor gatan
Efter åkte vi till Ikea och åt typisk svensk mat"
"Köttbullar och laxen
Kannelbullar också"

















Och jag ser att de köpte smågodis också. Hoppas verkligen att de köpte med lite till mig också....

"När vi slutade lunchen åkte vi till sjukhuset och traffade med Pia"






"Det finns mycket jobb för sjuksköterskor men inte för oss
😔 besvikelse ?"





Sedan åkte de visst vidare till Uppsala och fick se på alla sevärdheter som finns där: domkyrkan, botaniska trädgården, slottet, Gustavianum, konserthuset...
.....ja ALLT!











































Victor rapporterar:

"Kära bloggläsare! 
Vi vakmade imorse kl 7 för att träffa yohannas "kusin". Marta och vicky hinner inte men det gick bra, Sörren väntade 10 minuter. 
När vi (5) har träffat honom körde han bilen till Sitguna, äldste stan i Sverige! Den var vid en sjö och jag såg ett systembolaget för den första gång i resan. 
Efter det kör de han till ikea och där åt vi kotbullar, lax, kannelbullar o dricker Julmust. 
Sedan åkte vi til uppsala och sjukhuset där! Det var en av den största i hela Sverige. En trevlig kvinna guide oss genom sjukhuset. 
I uppsala fanns det mycket ljus när det blev mörkt. Vi besökte slottet, kyrkan, universitetet och konserthuset och marta lämnade väskan vid slottet så Sörren var tvungen att köra som i en rally genom staden, men vi hittade den. Vi tog en fika mellan Sörren lyssnade på "krisen i riksdagen" och vi kom tilbaka till stan. 
Han var en jättetrevliga man som gillade att lära oss vad han visste om staden och som bjuder oss till alla saker☺️ 
 tack så mycket igen Sörren, vi väntar på kanarieoärna! 
Efter åkte min flickvän och jag skridskor, den var ganska roligt och.. 
Slut på idag! Jag är jättetröt"






Det var ju det jag sa. 
En veckas semester....

/Y

Skrivet den: 2014-12-02 Klockan: 00:51:33

Äventyr i Stockholm, söndag 29-11-2014

....och visst är det eleverna som skriver när jag citerar dem. De är SÅ duktiga. 

Söndagen alltså. 
Medans jag adventspyntade här hemma så hade tjejerna gått på galej och kommit hem tidigt på morgonen. 








"Vi åkte till en pub som heter nivå22
Där, drack vi 2 öl , lärdekänna några personer och pratade bara skvenska.
Vi kom hem och sov sent, så i morse vaknade vi kl. 12"








På söndagen hade de visst lunchdatat med en vän från utgången och fått lite glögg. 
Hoppas att de fick se lite julskyltning också. 
Men det fick jag ingen rapport om. 


"Vi besökte gamla stan och kollade några äffarer
Efter träffade vi med vår vän och åt middagen"
"Tailandska maten är mycket stark"
"Och har druckit glögg och ätit pepparkakor"
"Och BARA pratat svenska!!!"







Och vad tycker ni om Stockholm hittills, frågar jag. 

"Vi tycker om julmiljö"
"Och svenskarna är gulliga. Jag tror att de värderar att vi pratar svenska"
"Skansen är jättefint"
"Allt är mycket snyggt. Priserna är inte så höga
Vi trodde dem skulle vara högre"



Victor hamnade i Gamla Stan. 









"Kära bloggläsare! 
I dag försov vi lite men sedan gick vi till gamla stan, vi spenderade där nästan hela dag. Vi åt där och vi gick ( eller promenera!) till fotografiska museet, det var ganska roligt! Efter det sätte vi på ett kafe och vi stannade där för en timme.  Svenskar är inte van att öppna dörrar till varandra, ibland är de inte mycket "utbildat" men de tog oss foton och svarade våra fragor. Det gick bra"






"Och.. Man är inte en svensk förrän man äter smorgåser med gurkor"


Ha ha ha jag har alltid med mig skink- och ostmacka till jobbet och de har fått för sig att det är något typiskt svenskt. 
....och det kanske det är. 


