Skrivet den: 2014-07-25 Klockan: 01:19:44

Här fick jag ett/en whatsapp

 


 
Yohanna.
Jag tror att det är välbehövligt att berätta för dig att jag är väldigt nöjd med svenskaklasserna.
Många gratulationer till hur du lägger upp klasserna och för hur du gör dem underhållande, avslappnade och framför allt roliga.
Detta sista är fundamentalt för mig, för det finns ingen riktig inlärning, om det inte sker på nån form av väg som är en positiv upplevelse och är berikande.
Detta är skillnaden mellan att memorisera innehåll och betydelsefull inlärning.
Många grattis för att du gjort mig beroende av dina klasser.
Det är ett riktigt nöje att ha dig som lärare.
Tack!
 
 
..........
 

Är det inte så att man får tårar i ögonen?
 
 
/Y
 

Skrivet den: 2014-07-23 Klockan: 13:02:00

Här lever jag

....fortfarande.
 
Ha ha. Ni behöver inte vara oroliga. Även om det känns jädrit fint att ni saknar mig litegrann ;)
Det är lite svårt bara att få ihop det just nu.
 
Semester, ni vet.
Lata dagar. Som egentligen inte alls är så lata utan ett ständigt springande hela tiden.
Men lat stämning.
Ingen riktig fart i mig.
Sånt där som gör att man slappnar av och kommer ifatt i både kropp och själ.
Återhämtning.
 
 
 
 
 
 
Vi är hemma igen efter ännu en helg i sommarstugan.
Idag är sista dagen innan Sverige-besöket åker hem igen.
Vi umgås med dem, leker och snackar skit.
Ungarna bråkar och stojar.
Jag försöker komma ikapp i hemmet efter bortatiden.
På kvällarna har jag svenskakurs med kanarier som vill lära sig svenska.
 
På sen-kvällarna försöker vi få till lite egentid, jag och Älsklingen. Och hålla fast vid den där känslan att VI fortfarande finns. Den känslan som brukar komma fram igen under semestern. När det finns tid för att hålla handen, pussas i vågornas brus, dricka vin tillsammans, prata om livet och allt sånt där som man inte riktigt har tid till när man jobbar. Eller inte orkar när ögonen far ihop på kvällarna.
MEN som är så viktigt för just VI-känslan.
 
Så jag finns här.
Kommer snart tillbaka.
Ska bara suga ut den sista musten först.
.....av FÖRSTA halvan av semestern.
 
Nu ska jag kila över med ungarna till svärmor där Sverigensesöket är för att ge mig ut på en fettbrännartur i parken.
Sedan ska mat lagas.
Skitungarna kommer väl tillbaka hit och ska stöka runt.
Vi ska äta.
Sen har jag klass.
Och så ska det tagas farväl av familjen som åker hem i morgon bitti.
Dagen är planerad.
 
Vi får höras.
 
/Y

Skrivet den: 2014-07-17 Klockan: 14:32:18

Här är vi tillbaka i verkligheten

.....nästan två veckors semester, med "släkten" nere i sommarstugan i Puerto Rico.
 
Tiden går förfärligt fort.
Speciellt när man inte har en lugn stund.
Dessa dagar har gått i ett och jag har varit fruktansvärt frånvarande här.
Men nu är jag tillbaka.
Tror jag.
Jag är inte riktigt med i svängarna än ;)
 
Vi åkte tillbaka till Las Palmas i tisdags eftermiddag.
Älsklingen började jobba igår.
Jag håller på att plöja igenom tvättberget här.
Ungarna håller på att gå åt av uttråkning här i soffan ;)
Men jag måste komma ifatt här.
Och när Älsklingen kommer hem på eftermiddagarna så hittar vi på saker.
 
Fast inte i eftermiddag. Då får de hitta på saker utan mig. Jag ska ha min andra vuxensvenskgrupp som jag startat och inte berättat om.
Jag har så mycket att berätta och filosofera om så jag vet inte vart jag ska börja....
 
I tisdags när vi kom hem möttes vi av en konstig lukt i lägenheten.
Jag hade inte lämnat den så fin som jag velat.
Renstädan och i ordningplockad ;)
Jag fick överge den drömmen.
Vad jag kommer ihåg så städade alltid min mamma innan vi åkte på semester så att vi kom hem till rent och snyggt hem efteråt.
Det var min intention också.
Den gick bet.
Men jag tog ut soporna.
ÄNDÅ luktade det konstigt.
 
Jag hade ett par vaser med blommor som fick stå kvar när vi åkte och de luktade ju peck när vi kom hem.
De åkte ut.
Soporna med dem åkte ut.
Jag har bytt toasoporna.
Jag har tvättat potatishinken och köpt ny potatis.
Jag har skrubbat sopskåpet och rensat ur avloppet.
Jag har vädrat och tämt doftljus.
ÄNDÅ är det något skumt.
Jag kan inte komma på vad.
 
Jag går och snusar med näsan överallt och ibland så luktar det, ibland inte.
Vad, vad, vad???
Mystiskt.
 
 
 
 
Bytt mot....
 
 
 
 
Mysteriet fortsätter men nu måste jag köra igång här.
Helgen väntar runt hörnet och då bär det av ner till sommarstugan igen för födelsedagskalas för Sverigekusinen innan det är dags för dem att åka hem igen nästa vecka.
Guldklimpens figursydda öronproppar har kommit och ska hämtas.
Det ska bytas rent i alla sängar.
 
I´ll be back!
 
/Y

Skrivet den: 2014-07-12 Klockan: 13:35:16

Här har vi varit på utflykt

....idag. Till grannbyn Mogan. 

Ja det är semesterhögtryck här. Semester, släkt, sol & bad, familjemiddagar, sena kvällar, bråk med ungar, picnic och allt som hör semestern till. 
Ikväll ska det till och med bli utgång för tjejerna. 

Jag har inte tid att blogga. 
Eller jag har inte haft möjlighet att sätta mig ner i lugn och ro. Ifred och få tänka själv. Och MED en fungerande dator OCH wifi. 
Alltid är det något som strular. 

Så idag blir det turistreportage från vår utflykt till Mogan, hamnbyn Puerto de Mogan där det var marknad idag (fredag). 
Jag kom hem med TRE fynd: nya glajjor, ny solhatt och ny beachväska. 
Inte dåligt alls ;)

Åka till Mogan, med båt, och gå på turistmarknad på fredagar är något som jag verkligen rekommenderar om man vill höra något turistigt. 

Familjen Kaos på nya äventyr....








































































































































































































Hemma igen. 
Nöjda och trötta. 
Nu gäller det att svida om snabbt som attan. Nu väntar utgång med tjejerna. 

Vi får höras.....

/Y

Skrivet den: 2014-07-07 Klockan: 15:34:23

Måndagslista med semester

För här är vi mitt uppe i semesterhögtryck. 
Familjen Kaos är i sommarstugan för två veckors semester tillsammans med Sverigebesöket samt svärföräldrar. 
En vecka har redan gått. 
Vi solar och badar samt umgås. 
Det borde inte behövas nån måndagslista i semesterparadiset. 














Men tre familjer ska samsas på en yta gjord för en familj. 
Två barnfamiljer med varsina regler och rutiner. Samt ett par mor/far-föräldrar som vill lägga sig i allt. Visserligen bara i gott syfte och tror att de hjälper till. Men i slutänden bara trasslar till allt så allt blir huller om buller och slutar med irritation. 
Jag har redan märkt konfliktsituationer och att jag inte uppför mig som en tacksam svärdotter bör. Och jag känner ibland att det bubblar upp saker och hoppar grodor ur munnen på mig som jag inte borde säja. 
I slutänden är det ju bara jag som får skämmas. 

Idag är jag extra tacksam över att vi inte rykt ihop än och att jag varje dag får öva mitt tålamod och att öva mig i att inte säga elaka pikar som får mig att framstå som en bitter och sur person. Sån vill jag inte vara. 


MÅNDAGSLISTA
Idag är jag tacksam över...

- att vi har en sommarstuga att åka till. 

- att vi har en stor härlig och kärleksfull familj att umgås med. 

- att vi beställt figursydda öronproppar till Guldklimpen. 

- att när denna semester är slut så är den inte riktigt slut. Gör vi har 14 dagar till i september. 

- att vi ska ha tjejmiddag på fredag igen och det verkar som mitt projekt business kan komma att fungera. 

- att jag har två nya bikinis. 

- att jag har börjat en ny vuxengrupp i svenska som verkar lovande. 

Att gott!

/Y

Skrivet den: 2014-07-04 Klockan: 01:04:21

Här går vi in i en ny era

...för här händer det saker som jag INTE riktigt var beredd på skulle hända så här snart och så här lätt.
 
Väldigt ofta så ska man inte gå omkring och oroa sig utan bara göra slag i saken. Något som händer allför ofta och som jag aldrig tycks verka lära mig.
Jag bara går omkring och drar på och oroar mig för saker och sen så visar det sig att det var hur enkelt som helst och inget alls att ha ångest över.
 
Till skillnad från, och inte att förväxla med, de saker som man tror ska vara en "klackspark" och sen går käpprätt åt fanders. ;)
 
 
 
 
Just nu har det hänt saker här.
I smårbarnsvärlden ;)
Inga världsomspännande nyheter om fred på jorden eller så ;)
 
Alexander sover utan....ja, stödhjul heter det på cykeln.
Vad heter det i sängen? Stöd-staket/nät/räcke?
Hur som helst det där räcket som man sätter på sängen så att de inte ska trilla ur när de är vana vid att sova i spjälsäng.
 
Och Irma har slutat med napp.
 
Bara så där.
Hipp som happ.
Bägge två.
 
Ja inte av sig själva då.
Och inte var det frivilligt.
Men jag gjorde slag i saken och provade något jag gått och oroat mig för länge.
 
