Skrivet den: 2015-08-26 Klockan: 23:52:46

Sverigesemester dag 43 - Kolmården

(Hoy hace 47 dias desde que me marche de Las Palmas. El tiempo vuela y a la misma vez echo mucho de menos a mi cama y a mis cosas.
Hoy llovió por primera vez en 25 dias.
Hacía falta.
Bueno. El viernes fuimos, nosotros, mis padres y una de mis hermanas con su hijo a Kolmården. Es un parque zologico con animales, tivoli y muchas cosas mas. Esta entre mi Ciudad Örebro y el capital Estocholmo. Un poco mas de una hora de aqui.
Si vas a Suecia. A este sitio vale la pena ir. Es caro pero increible.)




 
 
Idag är det 47 dagar sedan jag kom till Sverige.
Tiden går otroligt fort och det känns inte alls som vi varit här så länge. Jag har ju inte alls hunnit med det som jag skulle hinna.
Men samtidigt känns det som en evighet. Jag saknar min säng och mina saker. Och att vara hemma. Det har inte varit så lätt som jag trodde att vara på borta-fronten.
 
I dag kom första regnskuren på 25 dagar.
Det var faktiskt lite mysigt ;)
 
I fredags hade jag en UNDERBAR dag.
En sån där helt perfekt dag som man nästan inte kan tro är sann.
Vi åkte till Kolmården med mina föräldrar och min ena syster och hennes son. Alla intryckta i samma bil, med picnic och hela kittet.
Solen sken.
Och det fanns så himla mycket att titta på.













 
Nu ska vi se.
Det var svindyrt att gå in = 400 för vuxna, 50 kr billigare för barn. Fattar ni vad vi betalade för att gå in fyra vuxna och tre barn? Man kan åka till Kanarieöarna för den summan.
 
Men men, men sedan behövde vi inte betala för någonting mer därinne. Förutom mat och dryck då. Men sånt kan man ha med sig om man vill det. Det fanns massvis med pic-nic-ställen där inne.
 
Nu ska vi se om jag kan förklara detta.
Man betalar och går in. Sedan kan man springa omkring där inne hur som helst.
Det ordnas shower med djuren enligt ett visst schema.
Och så har de uppvisningar av djuren.
Och så kan man gå in och klappa en del djur.
Så ska man strosa runt och titta på alla djuren som finns där inne.
Det finns olika karuseller att åka.
Det finns en safari-linbana så att man kan se de "frigående" djuren uppifrån luften.
Det finns ett lekområde med lekpark och karuseller för barnen, Bamses värld.
 
Allt händer ju samtidigt och parken har bara öppet mellan 10 och 17 så det är lika bra att inse att man inte hinner att se ALLT.
Ett bra tips är att planera dagsschemat redan hemma så att man vet vad man ska göra när man kommer dit.
Vi var ju lite gröngölingar och visste inte riktigt så vi började fel. Vi kom fram i lugn takt och satte oss för att fika i solen och kissa i skogen (sim var smockfull med toapapper så jag antar attvi inte varit de enda som tänkt den idén) på parkeringen.
Fikandet och kissandet  missade vi en lång stund på.





 
Alltså.
Häng på låset.
Gör schema innan.
Och glöm det där med att strosa i lugn takt och titta på djuren ;)
OCH! Mycket viktigt. Åk efter skolstart. Det var hur lugnt och skönt där nu. Nästan inga köer. Min syster var där i juli och då hade det varit smockat.
Fattar ni vad mycket tid man förlorar bara av att stå i kö.
 
Vi såg rovfågel-schowen.







Men det är ju fåglar vi talar om så naturligtvis fick jag inget bra kort på dem. Men mäktigt var det när de kom flygande över huvudena på oss. 






 
Vi såg säl-schowen.



 
Vi såg delfin-schowen och jag började storgråta där inne för att det var så fint.
De hade gjort en hel vägg som TV-skärm där de visade bilder och färger och allt blev så stämningsfullt att det blev alldeles för mycket för mig. 

Jag filmade och fotade som en galning ända tills jag märkte att jag missade hela showen och att njuta av den. 
Så jag tog beslutet att inte fota mer och bara försöka mindfullnessa. 






 
Vi åt lunch.



 
Vi tog TVÅ svängar i berg-och-dalbanan. Fick mersmak efter Liseberg och kissade nästan på mig IGEN ;)
 
Vi spatserade (i rask takt) igenom parken.












 
Vi åkte safari-linbanan.



 










björnar....

något....

giraffer...





... och när vi kom ut från den så höll parken på att stänga.
Vi missade både andra rundan på linbanan som vi ville åka igen. Klappningen av djuren i barnens lantgård och ALLT tivoli i Bamses värld.
Barnen fick nästan en rejäl depression av detta.
 