/Y

Skrivet den: 2014-12-01 Klockan: 01:03:10

Äventyr i Stockholm, lördag 29-11-2014

....som sprang förbi alldeles för fort.
 
Och eleverna har inte lagat på latsidan. De har sprungit kors och tvärs över stan och skickat kort och kommentarer som bara den.
Jag hade faktiskt lite svårt att hänga med i svängarna ;)
 
 
 
 
Tack så jättemycket alla snälla som hört av sig och är villiga att guida turisterna och öva svenska med dem.
Fortsätt att komma med förslag.
Än finns det luckor kvar i schemat.
 
Men här kommer lite snabbt vad de pysslat med.


Vi tar lördagen först:
Marta och Viktoria fick visst låna något kort av något slag och kunde öva sig i hopp-on hopp-off hela lördagen. 
Det tyckte de var roligt. 
Att hoppa av och på bussen. 





"God morgon! Vi åker bus hop-on hop-off nu. Det är så roligt! Vi har ett kort och vi ha fritt inträde till museer och fri sightseeing.  
Otroligt!😎"








De hade visst börjat med julmarknad på Skansen. 








.....och direkt hittat ett stånd med ljus. 
Något som är livsviktigt när man ska mysa har jag lärt dem. 








Sedan hade de visst strålat ihop med Felicia som hörde av sig på Facebook. Och gått till Kungsträdgården och kikat på skridskoåkning. 

















Och mer turistande. 
Ingen aning om vart de varit....ha ha. 















Och så hann de visst med Vasamuseet också. 
Tuft jobbat!






Victor turistade på sitt håll med sin flickvän och hamnade även han på Vasamuseet. 






Han skriver:
"Kära bloggläsare! Idag har vi besökt vasamuseet och djurgården! Båten var helt otroligt! Vädret ar jättekallt här i stockholm men jag trodde att det ska vara snö alltöver men det finns inte. Vad synd! Jag har pratat med manniskör i affären, bussar och på gator. Vi tittade på en 10 minuter film om "varför vasa sjunkade?"pa svenska och jag översätte för min flickvän, det gick bra för min första dag.
Hälsningar"
 
 
 
Igår kväll var visst flickorna ute på galej och har inte hört av sig på hela dagen.
Jag måste erkänna att jag blev lite orolig.
Man vet ju aldrig vad det finns för skumt folk där ute ;)
 
Men nu har de hört av sig och allt är bra.
Phu!
Så nu kan jag sova lugnt i natt.
 
/Y

Skrivet den: 2014-11-30 Klockan: 23:58:13

Här har vi firat advent också

....och är nu, efter en hel dags pyntande och städande, redo för att starta nedräkningen till jul. 







Vi fick komma på adventskalas igår. 
Fyra svenskor, alla gifta med kanarier, träffades för att dricka glögg (på nytt sätt med whiskey och bubbel) och snacka om allt mellan himmel och jord medans ungarna stojade och gubbarna gjorde allt för att INTE öva sig i svenska. 

Det var så härligt. 

Familjen vi fick komma hem till bor lite utanför Las Palmas. I santa Brigida. Det regnade när vi kom dit och temperaturen hade sjunkit med fyra grader. 20,5 i Las Palmas och 16,5 där uppe. 

Det var dimmigt, kallt och mörkt. 
Kändes som Sverige. 

Inomhus var det så fin med en massa "lagom" julpynt och mysiga ljus. 
Vi tog av och skorna och tassade i strumplästen. 
Kändes också som Sverige. 

Fast jag gjorde en klassiker och hade hål på strumpbyxorna. 
Det får man bjuda på. 

Jag satt där och njöt och det kändes då himla....
.....hemma på något sätt. 

På ett sätt som det var väldigt länge sedan jag kände. 






































































....och så spårade det ur. 
Ha ha inte då. 
Men ser ser så ut. 

Men jag kan inte åka hem till folk så där.
Jag blir flyttsjuk. 
Jag får idéer om att flytta, måla allt vitt och slänga ut halva möblemanget. 