Alexander.
Vi köpte ingen växasäng till Guldklimpen när han skulle flytta från spjälsängen. Han fick en stor, vuxensäng på en gång. Som vi köpte ?stöd-räcke? till.
Och där har han sovit bra.
Man jag har frågat mig hur vi ska kunna ta bort räcket eftersom han snor runt som en virvelvind om nätterna. Och sover nästan hängandes i det där stödräcket ibland.
 
Saken är den också att han har ett vasst hörn vid golvet precis vid huvudändan av sängen. Så jag var orolig för att, OM han skulle trilla ur, så skulle han kunna slå i skallen i hörnet.
 
Vi bullade upp med soffkuddarna vid det vassa hörnet och på golvet.
(Jag kan berätta att det är ganska så obekvämt att sitta i en soffa utan kuddan och titta på TV om kvällarna, om det nu är någon som funderat på att göra det.)
Och så fick han sova med huvudet åt andra hållet i sängen.
Inget alls bra för de däringa Yin och Yan-magnet flödena i rummet ;)
Men det har gått bra.
Visst har han trillat ur sängen ett par gånger. Men han har själv kravlat upp igen. Och nu tror jag att han har fått koll på vart sängkanten är och balansen i kroppen.
Lätt som en plätt!
 
Irma då.
Ja hur vi skulle få Lillskatten att sluta med napp har oroat mig länge. Det började bli dags.
Men hon var så himla fäst vid den.
Den var den enda som kunde lugna henne när hon fick sina raseriutbrott.
Inget annat.
Och nattsömnen.
Som vi slitit så med att få sova om nätterna.
Hur skulle det gå?
 
Men vi har samtidigt slitig med att hålla ordning på dessa nappar.
Lillskatten är nämligen väldigt påhittig om var man kan gömma nappar.
Och väldigt glömsk när det väl är dags att vilja ha tillbaka dessa gömda nappar.
Som vi letat.
 
Men så en kväll när det var dags att gå och lägga sig och napparna var borta så hade jag inte lust att leta mer.
Vi hade letat överallt.
ÖVERALLT!
Jag sa till henne att hon fick försöka att somna medans vi letade och att jag skulle stoppa ner dem i sängen när vi hittade dem.
Inget reservnappskokande inte.
 
Och när vi sedan hittade dem - i tidningskorgen UNDER vardagsrumsbordet, ja då körde jag på bara.
Då gömde jag dem ;)
Och Lillskatten sov.
Och fick sina raseriutbrott (men inte över att napparna var borta).
Men var allmänt med på noterna över att napparna var borta.
Och hon har inte frågat efter dem.
....så mycket ;)
Nu börjar istället stoltheten komma över att ha slutat med dem.
För de är ju borta....
 
Och Guldklimpen har gjort frukost alldeles själv och överaskat med här på sommarlovet.
Tiden går.
De börjar bli stora.
 
Och jag hänger inte med ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-07-02 Klockan: 15:07:00

Här har REA:n börjat

...och det är ett VÄLDIGT enkelt sätt att få lite "lycka" i några sekunder ;)
 
 


 
Det är onsdag - semesterdag nr 2 - och vi tar det lugnt.
Jag sitter här framför datorn.
Resten av familjen sitter i soffan och slötittar på mobil/TV/dator.
Vi har ännu inte bestämt vad vi ska göra idag men det lutar åt att lämna in den bärbara på undersökning och försöka fixa figursydda öronproppar till Guldklimpen.
 
I går hamnade vi på REA.
Det var inte alls meningen.
Älsklingen tog med sig skitungarna till närmsta köpcentrum för att titta på en djurutställning som de har där. Medans jag skulle planera veckans vuxensvenska.
 
Det är alldeles för varmt att vara ute på dagen.
Vi har fått sommarens första värmebölja och även om min termometer har gått ut i strejk så känner jag att det är alldeles uppåt väggarna att ge sig ut i parken för att leka mitt på dan.
Dessutom ser man ingen ute på gatorna.
Kanarierna VET hur de ska bete sig.
Antingen så roar man sig på REA:n inne i något svalt köpcentrum eller också så ligger man på stranden. Leka i lekparken eller gå ut och gå är det bara tokiga turister so ägnar sig åt mitt på dan ;)
 
Men REA:n ja.
Jag hamnade ju där och det var inte alls meningen.
Inte alls bra.
Bättre att ha pengarna på banken ;)
Men Älsklingen rapporterade från djurutställningen att det var REA i hela Las Palmas och då var jag ju TVUNGEN att ta mig en titt.
 
Jag kom hem med två par nya skor, ett par vita knä-tights (som bara är ett MÅSTE för ljumma sommarkvällar, en ny väska (ja men det går ju bara inte att komma hem utan och denna var bara pytteliten så den räknas nästan inte), ett nytt halsband, ett set med trosor och BH (från den svindyra underklädesbutiken för bara 100 kr. så det gick nästan inte att bara gå förbi) och en hel påse med krimskrams (mest diadem med blommor på som verkar att ha blivit min nya nisch).
Och allt detta för bara 500 kr.
Det GÅR ju bara inte att stå emot ;)
 
 
 


 
 
 
 
 
 
 







Och idag verkar inte bli bättre.
Där den bärbara ska lämnas in är i mitt favvo-shoppingcentrum (Las Arenas vid Las Canterasstranden) och då måste jag ju undersöka REA:n där också.
Det går ju inte bara att gå förbi ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-30 Klockan: 17:14:15

Måndagslista med semesteruppvärmning

....för i dag jobbar Älsklingen sin sista dag innan semester. Den första av TVÅ.
Vi väntar OTÅLIGT här hemma på att han ska komma hem så vi får fira ;)
 
 
 
 
Det är måndag.
Det är sommarlov.
I morgon är det också SEMESTER.
 
Den första 15-dagars-semestern av två.
Älsklingen har uppdelad semester i år. 15 dagar i juli och 15 i september.
Det hade varit hans tur att haft semester i september egentligen. Men vad ska han med semester i september till? När skolan redan har börjat?
Så han hade tur och kunde byta bort sista hälften i september mot den första i juli.
Så nu ska vi sola och bada här hela familjen, TILLSAMMANS, i sommarstugan.
Ja, just bada blir det väl lite klent med på grund av Guldklimpens öron.
Men vi får hitta på något smart.
Tänka, tänka, tänka....
 
Men det är också måndag.
Lite aktivitets-bakis efter evenemangs-stressandet i lördags.
Och en massa uttråkning här på skitungarna när jag måste köra race efter race med tvätt- och diskmaskinerna.
Så vi har kallat in förstärkning här i form av en klasskamrat som ska underhålla.
Jag vet inte om det var en sån bra ide.
Nu bråkar DE sins emellan och är uttråkade och vill UT.
 
Jag får ge upp och ta ut dem på bakgården och spela fotboll mellan alla hundbajsar här.
 
 
 
- att det är familjesemester här från och med i morgon. Nu bara att hoppa att inte VI också börjar att bråka oss-emellan ;)
 
- att jag ordnade trevlig dammiddag i lördags och det gick bra. Alla överlevde och inget fall av magsjuka har rapporterats.
 
- att Guldklimpens sista öroninflammation inte blev en allvarlig en. Vi fick antibiotika fort som 17 så det hann aldrig att bli någon riktig "sjuka" med feber och värk. Bara inflammation.
 
- att värmen kommit hit så, även om det är mulet ute, så är det varmt i luften.
 
- att jag nu ska gå ut och roa tre sommarlovsuttråkade skitungar. Den punkten gläds jag nästan mest åt så här på eftermiddagskvisten ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-30 Klockan: 01:57:00

Här hade vi dammiddag nummer 2

....och nu kan jag väl säja att jag är igång ;)
Feminine DINNER är officiell.
Ja officiell och officiell är väl att ta i. Men vi finns på Fejjan och DÅ är det ju allvar ;)
 
En gång är ingen gång. Två gånger är början på något väldigt spännande ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
För två veckor sedan så hade jag ju dammidag >>>, något som jag gått och funderat på om jag skulle kunna göra som "JOBB" i framtiden.
Skulle jag kunna?
Skulle det kunna fungera?
Skulle någon vilja?
 
Det finns ju alltid en massa jobbiga frågot i skallen men TÄNK om man skulle kunna få chansen att jobba med något som man tycker om OCH som man är bra på.
En ynnest.
 
Så i går körde jag samma koncept fast med ett helt annat gäng.
Samma lokal, samma, dekoration, samma mat.
Lite bättre, lite godare, lite mer erfarenhet.
Det tar sig.
 
Denna gången med de härliga tjejerna/mammorna/kvinnorna från svenskan. Både de som har barn som studerar och de som studerar själva.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var det, som man säger.
Jag kom i säng runt 5 och klockan 9 vaknade ungarna.
Men då slapp jag gå upp med dem, för jag hade minsann hamnat i "gästrummet". När jag kom hem och skulle lägga mig i MIN säng så var det nämligen upptaget där. Älsklingen som låg och snarkade på sin sida av sängen. Och på min sida låg Lillskatten som ett X och tog upp hela min sida.
Det var bara att speta vidare till nästa lediga säng och hoppa ner.
 
Så lite mer fick jag sova ;)
 
Men idag väntade den STORA disken och städning och ihopplock av lokalen.
Hela familjen fick följa med och äta chipsrester och leka medans jag fixade i ordning.
Så visst är det mycket jobb.
Jag själv får inte sitta ner och slappa så mycket.
Men jag tycker att det är kul att ordna.
Jag känner att jag gör något som jag är bra på.
 
 
 
 
 
 
 
Men det där med att vara uppe och festa hela natten OCH gå ut på galej.
Det är ju inte så som förr i tiden.
Man är ingen ungdom längre.
Det lockar inte lika mycket.
 
Jag är nöjd bara jag får sitta ner och prata i lugn o ro med några trevliga vänner. Prata om saker som jag kanske inte hinner (orkar) prata med Älsklingen om.
Klä mig lite fint.
Ta ett glas vin eller två.
Bli lite fnissig.
Gäspa lite.
Och få hoppa i säng och vakna UTAN att vara bakis.
Jag begär inte mycket nu-för-tiden ;)
 
ÄNDÅ så löste vi inga världsproblem...
Men jag känner mig jättenöjd.
 