Men på vägen ut hann vi se elefanten. Men då fick min mobil fullt minne och ville inte fota alls. Trots att jag slängde tagna kort på löpande band.
 
Vi såg när savannens djur skulle gå tillbaka till sina stall.
 
Och vi fick se vargarna och björnarna.
 
Och kanske viktigaste av allt, vi åt glass. Något som inte hunnits med under hela dagen. Trotts skinande sol.
Ett oförlåtligt misstag.
Jag vet.
Men glassen blev desto större.




 
I bilen hem somnade alla barnen, helt slut av dagens alla intryck. Och vi vuxna åkte hem med en känsla av att INTE vilja åka hem. Det ska väl vara våran tur någon gång ;)
Men jag hade behövt ett par timmar till där.
Vad konstigt att de stänger redan klockan fem.
Men den parken är INTE gjord för att du ska klara av den på en dag. Den är gjort för att du ska köpa två-dagars-kort och sova över där på hotellet.
Eller åka därifrån med en känsla av att vilja ha mer och komma tillbaka snart igen.
 
Men jag är skitnöjd.
Vilken dag!
 
/Y - som inte varit på Kolmården sedan hon var liten.
 
 
Och då kan vi bocka av det på listan också./ Podemos tatchar esto tambien
 
Sverigesemesterslistan / Cosas que hay que hacer en Suecia
1. Hoppa i vattenpölar / Saltar en los charcos de agua de lluvia (mejor mientras esta lloviendo).
2. Plocka blåbär / Recoger arandanos en el bosque.
3. Börja med fettbrännarturen, gå i skogen med ungarna / Caminar en la naturaleza.
4. Träffa de nya familjemedlemmarna / Conocer a los miembros nuevos de la familia.
5. Självplocka jordgubbar / Recoger fresas en el campo.
6. Äta Sibyllaburgare / Comer hamburguesas tipico quiosko ambulante.
7. Städa ur/Leka i lekstugan. / Jugar en la casa del Jardin.
8. Grilla korv i naturen. / Hacer perritos calientes en la naturaleza.
9. Åka till Kolmården. / Ir al Kolmården

Skrivet den: 2015-08-20 Klockan: 23:42:42

Solsemester

(Es increíble. Nunca se ha visto tiempo tan bueno en Suecia como ahora. Todo el mes de agosto sin llover o estar nublado ningún día. Y con este tiempo no me da ningún gana de ponerme con el ordenador y escribir. 
Lo siento. 
Estoy disfrutando mis vacaciones. )





Hallå där!
Det var länge sedan. 
Dagarna rullar på. Det är underbart väder. Livet rullar på. 
Och jag har INGEN lust att sätta mig framför datorn. 

Det har gått så långt att jag faktiskt önskar mig en regnig dag för att kunna sitta och skriva ifatt om allt fint vi är med om. 
Det är ju helt otroligt. 










I morgon ska vi åka till Kolmården. 
Vädret ska bli otroligt. 
.....igen. 

Men jag njuter. 

/Y - som har massor att berätta. 


Skrivet den: 2015-08-11 Klockan: 00:15:23

Sv.semester dag 32 - Husvakt i Kumla

(Estoy en casa de mi hermana ahora, vigilando su hogar mientras ella se llevo su familia de adventura. No es nada muy agobiante. Mañana vuelven pero vamos a quedarnos aquí un par de días. Mientras tanto disfruto la idea de tener una casa terrera solo para mi. 
El tiempo ha estado estupendo y casi no puedo creer que estoy en Suecia. )





Jaha då har man blivit med hus då. 
I Kumla. 
Men bara för en dag...

Vi är husvakt åt min syster medans hon tagit familjen till High Caparall. 
De kommer hem i morgon. 
Men idag njuter vi av att känna oss som husägare. 

-kom jag ihåg att ta in stolsdynorna ifall det börjar regna?
-låste jag garaget?
-måste tomatplantorna vattnas?

Ni vet sånt där som man dom lägenhetsboende inte behöver tänka på.

Men vilket väder vi har!
Självklart måste jag kommentera det. Jag vore ju ingen äkta svensk annars. 
Nu jäklar är det sommar vill jag lova.  

...peppar peppar ta i trä. Nu regnar det väl i morgon ;)







/Y - stolt husägare för en dag. 

PS Det regnade dagen efter... DS 




Skrivet den: 2015-08-06 Klockan: 23:09:43

Sverigesemester dag 29 - Grattis Irma 5 år

(El dia 7 de agosto no es ningun cualquer dia, sino un dia muy especial. Irma cumple 5 años y lo vamos a celebrar - OTRA VEZ (para vosotros que estuvieron en la fiesta en Gran Canaria). Vienen los primos y mis hermanas. Si el tiempo nos permite vamos a hacer peritos calientes en el jardin y despues tarta.
Os enseño despues.
Ahora estoy liada...)