Så kommer jag hem till mig och är allmänt missnöjd med allt här. 
Men det blev ganska så mysigt efter allt pyntande idag. 

Glad första advent!
Imorgon börjar decembrer. 
Nu gäller det. 

/Y

Skrivet den: 2014-11-28 Klockan: 23:48:03

Äventyr i Stockholm fredag 28-11-2014

...och det verkar som att mina elever (som är på äventyr i Stockholm >>>) har kommit fram till RÄTT plats och är välbehållna, vilket inte alltid är så lätt.
All heder åt dem.
 
 
 
 
Jag har fått whatsapp och foton från mina svenskaelever som är på äventyr i Stockholm denna veckan och det verkar som att allt har gått bra. Vilket inte alltid är så lätt när man ska resa med Ryanair.
Visserligen ska ett ID-kort gälla lika bra som ett pass inom EU - I TEORIN.
Men när man flyger med "vissa" bolag så kan de hitta på egna regler...
...man vet aldrig.
 
...och när man flyger på ett ställe som inte "riktigt befinner sig I Europa så vet man ännu mindre ;)





 
Men de är på plats på sina respektive ställen och verkar vara nöjda.
Det finns visst ett ställe på internet där man kan leta efter rum/hus som privatpersoner hyr ut runt om i välden för folk som inte har råd/inte vill ta in på hotell.
Och där befinner sig halva gruppen.
På Monicas palace.










 
Jag kan inte tro mina ögon när de skickade ett foto på FREDAGSMYS med ditsmugglad kanarisk rom. Jag har verkligen lärt ut detta med fredagsmys ;)
 






Förslagen på aktiviteter börjar droppa in och vi är jättetacksamma för alla tips och hjälp som vi kan få. Fortsätt att föreslå och kom med tips. Och skulle vi kunna fixa en dag då vi/ni träffas på något fik för att ta en kaffe och öva svenska så vore det toppen.
När kan ni?
Vad finns det för ställen?
(yohannaode@hotmail.com)
 
Nu, dags för att vila och smälta alla intryck.
Vi återkommer.
 
God natt!
 
/Y

Skrivet den: 2014-11-27 Klockan: 23:45:21

Här kommer det besök till Sverige

....när tre av mina svenskaelever ska åka till Stockholm imorgon, fredag.
 
 
 
 
 
Helt plötsligt en dag, på svenskalektionen >>>, kom Victor och sa att han köpt en biljett till Stockholm.
90 euro.
Som hittat.
Tur och retur.
Bara sådär.
Hux flux.
 
- Jag ska åka till Stockholm och försöka lära mig svenska under några dagar.
Och för att se hur det är där innan jag flyttar dit.
Sa han som om det var den naturligaste saken i välden.
 
Det blev fler som blev sugna och nu är de tre som åker i morgon.
Jag ska ERKÄNNA att jag vad SÅÅÅÅÅÅ nära att följa med jag också.
90 eru, det kan ju liksom inte bli billigare.
Om jag inte haft jobb, om jag inte haft barn, om jag inte varit så vuxen....om jag inte varit så feg ;)
Men som sagt, såååå nära.
 
 
 
 
 
Det här är Marta, Victor & Viktoria.
De är tandläkare och si så där en 25 år.
De åker till Stockholm i morgon fredag och vi ska få följa deras äventyr och vad de lär sig här på bloggen.
 
De vill gärna lära sig/öva sin svenska.
Så....
 
STOCKHOLMARE!!!
Kan vi fixa någonting åt dessa vetgiriga svenska-elever?
Vad ska de se i Stockholm?
Är det något speciellt på G?
Nån som har tid och lust att ta med dem på någonting?
Kan vi stämma träff på nått fik och öva svenska?
Nån som kan fixa fram lite snö så där på ett par dagar ;) ?
 
De är bara där tills nästa fredag så det gäller att vara snabb.
Nån som vill lära känna ett gäng kanariebor?
(yohannaode@hotmail.com)
Hör av er.
 
Nä jag är inte alls bitter ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-11-23 Klockan: 21:43:40

Här hälsade vi på hösten

....när vi åkte upp i bergen för två veckor sedan och fick syn på något jag absolut kände igen.....
 