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-27 Klockan: 00:38:00

Här hade jag skämts ihjäl

...OM jag hade tagit kort på oss i morse och lagt ut här.
 
 


 
Ja Herre Gud, det är inte lätt med sommarlov. Det avhandlade jag ju i gårdagens inlägg.
Men det är faktiskt inte lätt.
Jag kommer inte ut på mina morgonrundor.
 
Hur ska jag komma ut på dem?
Hur hinner folk att träna med ungar i huset?
Hur? Vad? Hur? Vad?
 
På morgonen är ju skitungarna hemma och på eftermiddagen är det alltid något som ska passas på att göras, eller så har jag svenskaklasser eller så har det blivit sent och jag har tappat sugen.
Så hur gör folk?
 
Jag måste ju passa på att bli av med de där kilona som hoppade på mig när jag började jobba i höstas, INNAN jag får det där DRÖMJOBBET som jag ska hitta precis när sommarlovet tagit slut.
Jag måste ju tillbaka till scratch så att säja.
 
Det blev att ta fram den däringa DVD:n som jag fick skickat till mig för väldigt länge sedan >>> och så PANG på rödbetan.
Värmde upp med lite damsugning och så på med skivan.
Skitungarna hängde ju på förståss. Fulla av överskottsenergi och förmiddagstråkighet.
 
Och det var nånstans där när jag såg oss i spegeln, skumpandes upp och ner i bara trosor och BH, kännandes mig MYCKET mer fräck i huvudet än vad jag såg ut, skitungarna trängandes med mig på mattan så jag antingen hade någons fötter i ansiktet eller någons rumpa i ryggen hela tiden.
Det går INTE att göra några vettiga övningar då ;)
Det var där som tanken på att ta en bild av oss och instagramma flög förbi i huvudet - av gammal vana ;)
 
Men den tanken stoppade jag raskt tillbaka längst in därifrån den kommit.
För ärligt talat, jag visste knappt om jag skulle skratta eller gråta.
Jag sattsade på skrattandet för det känns alltid bäst.
För vi såg ju för tragiska ut.
 
Så allihopa
 
Sen blev jag skitförbannad för att det gick så dåligt för mig.
Jag är VERKLIGEN inget bra på att träna.
Speciellt inte hemma ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-26 Klockan: 00:22:55

Här fick vi fira midsommar

....och det är inte varje år man får det. Eller rättare sagt, under de 11 år som jag bott här nere så har jag aldrig firat midsommar på detta sätt här.




 
Men UJ, det är inte lätt detta med sommarlov.
Det är ingen dans på rosor
Gårdagen och idag har gått som i ett HUJ. Jag har knappt hunnit att sätta mig ner.
Jag är inte van vid att ha barnen klättrandes på väggarna här hemma om vardagarna.
Barnen är inte vana vid att få sitta hemma och roa sig själva om dagarna.
Det har blivit konfilikter.
Samtidigt som det har försökts att hinnas med LITE saker.
 
Och så slänger vi in lite NY öroninflammation på det så har vi sommarlovet som i en liten ask.
Öroninflammation, det var ju så länge sen sist >>> så det behövde vi igen....NOT!
Det blev antibiotika på en gång idag och nu är det HELFÖRBUD på all typ av bad. Så nu slipper jag tänka på det.
 
Midsommar ja.
Vad HÄRLIGT vi hade det.
Vad glad jag är att vi åkte.















































 
Det var Svenska Kyrkan i San Augustin i södern som bjöd in till traditionsenligt svenskt firande av Midsommarafton med midsommarstång, dans och jordgubbstårta.
Vi var ganska många familjer från "svenskan" I las Palmas som bestämde oss för att åka ner och fira. Samt gjorde slag i saken och organiserade ett "spontant" (jag bara älskar det uttrycket: organisera något spontant, så svenskt på nått vis) midsommarsmörgåsborg.
 
Jag bidrog ju med sill & lax. >>>
Som blev jäkligt bra ;)
 
 
 
Det var ju första gången vi gjorde något sånt här så man får ju se sig lite som en nybörjare.
Nästa år har vi mer erfarenhet och kan "lyckas" lite bättre med upplägget. För det är klart att det blir en tradition av detta. Det var vi ALLA överens om.
1. Inte bra att börja äta precis när det ska dansas kring stången. Då missar man dansen.
2. Blommor från blomsteraffären går utmärkt att ta med. Funkar lika bra till stången som till kransar.
3. Kransar kan göras. OM man bara förbereder lite. Såg inte så svårt ut när jag tjuvkikade på dem som föreberett sig. Det hade inte JAG.
4. Det blev ENORM kö till jordgubbstårtorna. Ställa sig på en gång i kön eller ta med sig egen tårta är att fundera över till nästa år.
5. Det BLEV jättekul. Ingen bra ide att vara tvungen att åka hem när alla var mitt i feststämningen, fick några erfara som hade planerat in annat på dagen efter.
6. Poolbad fungerar BRA tillsammans med midsommarfirande. De smälte ihop bra och blev inte alls nån kulturkrock som jag befarat ;)
7. Lax gick utmärkt att grava med koriander. Det blev inte så mycket smak alls. Dillsmaken fixas ju med hovmästarsåsen i alla fall på sluttampen.
 
....men trevligt sällskap är ändå det viktigaste trotts allt.
 
/Y - som hade det så trevligt att hon önskar att det var midsommar igen....nästa vecka ;)

Skrivet den: 2014-06-23 Klockan: 14:39:00

Måndagslista med sommarlov

....för idag är sommarlovets allra första dag.
I morgon är det helgdag - spanska midsommaren .
Så vi tar inte i för hårt här ;)
 
Det kändes så konstigt att det var sommarlov idag. Jag var tvungen att kolla mobillarmet flera gånger för att se om det var avstängt.
Var det verkligen sommarlov?
Hade det gått så fort?
Nästa vecka är det JULI!
 
 


 
Midsommarfirandet blev UNDERBART.
Herre Gud vad glad jag är att vi gjorde det, att vi organiserade ihop oss och att vi åkte.
Det blev så BRA.
Laxen blev så GOD.
(Sillen blev inte 100 men jag får komma ihåg att justera det till nästa år.)
Och alla var så NÖJDA.
 
Nästa år är vi spikade igen.
Då vet vi hur det är, vad som ska göras, hur det går till och så vidare.
Då kommer vi bli proffs.
Tex blomsterkransar. De hann jag inte med.
Nu vet jag.
Jag återkommer med fullkomlig rapport om firandet naturligtvis.
Idag är jag bara tacksam ;)
 
 
 
 
- att jag fick vara med och fira ett sånt fint sommarlov.
 
- att laxen blev så god och att jag lyckades göra sill.
 
- att det är sommarlov och jag inte har något jobb att stressa iväg till. Jag FÅR vara hemma och såsa med ungarna. Det är till och med lite fulväder idag så vi FÅR vara inne och såsa omkring i pyjamasar ;)
 
- att jag har dammiddag på lördag igen.
 
- att det är Sverigebesök på G från Göteborg.
 
- att jag har rester från helgen i kylen. Så idag behöver jag inte ställa mig och laga mat ;)
 
Vi såsar på här ett tag så är det snart dags att åka till IKEA igen och införskaffa champagneglas till dammidagen.
 
Tack så mycket för alla omtänksamma kommentarer här om mitt midsommarstressande.
Det värmde.
Men hålet i hjärtat berodde faktiskt inte så mycket på stressen utan var faktisk fortfarande besvikelsen över det förlorade drömjobbet.
Ett hårt slag för självförtroendet.
Tufft att behöva lämna tillbaka en dröm som man tagit ut i förskott.
Tänk att ett sketet jobb ska ha så mycket vikt i ens liv.
 
Men jag är på G igen.
Det känns lite bättre idag.
Efter att ha fått slickat mina sår över en helg.
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-19 Klockan: 23:57:39

Här förbereds det för fullt nu

....inför morgondagens PREMIÄR av svenskt midsommarfirande på Gran Canaria......för mig. 
 
 


 
Ja, jag har bott här i TIO år och aldrig dansat kring en midsommarstång på Gran Canaria. 
Kanske för att det är lite ont om dem just här nere. 2013 >>>,  2012 >>>, 2010 >>>
Kanske för att vi ofta varit i Sverige vid den tiden  och passat på att göra det där då. 2011 >>>
 
Men nu ska det ske. 
Svenska kyrkan i San Augustin kör svenskt midsommarfirande i morgon med stång, dans och jordgubbstårta. 
.....och pool. Men just det kanske inte var så svenskt. 
 
Vi är några familjer från svenskan som ska åka ner och har gjort gemensam sak om picknicken. 
Jag ska bidra med inlagd sill och gravad lax. 
 
Förberedelserna har gått varma här i veckan. 
Sillen är lugn. Den övade jag ju på förra året. >>>
Laxen däremot är okänd mark för mig än så länge. 
Det kan gå hur som helst. 
Och så hittade jag ju ingen dill när jag skulle till, så det fick bli koriander istället. 
Så få kan det gå ÄNNU mer hur som helst. 
Tur i oturen att grava lax inte ska vara det svåraste man kan göra i matväg. 
 
 


Sill och sill föresten, det är ju sardiner. Färska som ska rensas.
Blä!
 
 
 
Och så ska de läggas i salt och ättikslake för att bli ur-blodade.
Blä!

 
 


Nu börjar det roliga, inläggningen.
Vilken smak ska vi ha i år?
Mammas!
 
 


 
 


 
 


Så det var det - förberedelserna. 
På dagen är det först skolavslutning. 
Sedan lunch hos svärmor. 
Packning av oceanångaren, för efter midsommarfirandet drar vi vidare till sommarstugan. 
Och så midsommar på eftermiddagen. 
Det blir körigt igen. 
Men kul. 
Hoppas jag. 
 