 

 
Den 7 augusti är ingen vanlig dag.
Nej då är det Lillskattens 5:e födelsedag.
 
Och det firade vi ju (även om jag inte visat det här) med ett hejdundrandes födelsedagskalas i Puerto Rico innan vi åkte hit.
Men det är klart att man måste fira det PÅ sin födelsedag också.
 
Så kusinerna kommer med sina mammor, mina systrar. Och vi ska, OM vädret tillåter, vilket just nu ändras från dag till dag i prognoserna och ingen stämmer överens med den andra, grilla korv i trädgården och sedan hugga in på ett nytt tårtexpriment; Marängtårta med rabarberkräm och skogens frukter.
 
Jag spenderade EN och en HALV timme i skogen - själv ska tilläggas - med att plocka vildhallon och blommor.
Vilken lyx för en trasig själ.
Plocka blommor och tälja på pinnar måste vara världens bästa terapier.
Och gratis dessutom.







 
Jag återkommer om Lillskatten och vad som hänt under detta, hennes femte levnadsår. Detta hemska år som jag helst av allt bara vill vika ihop och pula ner i en mörk påse och elda upp i den öppna spisen och strö ut askan i o-minneslunden.
Långt bort från vår familj.
 
Men först ska vi fira - HIPP HIPP HURRA!
 
/Y - mitt upp i tårtbak och paketinslagning.



Skrivet den: 2015-07-31 Klockan: 13:13:26

Sv.semester dag 14-17 - Semesterliv

(Los dias pasan como perlas en un collar (tipico dicho sueco). Estamos en Gutemburgo con la familia de Las Palmas y hacemos mas o menos nada. Por supuesto hacemos cosas pero la mayor parte del tiempo solo estamos. Paseamos, nos banamos en la piscina, hacemos asadero, hablamos, cocinamos, miramos la tele, jugamos etc.
Sabes?
Vacaciones...)


 
 


Dagarna passerar som pärlor på ett halsband.
Vi är hos familjen i Göteborg och blir rejält omhändertagna.
Vi är som i en liten kokong här.
Lugnt, tryggt och bekvämt.
Här skulle jag kunna stanna för evigt.
 
Dagarna rullar på och de första dagarna gjorde vi INGENTING.
Gick upp, åt frukost, pratade lite, satt lite på altanen (även om det regnade), lagade lite mat, gick ut i naturen, powerwalkade, grillade, badade i poolen, tittade på TV, drack lite vin, läste lite tidningar.
Bara var helt enkelt.
 
Det var ju svinkallt förstås.
Och det regnade.
Men ibland kom solen.
Men mest var det mulet - som vanligt.
 
Så småning om tyckte vi att vi behövde få till nån form av schema så att vi inte skulle få panik sista dagen, när vi skulle åka hem, och tycka att vi inte hunnit med något av det vi skulle velat ha hunnit med.
Så vi planerade in ett besök på Liseberg.
Ett besök i Slottsskogen.
Lite shopping.
Lite lekland.
Lite golf (som inte jag spelar då utan jag får vara barnvakt).
Lite bio.
Och lite födelsedags-tjej-middag.
Men mycket vila och slapp mellan aktiviteterna.
 
Jag ska berätta.
Men en sak i taget.
Första dagarna var bara slapp och njut...
 





























 
På söndag blir vi tillbakahämtade till barndomsbyn av mina föräldrar och då är det dags att börja ta tag i bröllopsbestyren.
Man ska vara ute i god tid...

/Y - som försöker andas och vara i nuet. 

Skrivet den: 2015-07-28 Klockan: 14:17:56

Sv.semester dag 12-13 - Göteborgsresa

(Despues de un par de dias muy liadas era hora para marcharnos con el tren al segundo destino del viaje: Gutemburgo y la otra mitad de la familia que vive alli. La hermana de mi marido y su familia.)
 
 


 
Efter många dagars flängande hit och dit så kändes det att det var dags att lugna ner sig lite.
Man är ju inte nån ungdom längre...
I alla fall, det började regna och det var dags att packa ihop för att dra mot semesterns andra resmål: Göteborg och andra halvan av familjen, Älsklingens syster med familj.
 
 
 
 
 
 
 
Angående det här med att vara deprimerad (Tack så jättemycket för alla stöttande kommentarer och personliga berättelser, som jag skrev så är detta något mycket vanligt och vi är många som går eller har gått igenom detta. Det känns skönt, men på ett positivt sätt, att veta att man inte är själv om detta.) så antar jag att det är som med förlossningar. Var och en har sin egna variant och det blir absolut inte som man hade färeställt sig. 
 