.....hösten. 
 
 


 
Denna veckan har det varit OVÄDER på Kanarieöarna. Det har regnat och blåst i flera dagar. Precis som det brukar göra på hösten i Sverige.
Här har det varit KATASTROF - ha ha ha jag slutar aldrig roa mig på kanariernas beskostnad när det gäller detta med regn och att förbereda sig för något som händer VARTENDA år.
Bilder på Googel om katastrofen ;) >>>






 
 
Det var en av Älsklingens, ständigt återkommande, jobbarkompisar som hade födelsedag. Och eftersom hon blev så nöjd med förra årets tillställning hade hon önskat sig en precis likadan i år. 
 
Det fixade vi självklart. 

 


 
 
 


 
 
Vi åkte upp i bergen där det var full höststämning. Eller upp och upp i bergen. Vi åkte ca 10 uppåt från Arucas men det är tillräckligt för en barnfamilj med en medlem som börjar att spy så fort det blir några kurvor a'la cerpentinvägar. 

Men precis som alla andra år kom hösten som en överaskning. Det känns lika konstigt varge gång vi ska åka från högsommar värme upp en bit i bergen och råka ut för höstkyla. 
VAD i hela friden ska man ta på sig. 

Och det känns lika lustigt att komma ut från vårt hus iklädd höstmundering när det är 30 grader och strålande sol. 
Det känns som att hela världen tittar och småskrattar åt en. 
Som att se en vårdesperat i Sverige som ikläd sig shorts och flip-flops så fort som vårsolen kommer fram i april men fortfarande inte värmer något. 

Naturligtvis är det ingen som glor eller skrattar pt en hör. Det är helt naturlig utstyrsel om man ska upp i bergen här. 

Men samma problem varje gång. 
Var i hela friden har alla strumpbyxor tagit vägen?
Jag fick åka utan och DET kändes konstigt. 

Men vi åkte upp i kylan. 
SEX graders skillnad blev det på den halvtimmens uppstigning. 
Men en helt ny värld. 
Höst. 

Och restaurangen rekommenderar jag verkligen om man ska turista. 
Bra krubb i hemtrevlig kanarisk miljö. 
Inget lull-lull här inte. 
Los chorros. 
Ingen aning om vad stället heter. 































































En härlig lördag i goda vänners sällskap. 
Som det ska vara när man är ledig. 

/Y




Skrivet den: 2014-11-12 Klockan: 00:18:00

Här vi fixat julen

.....när vi, med brådskande steg, hastigt fick ge oss iväg till Ikea förr-förra fredagen.
 
 
 



En bekant berättade att hon varit på Ikea förra veckan och att de där tagit fram alla julsaker.
DÅ blev det bråttom.
Jag hade försökt att hålla koll på det där, när det skulle vara dags. Det är ju inte så lätt. Man har knappt hunnit stoppa undan sommarens badkläder (jag ska erkänna att jag faktiskt inne hunnit att stoppa undan dem än, de ligger i resväskan från sommarstuggan och har inte blivit uppackade än upps) och så är det dags att börja tänka på julen.

I alla fall.
Hänger man inte på låset på Ikea när de tar fram julsakerna, då blir man utan både julpapper och glögg.
Been there, done that :(
Men NU kom jag hem med både det ena och det andra av ALLA sorter och färger.
....och så lite till.
Det är ju Ikea det handlar om.
 
 
 








 


















Men jag handlade mat i Ikea-mat-affären för ÅTTAHUNDRA kronor (och INTE euro som det stog här innan - tryckfelsnisse ;). )!!!!
Jag borde ju banne mig få VIP-kort när det gäller den affären.
Men bor man utomlands så blir man jäkligt sugen på JULBORD.
Då gäller det att fixa det själv.
För det gör ingen annan.

Visserligen kan man åka söderöver, jag har hört att de serverar julbord på turistorterna, där varannan restaurang heter något svenskt, och det kanske skulle vara dags att åka ner och studera fenomenet efter 14 år här, men man måste även fixa julbord här hemme till dan-före-dan-julgransklädningen och dan-före-dan-julklapps-inslagnings-glöggandet.
Sånt får man fixa i bästa affär som har svensk-varor.