 


 
 


 
Men det är något som är fel. 
Jag är inte mig själv. 
Jag är ledsen.
Jag har ett moln över huvudet. 
Eller ett hål i hjärtat. 
Känns som att jag har förlorat något viktigt. 
 
Igår gjorde jag något som jag aldrig gjort tidigare. 
I alla fall inte medans jag varit frisk och ledig. 
Jag sket i morgonrundan, i allt, och gick direkt hem och bara kröp ner i sängen igen och bröt ihop. 
Och jag hade inte det minsta dåligt samvete över det. 
Det var min tur. 
 
Så jag slickar mina sår här nu, bryter ihop lite och hoppas på att glädjen och entusiasmen över livet ska komma tillbaka FORT. 
 
Under tiden jag väntar, ska jag fira midsommar. Så om jag inte hinner in här i morgon så vet ni vad jag pysslar med. 
Bryter ihop och firar. 
 
En GLAD MIDSOMMAR önskar jag er!
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-19 Klockan: 00:32:00

Här kommer testet av "Världens bästa tårtbotten"

....precis som utlovat.
Brukar jag inte hålla vad jag lovar kanske ;)
 
 
 


 
Det kom ju ett brev på posten >>>
Och jag planerade en dammiddag >>>
Och var sugen på att prova att få till en Operatårta.
 
Det kunde väl knappast ges något bättre tillfälle att göra slag i saken.
 
Sagt och gjort, det skulle provbakas tårtbotten och försöka få till en tårta. Men först var det tvunget att efterforskas lite. Frågan hade ju kommit upp om VAD är en Operatårta och VAD är en Prinsesstårta.
Google fick som vanligt ställa upp med svaret ;)
Så nu vet ni det >>>
 
 
 


 
 
Det var ju lite skillnad i detta recept mot det som jag normalt sett brukar använda >>>: ett ägg mindre och två tsk bakpulver mindre.
Men det är spännande med nytt.
Man vet aldrig vilka skatter man kan upptäcka.
 
 
 


 
Denna tårtform skulle bröas med BARA smör och mjöl. Det var nytt för mig men skulle visst vara för att få en slätare yta på botten.
Slätt är bra ;)
 
 


 
Så siktar jag ner mjölet i den vispade smeten för att det inte ska bli några klumpar. Jag har haft mjölklumpar i tårtbotten och det ser INTE fint ut.
Visst ser det proffsigt ut ;)
Och inte tar det lång tid heller.
Man får visst inte röra för mycket i den redan vispade smeten.
Då blir den platt.
 
 


Och så sjuss in i ugnen.
Denna skulle ta en kvart kortare tid än den andra.
 
 
 


Men POFF!
Denna sjönk ihop på SAMMA sätt som den andra tårtbotten.
Jag vet inte vad jag gör för fel.
Eller så uppför sig tårtbottnar så.
Ska man ha hög tårta får man alltså göra TVÅ bottnar och ha ovanpå varandra.
Denna gång var det dock bara en tårta för 10 personer som skulle göras. Så det behövdes inte dubbelbottnas.
 
 
 


Och så kavla ut ett block marsipan som färgats lila.
Lila är MIN färg ;)
Annars var det vaniljkräm och sylt mellan bottnarna. Och så MASSOR med grädde högst upp så den blev lite bollig.
Men för-1000:av. Kom ihåg att bre ner grädden på sidorna också. Det glömde jag. Och då sitter inte marsipanen fast där.
Kom ihåg!
 
 


 
 


 
 


Ser nu att jag inte tog ett endaste kort på den färdiga tårtan, utan bara en efter bild.
Efter provsmak.
Fast det gör inget för denna skulle ha garnerats med en guldkrona och florsocker och det blev varken det ena eller det andra av när livet kom emellan...
 
 


 
 
Ja, vad tycker jag då?
Jo, jag tycker nog att detta INTE är väldens bästa tårtbotten.
Den som jag brukar köra med är bättre. Mer fluffig på något sätt. Och högre.
 
Dock fattas det att göra en och en halv satts av denna för att prova om det skulle kunna vara något. Men jag är inte SÅ imponerad än så länge.
 
Tårtan blev dock SKITGOD.
Jag är en hejjare på tårtor.
Inte på att garnera dem... ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-17 Klockan: 23:52:56

Här hade vi tjejmiddag

...i lördags och startskottet gick för något nytt jag suttit och pulat med.
 
Tjejmiddagar.
Jag tänkte över vad jag är duktig på att göra och vad jag skulle vilja pyssla med i framtiden och kom fram till detta.
Jag tycker om att laga mat och jag är duktig på att ordna kalas.
Så då fick det bli det.
 
Vi får se hur det går i framtiden.
Första middagen gick av stapeln i lördags och vi var sex "flickor" som åt och snackade fram till halv fyra på morgonkröken.
Jag är nöjd.
Nu mot nya erövringar ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag var ju inte klar som vanligt när första gästen kom.
Men det var ju första gången jag höll middag på det här stället - skollokalen som fått svidas om till 5-stjärnig restaurang - sånt tar tid ;)
 
Men nu har jag lärt mig....lite mer.
Och till nästa gång, som kommer inom kort, så ska jag väl ha fått mer rutin.
 
Lekar är kul.
Denna gången lekte vi "Vem är vem" och alla hade fått lämna ifrån sig hemliga ledtrådar som under middagens gång skulle listas ut tillhördes vem. Och så hade vi en gissningslek på slutet för att se vem som hade fått ihop flest RÄTTA ledtrådar om RÄTT person.
Det blev lyckat.
 
Men tiden går ju så fort.
Speciell när man startar sent på grund av alla barn som måste bli nattade först innan mammorna kan gå iväg med lätta och avslappnade hjärtan.
Vipps var klockan nästan gryning.
 
Men detta kan vara starten på något nytt.
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-16 Klockan: 15:58:10

Måndagslista med måndagen som aldrig kom

.....för jag har ju längtat och väntat så på denna måndagen att det kändes som att den aldrig kom.
Men det gjorde den ju ;)




 
De valde INTE mig.
Jag fick INTE jobbet.
:(
 
När jag kom in från morgonrundan idag så hade jag ett missat samtal från okänt nummer i mobilen.
Det kunde bara vara från ett ställe.
Stället där jag ville jobba >>>
Jag kastade mig på telefonen och ringde tillbaka. Lika bra att få det gjort. Det fick vara nog med att gå omkring och vänta och vara nervös nu.
 
När jag hörde:
- Vi har beslutat för att inte anställa dig.
Så fattade jag inte.
Poletten trillade inte ner.
Jag trodde att de skämtade och skulle straxt lägga till, äh det är så klart att vi valde dig. Kanske inte riktigt något sådant man skulle skämta om, jag vet, eller jag insåg det sedan. Men hjärnan fixade fram en aneldning fort som tusan så jag inte skulle behöva ta in nyheten på en gång.
 
För det kändes helt absurt.
Hur skulle de inte kunna ha valt mig?
Jag var ju som klippt och skuren för detta jobb.
Och jag är ju skittrevlig. Intevjun gick ju jättebra.
Det fanns liksom inte i min värld att någon annan skulle kunna ha varit bättre.
 
Javisst! Självförtroendet på topp ;)
Men inte längre.
 
Jag föll på att jag visat mig svag.
Att jag talat om hur det var.
Jag har aldrig pendlat förut. Jag visste inte hur det skulle vara. Men jag var villig att prova.
Att jag jobbat halvtid innan och jag helt velat haft en halvtid eller i alla fall 75% för att mitt liv med barnen skulle gå ihop sig. Men att jag var villig att försöka och leta lösningar för att få det att fungera.
Jag berättade det.
Jag berättade som det var.
Jag var ärlig.
Allt var ju så trevligt så jag trodde att jag kunde det.
 
DET.KAN.MAN.INTE.
 
När någon söker en peson att anställa så vill de ha den personen som de kan få ut mest av. Inte nån sönderstressad småbarnsmamma som inte vet hur hon ska få ihop det med skolhämtning, ungar och VAB.
Och jag förstår det.
Men det känns så himla bittert.
För jag hade redan ordnat allt detta i mitt huvud och var inställt på att försöka.
Nu fick jag aldrig visa hur duktig jag var....(med min cape och mitt svärd, som en berömd tjurfäktare på Kalle Ankas jul)
 
Och nu känns det så tomt.
En dröm som jag drömt ett tag och nu måste lämna tillbaka.
 
Och än en gång gå igenom det här irriterande när folk börjar ojja sig att:
- Det kommer något bättre ska du se.
- Det är de som förlorar.
- Deppa inte ihop nu, bara att försöka igen.
Osv.
Och jag är så jäkla trött på att höra.
Kommer Älsklingen hem nu och antyder nåt i den stilen....ja då #¤%jä#½=&&.
 
 
Idag. Extra viktigt.
 
 - att tjejmiddagen som jag ordnade i lördags blev jättebra och jag inte var ett dugg bakis på söndagen ;)
 
- att jag fått drömma ett litet tag om ett jobb.
 
- att jag fått fira nationaldag >>>
 
- att vi ska fira midsommar på fredag. Det blir spännande. Har aldrig gjort det på svenskt maner här tidigare.
 
- att det är varmt och soligt här idag och sommaren verkar ha kommit.
 
- att det är skolavslutning på fredag och SOMMARLOVET väntar runt hörnet.
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-13 Klockan: 15:07:00

Här ärs det avundsjukt

....för nyheten jag fick av en väninna igår var att hon är gravid och snart ska ha en liten. Och det var det som jag inte kunde sluta tänka på igår.
Och inte idag heller ;)
 
(Det är en mamma i Guldklimpens klass, en kassörska i mataffären där vi handlar varje vecka, så jag kommer inte kunna glömma det heller i framtiden ;)...)
 
Så självklart kom jag in på samma sak som tidigare (det blir en repris från förr här idag)...
 