Det är ju en sak som är jobbigt med detta, det är ju så himla svårt att tala om. Jag som brukar kunna blarra om ditt och datt med vem som helst har ingen alls lust att tala om detta och har supersvårt att sätta ord på vad jag känner. 
Jag har inte talat om det med min familj och inte ens med Älsklingen. Bara en enda kompis har fått fungera biktbås en dag när det blev för jobbigt och rann över.
 
Vad var det som hände då?
Det blev kanske lite FÖR mycket.
Vem vet vad det beror på...?
 
Ni vet de där mörka stunderna man kan ha ibland. De som blandas upp med de där lyckliga som kommer då och då och som kan bero på vad dom helst egentligen. 
Det är normalt. 
 
Men när de mörka stunderna blir fler och de lyckliga mindre, då blir det svårt.
Man får liksom ingen andningspaus. Man får inte ladda batterierna.  
För man vet ju egentligen inte vad de mörka beror på eller varför de lyckliga kommer. Man kan inte tvinga fram de lyckliga eller mota bort de mörka. De bara kommer. 
 
Helt plötsligt kan jag få en känsla av rädsla. Som när jag var liten och blev mörkrädd. Helt ologiska för jag VET ju att det inte finns några monster under sängen. Men ändå så hoppar de på mig och jag agerar helt irrationellt (som när jag gick vilse i garaget >>>)
Jag blir rädd för livet. 
Hur ska allt ordna sig?
En känsla av meningslöshet och ibland en väligt konstig känsla av att allt är på låtsas eller att jag lever i en dröm.
Jättemystiskt.
 
Med tiden började jag sova dåligt. Började få mardrömmar. 
Ofta. 
En natt vaknade jag och var så rädd för att drömmen varit så hemskt. Och jag kommer ihåg att jag tänkte att denna mardrömmen hade kunnat slå  vilken hemsk skräckfilm på TV som helst. 
En riktig rysare. 
En sån som när man tror att allt blivit bra på slutet, inser att man är rejält grundlurad och befinner sig i den hemskaste situation du kan tänka dig. 
Tillsammans med någon som man litat på. 
 
En natt vaknade jag av att jag grät och det har aldrig hänt mig förrut.
Jag drömde något så sorgligt om Lillskatten och tårarna bara strilade ner när jag vaknade.
Det kändes väldigt otäkt det också.
 
Man kan lura depressionen lite har jag kommit på.
Eller man kan skjuta på reaktionen.
Fast det är inga bra sätt.
 
Man kan dricka lite vin i gott sällskap och bli lite konstgjort glad och "glömma" situationen lite. Detta kan även hjälpa talförheten lite så att man kan sätta ord på vad som händer och kommunicera lite med någon.
Fast det är en väldigt svår metod.
För råkar man komma i gasen ordentligt och dricker för mycket, blir känslan efteråt mycket värre och råkar man bli lite bakis efteråt blir det en jätteotäck känsla och man vill bara gå och dra nått gammalt över sig i dagarna tre.
 
Det var faktiskt så jag började misstänka att det var något som inte stog rätt till med mig. När jag blev bakis i TRE dagar efter en jättetrevlig kväll med väninnorna.
Känslan var precis som att man har bara en viss lyckomängd varge dag att göra av med.
Om man har FÖR roligt FÖR länge en ute-kväll med vännerna så har man förbrukat hela lycko-kvoten för veckan som kommer och blir dömd att vanka omkring med ett svart moln över huvudet.
Fast det svarta molnet är mer som att man vill skjuta sig för man ser ingen mening med livet.
Och en väldigt stark känsla av att befinna sig en dröm, mardröm.
 
Ett annat sätt är att hålla sig jäkligt upptagen hela tiden och det är ju inghet problem när man är småbarnsförälder.
Hit och dit med skolhämtning och lämning, matlagning, jobb, läxor, tvättmaskiner osv.
Då behöver man inte fundera så mycket eller känna efter hur man mår egentligen.
De mörka stunderna kommer och går och man hinner inte tänka på dem.
 
Men om man spär på det vanliga livet med lite extra som födelsedagsorganisering, jularrangemang, semesterplaner, saker utöver det som man är van vid, ja då mår jag rent av fysiskt dåligt när jag måste planera och organisera.
Jag som alltid ÄLSKAT att organisera.
Och efteråt blir jag SÅ trött.
 
Så min plan, när jag kom på att åka till Sverige så länge, var att jag skulle få en tid med lugn och ro för att sitta ner och riktigt tänka på de där mörka tankarna som jag skjutit undan så länge.
Bli lite vän med dem.
Ta tjuren vid hornen så att säga.
 
Och tänka på lite annat smått och gott som jag sopat under mattan också.
 