Har även hört talas om en "dansk?" slaktare här som visst ska göra svenska julskinkor.
DET vore väl för underbart.
För den som jag fick köpa kostade SEXTON euro för en liten en-kiloare.

Jag kommer i håg förr-i-tiden när jag jobbade i Sverige (visserligen hände det bara en gång men i alla fall) och blev bjuden på RIKTIGT julbord.
Ett sånt som hade ALLTING.
Och så bowlade man innan eller efter. Kommer inte riktigt ihåg. Har kikat lite på nätet och det såg ut som något som Ballbreaker verkar ha.
Och så blev alla lite på kanelen och pratade om saker som man aldrig pratar om annars på jobbet.
Åh vad jag skulle vilja göra det igen.
 
 
 



Jag börjar visst komma i julstämning här, fastän det inte alls var meningen ;)

/Y

Skrivet den: 2014-11-02 Klockan: 10:37:00

Här är det varmt

...riktigt varmt och det är den värmen som smitit upp till Sverige, via England, och värmt upp södra Sverige på sista tiden...
...har jag sett på nyheterna ;)
 
 


 
Jag är bättre nu.
MYCKET bättre.
Så fort som jag fick sluta med antibiotikan så blev jag bättre.
Jag var svag i ett par dagar och fick ta bussen till jobbet. Men efter idogt knaprande på mandariner (knaprar man mandariner?) och lugnttagande så blev jag snabbt starkare igen.
Och glädjen och lusten är tillbaka igen.
Skönt!
 
Men värmen.
Både sjukveckan och återhämtningsveckan har varit varma.
25 grader redan klockan åtta på morgonen och runt trettio mitt på dagarna.
Det är sjukt.
Strålande sol och sommarvärme i november.
Detta väder skulle vi ju ha haft i juni och juli, när vi hade sommarlov och gick och väntade på att kunna åka till stranden. Men då var det minsann molnigt.
 
Men folk frågar mig, efter flytten från Sverige, vad jag föredar. Sol och värme eller mörker och kyla, för svaret borde ju vara självklart.
Borde.
Men jag är inte så säker längre.
 
Jag flyttade från Sverige för att jag var trött på....ja jag flyttade ju för kärleken, men JAG flyttade istället för Älsklingen, för att jag var trött på mörkret och kylan. Jag var trött på att varge år, efter semestern, bli deppad och få ångest över att sommaren var slut. För att den mörka tiden skulle komma och det skulle dröja en EVIGHET tills nästa sommar.
Vilket slöseri med liv.
 
Men värmen suger musten ur en.
Värme gör att du inte orkar röra på dig, du svettas och springer från en skugga till en annan.
För man har ju inte semester jämt.
Man kan inte ligga på stranden jämt.
 
Nej man måste jobba, gå till skolan, handla, fungera i livet UTANFÖR stranden.
Och då är värmen en pina.
 
Kläder kan man ta på sig, men du kan aldrig ta av dig mer än att du blir naken. Och FÅ jobb accepterar att du kommer naken till jobbet.
 
Och glöm att dricka the eller rödvin....;)
 
 


 
Men jag flyttar inte hem.
Än...
För den där solhysterin på sommaren ger mig ångest, bara av att tänka på den ;)
 
 
/Y
 
 

Jag som skriver här är Yohanna, född 1973 och ursprungligen från Ööörebro på närkesslätten. Sedan år 2003 bor jag i Las Palmas på Gran Canaria tillsammans med Älsklingen. År 2007 fick vi Guldklimpen Alexander och 2010 kom Lillskatten Irma. Jag kämpar med språket, vikten, att vara "upp to date" och att vara en lagom bra mamma. Inget av detta är något som är så lätt alla gånger....men jag tycker det går hyfsat. VÄLKOMNA!

bloglovin





Bloggar av mammor och gravida Blogg listad på Bloggtoppen.se
RSS 2.0