* * * * * * * * * * * * * * *
 
ALDRIG MER.....
 
För ett tag sedan så ringde en väninna till mig och sa:
-En tjej som min mamma känner ska ha barn och de är lite oroliga för hur de ska kunna köpa allt till den lille.
De har det lite svårt ekonomiskt just nu.
Jag tänkte på dig, eftersom du sagt att du inte ska ha fler barn, att du kanske skulle vilja skänka dina barnkläder till henne.

Inget fel med det.
Jättebra tänkt.
Att allt som bara ligger och skräpar här hemma skulle kunna komma till användning.
Tilläggas ska väl att min väninna själv går och väntar på att kunna skaffa sig sitt andra barn. Hon har förhoppningar om att snart kunna få användning av sina barnkläder. Annars så är jag säker på att hon hade skänkt sina.

Men jag blev helt ställd.
Visst har jag sagt att fler barn blir det inte här hemma. Jag har nog med de vildbasar som jag har. De håller mig sysselsatt och MER därtill.
Dessutom var den sista graviditeten hemsk hela vägen igenom >>> och den sista förlossningen >>>, >>> skrämde slag på mig.

Nej deta gör jag inte om.

(Hela förlossningsberättelsen finns på hemsidan
www.yohanna.se, som är lagt på is just nu, men till vänster under Irma eller till höger under förlossning, kan man läsa hela den långa historien.)

Jag fyller snart 40 och känner att MITT liv måste komma tillbaka nu. >>>
Jag känner att detta med ungarna tar så mycket tid att det blir liksom ingen Yohanna kvar. >>>
Nu är det dags att ungarna växer upp och "livet" får börja.


MEN så tänker jag ALDRIG MER?
Ska jag aldrig mer få uppleva känslan av att se två streck på stickan, känna hur det växer någonting inne i mig, känna lyckan över att lära känna en helt ny nyfödd, snosa bebis och gosa med ett litet knytte?
Aldrig mer?

Just detta ALDRIG kan sätta griller i huvudet på en. Precis som när man bantar och tänker: Jag får ALDRIG mer äta choklad. Man blir ju störtsugen på en gång och måste ta sig en bit ;)

Och just när man mammabloggar och läser andra mammabloggar, så kommer det upp en massa tjejer som är gravida eller har små bebisar och de berättar hur UNDERBART det är.
Det är klart att man blir sugen.
Det är klart att tanken smyger sig in att:
-Vi kanske skulle ändå....
Älsklingen suckar och tittar på mig.
-Kommer du ihåg Yohanna? Kommer du ihåg?

Så behövs det bara att Irma har en sån där inte-kan-somna-om-natt >>> eller vad man ska skylla på. Att Alexander får ett av sina raseriutbrott >>> eller jag tittar i min garderob fylld av fina kläder, fina men för SMÅ. >>>
Så tänker jag att jag har gjort mitt.
Jag är nöjd med min familj som den är nu.
Vi har det bra som vi har det och kommer få det skitkul i framtiden när allt detta med bebis, tänder, 4-årstrots och raseriutbrott lagt sig.

Jag ska nog sälja av allt skräp som står och dammar igen.

Men man vet ju aldrig. De kanske uppfinner nån mojäng i framtiden, som garanterar att bebisen sover HELA nätter och ALDRIG blir arg.

Man vet aldrig . . .

/Y
 
* * * * * * * * * * *
 
Det var DÅ.
Nu är jag bara avis.
Rent och skärt avis och det skäms jag så för.
 
Inne i huvudet poppar åsikter upp som:
- Ska ni ha en till? Men ni har ju redan TVÅ barn.
- Har ni verkligen tänkt över detta?
- Är det inte att förhasta sig?
 
Jag vet!
Helt idiotiska saker att säga och som tur var så sa jag inte det ;)
Skaffar de sig barn så har de väl bestämt sig för det och har de inte tänkt över det så är det väl inte mitt problem.
Herre Gud, folk är ju vuxna.
Hur som helst så är det ju försent NU ;)
 
Och jag som bara vill vara glad, säja grattis och fundera på hur mycket av mina bebissaker jag kan kränga till henne ;)
Ibland blir jag riktigt rädd för dig Yohanna.
Var glad Yohanna!
Du kanske kan få tillfälle att snusa bebis snart och få komma ihåg hur jäkla JOBBIGT det var och vara glad för att det är över för din del ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-13 Klockan: 00:07:15

Här blir det inget vettigt gjort

....jag är nervös, uppspelt, förväntansfull, rädd, orolig och så in i bomben okoncentrerad. Jag får inget vettigt ur skallen. 





Det är förberedelserna inför tjejmiddagen på lördag. 
Det är själva middagen. 
Det är jobberbjudandet. 
Det är sommarlovsintågandet. 
Det är en omtumlande nyhet jag fick idag. 
Och det är morgondagens fredagsfeeling som fått spader och infunnit sig redan nu. 

Jag blir så jädrans nervös. 
Eller nervös är fel ord. 
Det är mer förväntansfull. 
Jag kan inte bärga mig. 
Precis den där känslan som jag hade som barn dagen innan julafton:
- Jag DÖÖÖÖR pm jag inte får öppna paketen nu....,typ. 
Tålamod för tid är inte min starka sida precis. 

Mina nerver är faktiskt min Akilleshäl. OCH min största tillgång. 
Det är nerverna som gör att jag lider så fruktansvärt. Och som gör att jag får energi och anstränger mig till det yttersta. 

Jag tog upp det på anställningsintervjun. Ni vet när man ska säga tre positiva och tre negativa om sig själv. 
Jag sa mina nerver. 
Jag blir skitnervös - eller förväntansfull. Det beror på. 

Jag fick faktiskt ett par piller av en väninna som skulle ta bort nervositeten. 
Inget farligt. 
Nån ört av nåt slag. 
Receptfritt på Apoteket. (Vilket inte säger mycket eftersom antibiotika var receptfritt här för inte alls länge sedan. )
Pillret skulle visst ta bort allt det negativa med att vara nervös; hjärtklappning, handsvett, fjärilar i magen osv. Men skulle inte vara berusande eller avtrubbande. 
Perfekt. 
Jag vågade INTE prova det. 
.....just då. 

Får väl prova det hemma i lugn o ro först så jag vet hur det fungerar. 
Hmmmm, för det är ju så ofta som jag är förfärligt nervös hemma i lugn o ro. 
Bra tänkt där Yohanna. 

/Y

Skrivet den: 2014-06-11 Klockan: 17:10:00

Här firades Sveriges nationaldag

....för första gången i mitt liv....tror jag.
 
 
 
 


 
Sveriges nationaldag är ju helgdag sedan år 2005.
Men då hade jag redan flyttat till Gran Canaria.
 
Talade med min svenska väninna om detta med firandet av nationaldag och det enda som hon kom ihåg var att man tog paus i skolarbetet och gick ut på skolgården för att hissa flaggan och sjunga nationalsången.
Det var det.
Det hade jag till och med glömt bort.
Så viktigt var det.
En paus i skolarbetet...
 
Men aldrig blir man ju så svensk som när man är utomlands ;)
Så vi gjorde slag i saken i detta med nationaldagsfirande, jag och den andra svensklärarinnan Sofia, och tog med våra familjer och åkte till San Augustin på södra delen av Gran Canaria, där de hade ett firande hade vi hört talas om och en massa andra svenskar som håller till.
Där finns den Svenska Skolan >>> som har heltids-svenska-undervisning i en "riktig" skola, till skillnad från oss som har kompletterande svenska, alias modersmålsundervisning, 1,5 timmar i veckan i en hyrd lokal i Las Palmas.
 
Vi var ju lite tveksamma till att åka.
Blyga.
Tänk komma instormande där bland en massa främmande människor, precis som några spioner på vift ;)
Inte känna några och vara tvugna att presentera sig och ta kontakt.
Sånt är alltid svårt.
 
Men det blev så bra så.
Och jag är så glad över att vi åkte.
Alla var så trevliga, och tog väl omhand om oss, det fanns flera "kändisar" på plats så vi kände oss aldrig bortkomna, det sjöngs så fint så vi fick tårar i ögonen, såldes svenskt FIKA (höll på att köpa upp alla besparingar på en gång i iver, över speciellt kladdkakan), det kändes så bra att få se denna skola och prata med andra som håller på med svenskaundervisning, bra att få se fler svenskar från ön för ibland glömmer jag bort att vi är JÄTTEmånga här nere.....
.....och FRAMFÖR allt så kändes det bra att få fira SVERIGE.
 
Att fira Sverige, sjunga nationalsången och vara stolt över att vara svensk har länge varit "fult" i Sverige. Redan på den tiden som jag bodde där började ju nationalsången avskaffas från skolavslutningarna.
Och på senare tid har jag ju även läst om att det blivit allt mer "rasistiskt" att fira att man är svensk.
 
Så synd.
 
För det har ju inget alls med rasism att göra.
Jag tror inte att jag är bättre än andra "raser" för att jag är svensk.
Jag är bara STOLT över att jag är från landet SVERIGE.
 
Jag är stolt över att jag är från ett land som folk VILL flytta/fly till, läste jag någonstans (kommer ej ihåg vem eller vart - förlåt), och det är ju sant.
Jag är stolt över att vara svensk.
Jag är stolt över mitt hemland Sverige.
Jag är stolt över det rykte som svenskar har utomlands (när de inte är på fyllesemester då ;)...)
Jag är stolt över de saker som folk berättar för mig att de tänker/har hört om Sverige.
Sverige och svenskar har ett OTROLIGT bra rykte om sig.
 
 
 












 
 
 
Och så träffade jag ju Annelie
som var här på semester.


 
 
 


 
 
 


 
 
 


 
 
 


 
 


 
 
 




 
När vi var i bilen,på väg ner kom jag att tänka på nationalsången:
"Ja jag vill leva jag vill dö i Norden."
Och det kändes som att hjärtat skulle brista. För jag är ju inte där nu. Jag lever inte där. Och har heller inga planer på att flytta tillbaka (även om jag inte heller säjer att det inte är helt omöjligt i en framtid) och det är heller inte så troligt att jag kommer att dö där.
I mitt hjärta är jag alltid svensk.
 