Jag vet inte. Hitta lite själslig ro i skogen och naturen. Få vara med barnen och njuta av dem istället för att stressa och bråka. Få komma hem och hitta tillbaka till den där trygga känslan från barndomen.
 
Hittills så har det inte gått så bra.
Vi har farit hit och dit och gjort saker. Visserligen roliga saker. Men saker hela tiden.
Ungarna bråkar och är så uppspelta hela tiden att det är omöjligt att inte bli skitirriterad på dem och skälla.
Och det känns jättekonstigt att vara hemma. Dels hemma i Sverige där det är vi som är de konstiga invandrarna nu. Och konstigt att vara hemma i barndomshemmet där livet har gått vidare och jag är den vuxne nu som ska vara förståndig och ta ansvar.
 
Men jag ger inte upp...
 
 
 
 
 
/Y - som nu befinner sig i Göeborg
 
 

Skrivet den: 2015-07-21 Klockan: 23:27:00

Sv.sem. dag 11 - Korvgrillning i Hästhagen

(Un dia maravilloso y, como siempre, siempre sale mejor si uno espera lo peor. El dia empezó con sol en mi pueblo. Yo y mis hermanas con familia habiamos planeado, desde un par de dias SIN mirar las noticias del tiempo,  un dia fuera de la casa con juegos y perritos calientes. Pero cuando nosotros estabamos en el autobus llendo a la ciudad, empezó a llover tanto que, hasta yo que soy sueca, pensó que COMO vamos a poder hacer esto? Pero despues de una hora de lluvia dejo de llover y el sol salió y al final tuvimos tiempo marravilloso.)
 
 
 
 
I går hade jag en UNDERBAR dag.
Eller i alla fall en LÅÅÅÅNG stund av den dagen blev helt perfekt.
Tänk vilken tur vi hade med vädret ;)
 
Sedan första gången vi träffades, efter att vi kommit till Sverige, hade jag och mina systrar planerat en ute-dag med våra familjer.
Inget fancy.
Gå en sväng, hitta en grillplats, grilla några korvar, spela lite kubb, bara vara.
 
Vi hade faktiskt lite sol där i Byhålan på förmiddagen. Men när jag och ungarna satt på bussen in till Örebro började det regna nåt så fruktansvärt att, till och med jag som är scout sedan barnsben och van vid att vara ute i alla väder, faktiskt började undra hur vi skulle kunna fixa ihop detta.
 
Men det ordnade sig.
Efter lite dösnack hemma hos ena systern så slutade regnet och vi beslöt att chansa. Och medans vi promenerade mot Hästhagen så började det faktiskt att spricka upp och när elden var tänd så började faktiskt solen att skina.
 
Jag fick ett ÖGONBLICK där när jag satt vid eldstaden med rök i ögonen, en korv på pinne, solen i nacken och ungarna lekandes glatt runt omkring mig att HÄR, här skulle jag kunna stanna i evighet just nu.
Stanna klockorna för så här vill jag ha det jämt!
Frid i själen.
Och det var länge sedan.
 
Och sådana stunder brukar ju inte vara för evigt...
 
Plötsligt kom ankorna från Svartån och ville ha sin del av picnicken, mina ungar som aldrig sett ankor blev vilda och ville fånga en, den medhavda fotbollen "råkades" sparkas ut i ån och en av de modiga männen fick simma ut och fånga in den (dagen efter läste vi i tidningen att vattnet i Svartån inte var så badbart och det kändes ju toppen), två-åringen sparkade ner kubbspelet alt. ville kasta sig i ån, 7-månaders-bebisen ville inte alls sova i vagnen när det var kalas runt omkring, Lillskatten ville kasta alla pinnar hon själv när vi spelade kubb och fattade inte alls grejen med att alla ska kasta varsin och....ja ni fattar grejen.
Inte en lugn stund.
 





























 
 
Men det blev en kalasdag.
Och vi hade en himla tur med vädret, sa jag det? ;)
 
/Y - som tycker att grillad korv över öppen eld klår egentligen vilken fem-stjärnig mat som helst.
 
 
Och då kan vi bocka av det på listan också./ Podemos tatchar esto tambien
 
Sverigesemesterslistan / Cosas que hay que hacer en Suecia
1. Hoppa i vattenpölar / Saltar en los charcos de agua de lluvia (mejor mientras esta lloviendo).
2. Plocka blåbär / Recoger arandanos en el bosque.
3. Börja med fettbrännarturen, gå i skogen med ungarna / Caminar en la naturaleza.
4. Träffa de nya familjemedlemmarna / Conocer a los miembros nuevos de la familia.
5. Självplocka jordgubbar / Recoger fresas en el campo.
6. Äta Sibyllaburgare / Comer hamburguesas tipico quiosko ambulante.
7. Städa ur/Leka i lekstugan. / Jugar en la casa del Jardin.
8. Grilla korv i naturen. / Hacer perritos calientes en la naturaleza.
 
 

Skrivet den: 2015-07-21 Klockan: 18:36:43

Sv.sem. dag 10 - Stora släkten

(De repente me llamo mi prima que no he visto desde >>> y me dijo, os vengo a buscar. Hemos comprado una cabaña en el campo y quiero enseñartela y hacemos asadero.
Vaya suerte que yo soy una persona muy espontania y que no me gusta hacer planes...ja ja. Otra vez a ver una casa que quiero meter en mi maleta y llevar a Las Palmas. Me pregunto que diria la compañia de vuelos sobre eso...)
 


 
Rätt vad det var ringde min kusin som jag inte hört av sedan >>>
- Tjänare!
Vad gör ni?
Ska jag komma och hämta er, vi har köpt en sommarstuga så vi kan åka dit och grilla.
Det är ju tur att man är så där spontan och oorganiserad så man inte har problem med att hoppa på sånt där....hrmmm ;)
 
Men vi åkte iväg.
Ännu mer ut på landsbygden än vad min Byhåla ligger och spejade efter älgar i bilfönstret. Men ingen lycka denna gången.
 
De hade köpt en liten stuga i vintras och allt eftersom renoverat den för att få den som de ville ha den, så att den skulle gå i den stilen, från den tiden, då den var byggd.
Visst var det mycket kvar.
Men mycket, mycket var precis sådär fixat och fint så jag återigen fick gåshud och lust att packa ner hela huset och ta med mig det hem.
Undrar vad SAS skulle säga om det...
 
Folk fixar och trixar så mycket här med sina hem.
De handlar på Blocket och Tradera. Åker långa sträckor för att få hem skabbiga saker som de sedan fixar till så de blir alldeles oemotståndliga.
Folk hemma i Las Palmas tycker att jag är konstig som lägger så mycket tid på mitt hem och bjuder hem på både fika och middagar.
Så gör man inte där.
Blocket & Tradera finns inte.
Ja inte i den omfattningen i alla fall.
Ändå så ligger mitt hem ljusår ifrån stjärnglansen av alla dessa fina hem som jag får ynnesten att besöka.
 
Herre Jisses vad ni bor fint här!
Jag kan bli alldeles till mig bara av att se de fina elkontakterna som ni har här :)
Tror att jag ska köpa med mig ett gäng hem.
 
Men min kusin sa något riktigt klokt när jag uttryckte min avundsjuka på alla fina hem här:
- Men Yohanna, vi har ju inga stränder att gå till här. Vi kan inte ligga på playan och sola hela tiden. Folk är så uttråkade här att de måste pyssla med något för att inte bli galna när det regnar och är mörkt.
Ha ha just precis!
Så måste det vara.












 
Vi blev i alla fall bjudna på grillning och Guldklimpen lyckades klämma i sig SEX tjock-korvar.
Det blev faktiskt lite skämmit där. Verkar ju som att jag inte ger mina barn nån mat utan vi åker bort och passar på.
Hur ska det bli när de blir tonåringar?
Sedan blev det fika hos min faster & farbror och ännu en våt husdröm.
Det är bara att langa upp fler bilder att dregla över.












 





När det blev dags att åka hem så blev vi hemkörda av min kusins äldste son som är runt 20.
DÅ kände jag mig gammal!
Min kusin är ett år äldre än mig och vi bodde nästan grannar när vi var små och lekte tillsammans. Sedan gick våra vägar isär och hon började tidigare än mig med hus, man och barn.
Men vi har fortsatt att hålla kontakten genom åren, om än sporadiskt.
Men att se att hon nu har vuxna barn kändes jättekonstigt.
 
Huvaligen vad tiden går...
 
/Y - som känner sig som en gammal tant nu ;)

Skrivet den: 2015-07-20 Klockan: 11:58:59

Sv.sem. dag 9 - Fruntimmersfirning

(Esta semana es algo que se llama "la semana de las mujeres. En España se celebra un santo todos los dias, en Suecia cada dia hay un nombre. Y esta semana, la de las mujeres son: Sara, Margareta, Johanna, Magalena, Emma y Kristina - como nos llamamos en mi familia, yo, mi madre y mis hermanas. Esto, siempre (en los viejos tiempos) celebrabamos con tarta de fresas y como todos estabamos en el mismo lugar este año decidimos hacerlo otra vez.)
 


 
I vår familj heter vi Helena, Johanna, Sara, Margareta, Emma och Kaisa.
Känns det igen?
Fruntimmersveckan >>>.
Nästan...
 