På nationaldagsfirandet så sjöng barnen "Du gamla du fria" som de hade mixat ihop med Kanarieöarnas hymn.
Och det är ju så vi är.
En blandning av allt detta.
 
 
 
 
Det känns bara så himla svårt ibland. För jag har liksom inte vant mig vid att vara utlänning.
Det SKULLE ju inte bli så.
Fast nu blev det så.
 
......och det blev ganska så bra ändå.
 
Hoppas att ni firade Sveriges nationaldag, för det är vi/den värd.
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-10 Klockan: 13:36:00

Här händer det saker

...för SWISH!,
Hörde ni?
Det var helgen som flög förbi. OCH måndagen.
Allt bara sa poff så var det borta.
Fredag, lördag, söndag OCH måndag.
Poff!
Borta.
 
 


 
Men det har varit så mycket kul att jag haft "häcken full" om man får säja så. Och huvudet fullt också.
Lite otäckt faktiskt att det hänt så mycket kul på en gång.
Eller så är det EXAKT så som livet ska vara.
Kul!
 
I fredags hade vi tid hos örondoktorn, Guldklimpen & Jag. Allt så bra ut. Men det får användas proppar resten av sommaren.
Dock bara i ETT öra.
Och doktorn SA faktiskt att han fick bada med öronproppar.
Yes!
 
Och så lämpa in Guldklimpen i skolan igen och dra iväg på nästa uppdrag som var den äldre damen som behövde hjälp på sjukhuset med översättning.
Vi hade bestämt en tid.
TJUGO minuter innan ringer hon och frågar vart jag är...
Jag hade glömt hur svenskar, och framför allt äldre personer är ;)
Jag fick en utskällning för att jag kom prick på utsatt tid och inte innan.
Men allt gick bra och damen var mer än nöjd på slutet.
 
 
 


 
Hem, hämta ungar, packa och dra i väg söderöver på firandet av Sveriges nationaldag i Svenska skolan i San Augustin.
Vilka känslor!!!
Jag får återkomma om just den upplevelsen men jag är så GLAD att vi tog oss i kragen och åkte dit.
Dels fick jag träffa Annelie som är här på semester just nu >>>.
Dels fick jag sitta på stranden och dricka vin efter själva firandet. (Något som nog låter som en dröm i andras ögon men som kanske, när det väl kommer till kritan, inte är så himla romantiskt som det låter ;)  )
Och dels fick jag kolla upp San Augustin, där jag inte haft tillfälle att utforska så utförligt tidigare, inför jobbintervjun som skulle ske just där på måndagen.
Men jag återkommer om just det som sagt.
 
 
 


 
 
 


 
 
 


 
På kvällen drog vi vidare till Puerto Rico och installerade oss i sommarstugan.
Lördagen började vi med loppis i Arguineguin och jag får rätta mig lite på den punkten från i påskas >>>. Den var lite större än jag trott. Dock inte lika stor som INNAN byråkratin tog hand om den.
 
 
 


Åh så var det dags att ta Annelie och hennes familj till Betongfabriken och käka lunch där. Man kan inte ha varit en massa gånger här på ön utan att ha varit på Betongfabriken och ätit ;)
 
 
 


 
 
 


 
 
 


 
 
 


 
Och efter lunch, naturligtvis besök på playan. Fastän det mulnat ihop och blåste lite kyligt.
Men i vattnet var det varmt.
Så avslutades lördagen med att Älsklingen fick 40 graders feber och fick hoppa i säng samtidigt med ungarna. Jag fick fira lördag själv med ett glas vin i soffan och en dålig amerikansk romantisk komedi.
 
Söndagen var LUUUUGN och det tackar jag för.
Eller lugn och lugn.
Själv, med två skitungar som bara bråkar, vid poolen och ingen som smörjer in en på ryggen.
Ja ni fattar ju ;)
 
 






 
 


 
Och så kom måndagen då.
Med ANSTÄLLNINGSINTERVJUN - huvaligen!
Jag var så nervös på söndagskvällen att Älsklingen blev lite orolig för mig.
Men när jag analyserade nervositeten lite så kom jag fram till att den nog berodde mer på att jag skulle ratta Oceanångaren själv ner mot syd och inte så mycket på själva intervjun.
Så då erbjöd sig Älsklingen att åka ner med mig - vilken kille!!!
Fast han var ju fortfarande skitdålig och skulle inte kunna gå och jobba i alla fall dagen efter.
Men ratta Oceanångare kan han ;)
Då blev det bättre i nerverna.
 
Det blev att fixa till sig -
- VAD I HELA FRIDEN HAR MAN PÅ SIG PÅ EN JOBBINTERVJU??? -
Samma visa hela tiden ;)
Fixa in ungar i skolan.
Fixa in chaffisen i Oceanångaren.
Och försöka fixa ner oss I TID till San Augustin.
Som tur var hade vi ju redan rekat stället fredagen innan.
 
 


 
En och en halv timmes TOTAL spänning och koncentration.
Med TVÅ personer.
Jag var alldeles darrig i benen när jag gick där ifrån.
Och full av lycka.
Detta vill jag ha.
Men KAN jag?
Det blir många organisationsfrågor som måste ordnas i mammalivet.
Heltid med pendling.
Om det var jobbigt med förra jobbet så undrar jag hur detta kan/kommer att gå.
 
På hemvägen brakades det iväg till IKEA för NU ska det förberedas TJEJmiddag tills på lördag.
Och man kan inte ha tjejmiddag utan RIKTIGA vinglas och sånt fixas bäst på IKEA.
Så bra (eller så ICKE-bra) var det att vi var tvugna att återvända igen på eftermiddagen.
Fast då kunde vi avsluta traditionellt med varmkorv till middag ;)
 
 


 
 
 


 
Nu full fart genom veckan.
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-05 Klockan: 17:53:14

Här vill jag ju vara rolig

....men jag kommer bara på superseriösa ämnen att skriva om. Och jag är INTE på ett superseriöst humör idag.
 
Det är ju fredagsvarning ;)





 
Och så rinde de från ett jobb jag sökt, mitt i min frukost, och ville bestämma tid för en jobbintevju. Det var nästan att hela frukosten kom upp på en gång.
Jäklar vad nervös jag blev.
Så där var den helgen förstörd.
Nu kommer jag att ligga och tänka på det ;)
Och inte blev jag på seriösare humör av det heller med alla dessa fjärilar i magen.
 
Här-om-dagen ringde det en dam som ville ha tolk-hjälp vid ett läkarbesök.
Mystiskt.
Jag kan inte komma ihåg att jag anmält mig till en sådan tjänst.
Men scout som man är så ställde jag ju upp och i morgon ska vi synas.
 
Det som var så mystiskt var att hon inte kunde förklara vart hon fått mitt namn och nummer ifrån och då känns ju allt mycket mer......mystiskt ;)
Hur som helst så skrev jag runt till lite kontakter och TILL SLUT så kom det fram vem det var som gett mitt nummer till nån annan, som i sin tur gett det till damen.
NU känns allt mycket lugnare.
Men inte blev jag mer seriös av det ;)
 
Så ska det visst vara svenskt nationaldagsfirande i San Augustin nere i södern i morgon.
Jag borde åka.
Men jag har aldrig varit där.
Känner ingen där.
Men är nyfiken.
Dessutom hörde en "svenska på semester" av sig och ville träffas >>> (igen) och då verkade det jippot som en naturlig mötespunkt.
Med SVENSKT fika och allt ;)
Så nu MÅSTE jag nästan åka dit.
Och det blev jag ju inte MINDRE nervös av.
 
Och igår var jag i parken med ungarna.
Älsklingen hade månadens långmöte (alias torsdag-fron-hell) så jag stog för hela barnpassningen den dagen.
Vi spetade iväg i solens sken och det kändes så KONSTIGT på något sätt.
Vad, vad, vad? undrade jag. Vad har jag glömt?
Så kom jag på att det var EFTERMIDDAG och jag var LEDIG. Det var länge sedan det hände. Och länge sedan jag tog ungarna till parken också.
Kändes nästan lite högtidligt.
 
Visserligen tog det en halvtimme att komma ut för Lillskatten bråkade om att strumporna satt fel. Och visserligen så tog det en halvtimme att komma hem för Lillskatten ville inte sätta på sig sin kofta. Men HEY, det är ju Irma.
Yrvädret. Kaoset. Treåringen.
Jag återkommer om det temat.
 
Så själva tiden i parken blev inte lång. Men vi hann med att binda en krans av vitklöver. Måste ju öva upp mig inför Midsommarfirandet snart. Och passa på nu när det finns vitklöver i kanariska parken.
Känns så svenskt.


























 
Ja ha ja. Så det blev inget seriöst idag heller.
Vad hade ni väntat er ;) ?
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-04 Klockan: 16:44:09

Här sjöngs det "Den blomstertid"

....nu kommer, på skolavslutningen för svenskan i förra veckan.


 
 


 
 
Det är väl lika bra att köra igenom med bildkavalkader från alla jippon som vi var på veckan som var.
Så här kommer en till.
Skolavslutning
 
Skolåret för modersmålsundervisningen i spanska i Las Palmas slutade för läsåret 2013-2014. Många åker till Sverige under sommaren. Några stannar kvar och har sommarsvenska med exempelvist mig.
Det är som det ska.
Skulle bara firas av med en ordentlig avslutning först.
 
Alla som har något med Sverige och svenskaundervisningen var inbjudna till Skandinaviska klubben i Las Palmas. Barn, lärare, föräldrar, syskon, mor/far-föräldrar, konsuln, prästen, kantorn ja, nästan hela världen var där, som min man säjer som tycker att Gran Canaria räknas som nästan hela världen. Ja man ska inte vara blyg ;)
 
Barnen sjöng, det hölls tal, barnen läste verser, det informerades, barnen började bli uttråkade, det berättades skolminnen, ungarna höll på att gå bärsärk där inne och vi fick avsluta i största hast.
Smörgåsbord alias knytkalas.
 