I går började denna veckan med Fredrik. Så följer: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina. Helena och Kaisa kommer lite eftersläntarande efter.
Men vi har alltid firat denna veckan med JORDGUBBSTÅRTA.
Eller alltid och alltid.
På den tiden då det begav sig. När alla var unga, lyckliga och hade tid ;)
 
Så när vi nu var samlade på samma ställe (förutom mamma då som inte var på plats i år) gjorde vi slag i saken och gjorde något symboliskt - fira namnsdagarna med tårta och samvaro.
Nya kusiner skulle läras känna och nybyggda hus skulle inspekteras.
Jag ska inte göra sånt - träffa bebisar och titta på hus.
Jag blir så himla sugen själv.
Fast jag vet att det inte är läge.
Men man kan alltid leka med tanken...
 
Jag pratar om hus nu alltså....ha ha.





















 
 
/Y - som tycker alla bor så fint här att hon vill ta med sig ett hus och köra ner det till LPa ;)
 

Skrivet den: 2015-07-19 Klockan: 13:30:00

Sv.sem. dag 8 - Leka i lekstugan

(Los niños solo pelean y pelean, no estan acustumbrados a tanto espacio, naturaleza y a correr libremente por las calles y en el bosque. Ellos, tanto como yo, tenemos que aclimatisarnos a Suecia.
El otro dia limpiamos la cabaña de jugar que hay en el jardin de mis padres y donde yo y mis hermanas con amigos jugamos cuando eramos niños. Y alli jugaron mis niños toda la tarde SIN pelearse y la madre podia estar mirando tranquilamente.
Viva la imaginacion y las cabañas.) 
 
 
 
 


 
Nu går det undan här.
Dagarna piper i väg så det bara viner om det. Jag tittar i almanackan och räknar dagarna som vi varit här och har en skum känsla i kroppen om att det snart är dags att åka hem igen.
Det är det ju inte.
Det är långt kvar.
Men jag kan liksom inte få in det i huvudet att ta det lugnt, njut, det är långt kvar. Mycket tid att göra saker, träffa folk och bara vara.
Det är konstigt.
Kroppen vill inte.
Den är inte van.
Den vill/kan bara stressa.
 
Andas...
 
Livet här i byhålan är lugnt.
Man ser inte en själ.
Alla är på semester.
...verkar det som.
 
Ungarna är uttråkade till max.
De är inte vana.
De (och faktiskt jag också) hade väntat sig att träffa på en massa jämngamla barn här på gatorna som cyklade omkring, sprang i skogen och LEKTE.
Så var det på min tid.
Så är det i Las Palmas.
Fungerar det inte så här längre?
 
Som tur är ska vi åka till Göteborg på onsdag och hälsa på spanska Göteborgs-släkten och kusinen.
Då blir det livat.
Då kanske det blir FÖR livat.
Och så klagar man på det ;)
Hå hå ja ja.
 
Skitungarna ja är uttråkade och bara bråkar med varandra, vill spela dataspel och se på TV.
Så skulle det ju inte vara.
Vi ska ju vara ute och njuta av naturen och öva oss i Svenska med dem vi möter på gatan.
Men de är heller inte vana.
Inte vana vid så mycket natur, utrymme och att springa fritt.
Vid friheten på landet.
De måste vänja sig också.
 
I förrgår så tog vi och städade ur lekstugan (som var en annan sak jag ville göra när jag var här) för att hjälpa fantasin och leklusten på traven.
Hjälp vilka roliga minnen jag har från den stugan.
Vad vi lekte där, alla mina systrar, jag och våra lekkamrater.
Den har varit skola, affär, slott, skepp och vad som helst.
Nu är den ett förråd och behövdes rensas ur för att kunna förvandlas till vad som helst.
 
Kalas blev det.
Lite städ, lukta gott och så de gamla leksakerna, från tiden det begav sig, på plats och sen var leken igång igen.
HELA eftermiddagen lekte de, ville inte gå in när det var läggdags och hela förmiddagen dagen efter.
Och inte ett bråk så långt ögat nådde.
Tänk, en lekstuga är livet.
 
 








 
/Y - som fick gamla minnen väckta av sin lekstuga.
 
 
Och då kan vi bocka av det på listan också./ Podemos tatchar esto tambien
 
Sverigesemesterslistan / Cosas que hay que hacer en Suecia
1. Hoppa i vattenpölar / Saltar en los charcos de agua de lluvia (mejor mientras esta lloviendo).
2. Plocka blåbär / Recoger arandanos en el bosque.
3. Börja med fettbrännarturen, gå i skogen med ungarna / Caminar en la naturaleza.
4. Träffa de nya familjemedlemmarna / Conocer a los miembros nuevos de la familia.
5. Självplocka jordgubbar / Recoger fresas en el campo.
6. Äta Sibyllaburgare / Comer hamburguesas tipico quiosko ambulante.
7. Städa ur/Leka i lekstugan. / Jugar en la casa del Jardin.
 