 












































 


Förra året som var min första skolavslutning här höll jag nästan på att börja storgråta när "Den blomstertid nu kommer" sjöngs. I år hann jag inte med det. Yrvädret Lillskatten höll på att riva lokalen redan under inledningsminutrarna så jag fick sätta mig framme på scenen med henne i knät.
 
Det var Lill snigel akta dig, Litet hus i skogens bryn, Huvud axlar knä och tå, Idas sommarvisa och en massa annat som vi övat på.
Naturligtvis fanns det en grupp med tonåringar som egentligen ville vara med och sjunga men på grund av sin otroliga tuffhet inte kunde nedlåta sig till sådant, utan nöjde sig med att snacka högt och kasta skor på varandra.
Ni vet, sånt där som man ångrar så otroligt mycke när man blir vuxen.
Och jag står helt lamslagen.
Jag kommer ju ihåg hur det var - men jag vet inte hur jag ska hantera det.
 
Dagen efter var det ledigt och det var tur. För vi kom hem sent efter att ha plockat undan och jättetrötta efter att ha börjat dagen med kanariedagsfirande >>>. Och dagen efter var det dags för långhelg och storbesök i sommarstugan >>>. Ingen rast ingen ro ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-03 Klockan: 15:46:00

Här firades Kanarieöarna

....förra veckan >>> och jag var inbjuden som förälder i Lillskattens klass att hjälpa till med arrangemanget.
 
Vi har ju gjort det förr:
2013 >>>, som vi visst inte fick vara med och fira ser jag nu ;)
2012 >>> & >>>
2011 >>> & >>>
 
 



 
 
 



 
Jag hade fått låna Älsklingens fasters folkdräkt (en annan än andra år), så jag var tjusig som bara den ;)
Så var det uppträdande av alla klasser. Varje klass dansade en kanarisk folkdans. Och efter det var det provsmak av kanariska delikatesser som föräldrarna haft med sig.
Och naturligtvis även musik och fest.
Annars hade det inte varit Kanarieöarna ;)
 
Jag hade ju två fester att springa mellan nu är skitungarna hamnat på var sig skolnivå. Lillskatten går i det som i Sverige skulle kallas för förskola. Fast här håller den på under tre år och är I skolan och KALLAS för skola.
Guldklimpen befinner sig i det som skulle kallas för första klass på lågstadiet, men är redan rutinerad skolelev.
 
Det blev lite körigt där ett tag att samtidigt servera mat och samtidigt vara på två ställen med skitungar.
Men jag antog det resonemanget att eftersom jag varit med Guldklimpen under hans första tre kanariedagar, så fick det vara Lillskattens tur nu.
Och han gav i alla fall blanka tusan i mig när jag kom till deras fest.
Han är ju stor nu.
Kan inte hålla på och jamsa runt med morsan ;)
 
 






 
 
 


 
 
 












 
 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 


 
 
 
Men det är konstigt. Det har inte varit något problem med att få på Lillskatten hennes folkdräkter under de andra åren när vi varit publik. Men i år, när det var hennes tur att uppträda, när det var extra bråttom att komma i tid, när det skulle vara extra speciellt att få se henne tillsammans med sina skolkompisar uppklädda, ja då tog det hus i h-vetet.
Hon skulle INTE ha på sig nån folkdräkt.
Ja Herre Jisses!
Kan inte den här åldern gå över snart ;)
FÖRALLTID!
 
Det blev kalasbra till slut, trotts allt. Och jag är supernöjd över att ÄNNU ett år bidragit till den kanariska kulturen och visat att även om man är invandrare så kan man, och det är viktigt, att hänga med i det nya landets högtider och traditioner.
Och inte mindre viktigt för att det är en andra hälft av barnen.
 
Och jag vill ju inte vara den som skryter ;) men jag måste säja att jag var en av de snyggaste på tillställningen. Mycket mer än många av kanarierna själva som, likt andra "nationaldagsfirare" världen över, gett blanka tusan i all klä upp sig eller delta i något traditionsenligt firande.
Ja, då menar jag INTE Älsklingen som sorgligt nog var tvungen att jobba....igen :(
 
/Y

Skrivet den: 2014-06-02 Klockan: 14:54:04

Måndagslista med semesterförsmak

...när vi efter en långhelg i sommarstugan i trevligt sällskap både har fått fräknar på näsan och brända axlar.
Sommaren är här?!?
 
Och även om jag kör på brun-utan-sol på benen så ger det en ENORM känsla av sommar när benen inte är likbleka alt. grönskimmrande.
Vad spelar det för roll om den inte är äkta, brännan?
Jag blir ju aldrig brun om benen annars.









 
Men som vanligt så ger en fullspäckad vecka med avslutande fullspäckad helg en bakiskänsla på måndagen.
En känsla av - jaha det var det.
En känsla av att man inte vilat upp sig alls under helgen.
En känsla av att vilja ha mer.
 
Tur att det snart är sommarlov ;)
 
Fast här börjar nästan sommarlovet idag. Ungarna går reducerad tid i skolan (sommartid?) och slutar en timme tidigare. Svenskaklasserna är avalutade för sommaren och nu tar sommaraktiviteterna vid. Vi ska ha några barn i veckan under sommaren och leka och busa för att hålla svenskan vid liv, även om man inte har möjlighet att åka till Sverige på semester.
....som vi :(
 
Lista blir det naturligtvis.
 
 
- att vi fick fira Kanariedagen och klä ut oss i fina folkdräkter. Jag har fortfarande folkmusik-låten som Irmas klass dansade till i skallen.
 
- att jag fick komma på skolavslutning och sjunga "Den Blomstertid" och allt.
 
- att vi haft det supertrevligt i helgen med mycket skratt. Och allt allt klaffade med lånad gästlägenhet och inhandlad mat som räckte till alla. Sånt är alltid nervigt. Tror att alla åkte därifrån nöjda och glada.
 
- att bilkön som vi hamnade i på vägen hem inte var speciellt lång utan vi var hemma i ganska så normal tid ändå.














 
- att det finns planer på ett svenskt midsommarfirande. Vi får se hur det går med det.
 
- att vi har tid hos Guldklimpens örondoktor på fredag. Får vi se vad h@an säjer.
 
 
Måndag.
Det är med blandade känslor man tar sig ann den idag ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-05-31 Klockan: 14:30:07

Här fortskrider långhelgen

....i sommarstugan. 

För JAAAA vi lever. 
Det är bara tre dagars ledighet nu. Som vi spenderar i sommarstugan i söder tillsammans med några av Älsklingens jobbarkompisar med äkta hälfter. 

Sol, bad, grillning, umgänge, skratt, bråk (med skitungarna bara än så länge) och allmänt kalas. 

En försmak av semester. 


































Vi klarade av firandet av kanariedagen i skolan och skolavslutning för svenskan innan vi åkte. Så det var stressigt värre. 
Men det får jag återkomma om. 

Nu väntar sol och bad. 

/Y

Skrivet den: 2014-05-28 Klockan: 13:59:17

Här firar vi kanarieöarna

....i skolan nu på morgonen. Och i eftermiddag är det skolavaslutning för svenskaklasserna.
Så det är mycket möjligt att ni inte ser något mer av mig idag....





 
 
 


 
 
Ni får har en bra dag ändå ;)
 
/Y

Skrivet den: 2014-05-27 Klockan: 12:05:39

Här funderas det kring EU-valet

....för hela Europa är chockat över hur det gick i valet och jag läser överallt notiser och åsikter om hur, var och varför det gick som det gick.
 
Varför?
 
 
 
 
Jag röstar på MILJÖPARTIET av en enda anledning.
Eller jag HADE röstat om jag inte så idotiskt hade missat, att det var denna söndagen som gick, som det var dags. Jag hade tänk att vi skulle göra det lite speciellt med att klä upp oss i söndagskläder, gå och rösta och sedan ta en fin-fika på stan.
Festa till det lite.
Göra något roligt av det.
Införa en ny tradition.
 
För Älsklingen röstar inte. Och har nog aldrig gjort.
Inte heller någon av mina kompisar eller övrig familj.
Man röstar inte här.
Eller man och man ska jag ju inte skriva. Det har jag ju ingen aning om. Bara det jag sett och hört.
 
Folk har gett upp här.
Tappat gnistan.
Det tjänar ju ingenting till i alla fall.
Jag kan i alla fall inte ändra på något.
Eller det blir i alla fall samma skit av det för alla partier är samma tjuvar och banditer.
 
Man har glömt bort här grundstenen i en demokrati.
Man har tappat tilltron till sin egna makt.
Man har glömt bort att man måste kämpa för sina rättigheter.
Man har glömt bort.....eller tappat hoppet.
Jag ville försöka ändra på det.
I alla fall i min familj.
Det gick åt skogen.
Denna gång.
Jag ska bättra mig.
Men jag var så himla inställd på att valet var i september.
Det brukar ju alltid vara så.
Bakläxa på det.
 
Men jag röstar, eller HADE röstat på miljöpartiet av EN enda anledning. Eller kanske två då eftersom min lillasyster Emma är med och kämpar där och står på deras lista. Kanske lite för hennes skull då ;) Men i huvudsak på grund av en anledning.
MILJÖN
 
Jag har valt en sak som jag tycker är viktigast just nu i världen och så kör jag på den.
Jag har inte tid eller lust att sätta mig in i politiken, fastän jag vet att jag borde. Det är för krångligt och för tidskrävande.
Så jag har vart en sak att kämpa för.
Den viktigaste för mig.
 
Jag har ingen aning om vart miljöpartiet står i jämställdhetsfrågan, i abortfrågan, i barnbidragsfrågan, i svälten-i-världen-frågan, i invandrarfrågan, i skatt-frågan, i religionsfrågan.
Dumt kanske, men jag har fått göra mitt bästa här.
Och kanske att jag inte bryr mig heller a´la Spanien. De andra partierna säjer ju samma sak, de är alla för samma bra saker.
Vem ska man lita på?
Så jag valde de som kämpar mest för det som jag tycker är viktigast.
 
Och nu skriker Europa över att många annorlundtänkande partier har tagit stora kliv frammåt.
Sverige skriker över att SD fått många röster.
Hur kunde det gå till?
Hur röstar folk?
Vet de inte vad SD står för?
Varför?
 
Men en demokrati fungerar ju så.
Den som får flest röster bestämmer mest och ska vara den styrande tanken i landet.
Och nu har SD fått en massa röster.
Då måste det ju finnas en massa mäniskor som tycker som dem.
Annars så skulle de ju inte fått några röster.
Ingen går ju och röstar under pistolhot i Sverige.
Så vitt jag vet ;)
 
Folk är jäkligt trötta på detta med invandrare och invandrarproblem.
De upplever saker, får höra om saker, får nyheter, lever livet och ser hur det går till.
Och kollar inte upp om saker och ting är sant, vad det beror på eller om det över huvud taget finns nån grund för vad som skett.
 
- Det sticker i ögonen på folk att inte få sjunga nationalsången på skolavslutningen.
- Att inte få fira nationaldagen utan att vara rasist.
- Inte kunna ha pepparkassgubbar i luciatåget.
- Höra om bråk om en docka i Kalles jul.
- Höra om någon som fått sin bil stulen av en invandrare.
- Tro att invandrare får en massa bidrag.
- Se invandrare som tigger.
- Höra att brottstatistiken består till största delen av invandrare.
- Inte kunna ha åsikter utan att kallas för rasist.
Och en massa fler saker.
Det spelar ingen roll om det är sant, eller vad som ligger bakom.
 
Kan det vara så att många av de som lade sin röst på rasismen har gjort precis som jag?
Valt ett parti och en fråga som den VIKTIGASTE och röstat efter det.
Egentligen har de inte en susning om vad partiet står för.
Bara tänkt att detta är viktigt för mig, då röstar jag så här.
Punkt slut.
 
För här på Kanarieöarna så är det ju samma problem.
Det är inget svenskt.
Landet Spanien är i kris, så även här på öarna.
Hit kommer det en massa flyktingar/invandrare (jag däribland) och folk ser ju problemen som uppstår.
Samma som i Sverige.
 
Och jag är trött på att vara rädd, på folk som misshandlar, som våldtar, som slår sönder, som förstör, som tigger, som stjäl, som lever på bidrag fast de inte måste, som inte vill jobba, som svälter, som handlar med droger, som är överlägsna, som tittar konstigt på en på gatan, som tror att de är bättre än jag.
De behöver inte vara invandrare utan gäller ALLA personer.
Men det är klart, det sticker extra mycket ögonen när det är de som borde vara extra tacksamma som uppför sig illa.
 
Men funnes det ett parti som gick till val med målsättningen att LÖSA allt detta, problemen med invandrare, problemen med lögnaktiga politiker eller vem de nu månne vara problemen gällde, så tror jag att de skulle få en storskräll på en gång.
 
Så problemet kanske ligger på ett annat håll.
- Att informationen om vad partiet egentligen står för inte gått ut.
- Att folk inte velat informera sig ordentligt.
- Att invandringen är ett problem och de problem som uppstår vid invandring.
 
För ärligt talat, jag har inte hört någon i denna dag, som ÄRLIGT tycker att de är mer värda, bättre, överlägsna än någon annan på grund av ras/nationallitet.
Utan snarare på hur den andra personen uppfört sig, eller TROS ha uppfört sig.
 
Men tråkigt och skrämmande är det och något måste göras.
Vad?
 
/Y

Skrivet den: 2014-05-26 Klockan: 13:49:27

Måndagslista med hallabalo-förberedelser

...för denna veckan kommer att bli en kortvecka som kommer att vara fylld med kul. Bäst att ladda upp.
 
 
Men först:
 
 
Det här är min mamma och jag. Det var mors dag i går i Sverige
och jag gjorde ingenting speciellt för henne.
Hur ska jag kunna?
Hur ska jag någonsin kunna göra något som är ens i närheten av allt
hon gjort för mig.
Eller kunna säja något som får henne att förstå hur mycket jag uppskattar
det hon gjort.
Allt bli mamma är att ge upp allt och samtidigt få allt på samma gång.
Man blir aldrig den man var innan.
Och frågan är om man VILL det heller.
Och allt hon endast frågat efter eller önskat sig är snälla barn och en lugn
stund nån gång ibland.
Och inte ens det har jag kunnat gett henne ;)
Kom ihåg att du alltid är med oss i våra tankar.
 
 
Men veckan ja.
- I dag ska jag i väg på en jobbintervju.
Ångest!
Jag vet inte vad jag ska ta på mig.
Har vi hört den förrut >>>?
Eftersom jag inte vet vilken typ av jobb det är, de bara ringde och sa att de fått mitt CV och ville träffa mig, så vet jag inte riktigt vad jag ska förbereda mig för. Färgglatt och somrigt i min skolfrökenklänning? Elegant och strikt i kjol och blus a`la receptionist? Eller byxor och kavaj i stil med självsäker ingenjör?
Sista-minuten-panik-val som vanligt?
De säjer ju att mycket hänger på första intrycket och vad man har haft på sig och det hjälper ju INTE till för att lugna ner mig ;)
 
- På onsdag är det dags för att fira Kanariedag igen och detta år har jag blivit inbjuden av Lillskattens klass att hjälpa till vid firandet. Först ska ungarna uppträda med dans och sång, och sedan blir det provsmak av kanariska specialliteter. Samma sak varje år, men kul att få vara med.
2013 >>>, som vi visst inte fick vara med och fira ser jag nu ;)
2012 >>> & >>>
2011 >>> & >>>
 
- Sedan är det dags för skolavslutning för svenskan på onsdagskvällen och nu ser jag att jag INTE visat något från det på bloggen förra året.
Och jag som skulle gråta till "Den blomstertid" och allt ;)
Barnen har övat sånger och verser, blommig sommarklänning är utsedd och jag ska bara leta på fake-blomster-kransarna från förra året, så är vi beredda.
 
- Sedan så avslutas denna veckan med en LÅNGhelg eftersom kanariedagen här, den 30 maj, är en helgdag. Torsdag kväll till söndag är det meningen vi ska spedera i sommarstugan med några av Älsklingens jobbarkompisar. Det ska grillas, badas och kalasas.
Det kommer att bli fullt upp.
 
 
Men bäst att komma till skott med listan. Snart dags att hämta ungarna i skolan och bestämma vad jag ska ta på mig. Helst innan skolhämtningen. Jag kan ju inte gå dit naken ;)
 
- allt ovanstående kul som kommer att hända under veckan.
 
- att jag införskaffat en brun-utan-sol-kräm som verkar fungerar. Så äntligen har jag ett par ben som inte lyser grönskimmrande ;)
Utvärdering kommer!
 
- att det börjar komma in anmälningar till dammiddagen som jag håller på att anordna. Ska bli så roligt.
 
- att Guldklimpen är bra i sitt öra. Det var inte roligt. Vi har tid hos örondoktorn nästa vecka så då får vi höra vad h@n säger.
 
- att jag fått ännu mer avlagda kläder i helgen som ska provas och hängas in i garderoben.
...och förhoppningsvis hitta nån som vill ta hand om de gamla ;)
 
Dags att ta tag i veckan.
Mycket som ska klaffa.
 
/Y

Skrivet den: 2014-05-25 Klockan: 16:09:26

Här kommer en liten sightseeing

....för vädret hör är inte 100% så jag tog mig faktiskt i kragen och gav mig ut på en fettbrännartur. 

Bungalowen alias sommarstugan i Puerto Rico till Amadores och tillbaka igen. 
Strandpromenaden. 










































































Man får passa på när tillfälle ges. 
.....eller tvinga sig ut när det inte finns några undanflykter ;)
Same same but diferent. 

Nu ska vi äta lunch här, packa ihop och åka tillbaka till vardagen. 
Nästa vecka blir det hallabalo på hög nivå. Bäst att vara beredd. 

Kanariedagsfirande, skolavslutning och långhelg med storbesök i sommarstugan. 
Bara att bita ihop ;)

/Y

Skrivet den: 2014-05-23 Klockan: 13:40:34

Här är det villrådigt

....just nu, för jag har en lunchdate om en liten stund och jag vet inte vad jag ska sätta på mig. 

Jag HATAR detta:







...,en hel garderob full med snygga kläder och ingenting att sätta på mig ;)

Eller kanske snarare hatar bristen på att se möjligheterna och kombinera mellan det som finns. Hela tiden ser jag det som fattas:
- typ, den kjolen skulle passa bra. Men jag har inget att ha till. 
- de där skorna var länge sedan jag hade. 
- det där är fint men känns lite för mycket alternativt lite/färglöst osv. 

Men nu blir det bråttom och det hatar jag också. Det blir att ta något som jag sedan känner mig obekväm i efter halva daten ;)

Detta skulle du gjort igår Yohanna. 
Planering!







Ja ja....

Vi hörs!

/Y

Jag som skriver här är Yohanna, född 1973 och ursprungligen från Ööörebro på närkesslätten. Sedan år 2003 bor jag i Las Palmas på Gran Canaria tillsammans med Älsklingen. År 2007 fick vi Guldklimpen Alexander och 2010 kom Lillskatten Irma. Jag kämpar med språket, vikten, att vara "upp to date" och att vara en lagom bra mamma. Inget av detta är något som är så lätt alla gånger....men jag tycker det går hyfsat. VÄLKOMNA!

bloglovin





Bloggar av mammor och gravida Blogg listad på Bloggtoppen.se
RSS 2.0