 

Skrivet den: 2015-07-17 Klockan: 23:45:00

Sv.sem. dag 7 - Uteliv i skog och trädgård

(Ayer habia sol. hoy habia sol, no puede quejarme del tiempo. Toca madera...
El jueves fuimos a pasear mas en el bosque (la caminata obligatoria de la mañana) y por la tarde estuvimos en el jardin. Hecho mucho de menos tener un jardin donde poder cultivar y poder caminar descalsa en el cesped. Tambien he empezado un projecto con palos para la boda de mi hermana. Mi padre no esta muy contento con todos las ramas que recogemos en el bosque y colocamos en el jardin. ja ja. Vamos a ver como termina esto.)
 
 
 

 
I går har det varit sol.
I dag har det varit sol.
Jag kan inte klaga på vädret, peppar peppar ta i trä...
 
Den obligatoriska morgonpromenaden i skogen, som vanligt, började dagen.
Och denna gången MED gummistövlar.
Naturligtvis regnade det inte utan detta utmynnade bara i ett par nya skoskav på turistfötterna.
Fast det var bra lerigt i skog och mark efter regnet så det var befogat med stövlar.
 
 









 




















Just denna dagen var vi lite sega i starten på morgonen, som ju gör att vi kom i väg sent på rundan, så vill man ju stanna både här och där längs rundan, både som liten och stor, speciellt om det kommer väldigt nyfikna kor som vill bliga på en eller man vill fånga just det där magiska ögonblicket med kameran och föreviga det inför framtiden, och det gör ju att en en-timmes runda lätt blir en tre-timmars och så ska det ju insamlas diverse fina grenar till ett bröllopsprojekt + solmogna smultron, som jag aldrig sett i sådan mängd som detta år. Och allt detta gör ju att när man väl kommer tillbaka från MORGON-rundan, ja då är det redan eftermiddag och till och med lite senare än så och det är inte mycket kvar av dagen.
 
Men sånt är bra. För då behöver man inte känna nån press på sig att man måste hitta på saker på eftermiddagen. Utan man får lugnt och stilla (och nu talar jag BARA om de vuxna eftersom dessa ny-sverige-semesters-ystra barn inte har den blekaste om vad lugnt och stilla är just nu) bara sitta kvar i trädgården och bara vara.
 
Har ni hört så fint det susar i björklöven när vinden viskar i dem?
(OM man lyckas höra något när ovan nämnda semester-ystra barn skriker)
 
De däringa pinnarna från skogen ja.
De som, till min faders stora förtvivlan, vi släpar hem från skogen.
De som gör att just nu hela byn talar om de där tokiga utlänningarna som släpar hem pinnar från skogen.
De ska ju bli till festspiror till min lillasysters bröllop i september.
 
 
 






 
Jag fick googla lite och så visade hon mig en bild i en bok för att jag bättre skulle förstå.
Och nu är projektet i gång.
Ett, för tillfället ej exakt angett, antal pinnar från skogen, skall slipas och målas. För att sedan dekoreras med diverse buketter, ringar, hjärtan och band som ska fladdra i vinden.
 
Jag tror att jag är på rätt väg...
 
/Y - som blir ganska harmonisk av att får tälja lite i pinnar.
 
 

Skrivet den: 2015-07-16 Klockan: 23:59:33

Sverigesemester dag 6 - Örebrotripp

(El miercoles cogimos la guagua a la Ciudad Örebro, yo y los niños. Alli vive mi hermana pequeña y juntos con ella vimos la expocicion Open Art que esta en las calles de Örebro, abierto para todos.
Vaya Ciudad!
Magnífico con el castillo en el Centro.
Y mis padres nos invitaros a cenar en un quiosco legendario en Örebro y ahora puedo tachar este en mi lista tambien.)
 
 


 
I onsdags tog jag och ungarna bussen till Örebro för att hälsa på min lillasyster och för att kolla in stan lite.
Herre jisses!
Man kan betala med kort på bussen.
Och den har säkerhetsbälte.
Vilken lyx!
Man märker att det var länge sedan jag var i Sverige.
DET känns lite sorgligt.
 
Men Örebro ja.
Stan där jag föddes, där jag gick ett år på gymnasiet och sedan ett par år på gymnasiet.
Stan där jag var arbetslös tills jag tappade hoppet och flyttade till Göteborg.
Jag har många minnen från den staden.
 
Vad mycket har förändrats!
 
Det känns lite sorgligt det också.
Och roligt på samma gång.
Roligt för staden att den förbättras.
Tråkigt för mig som inte längre känner mig hemma.
Fast DET är ju mitt egna fel.
 
Örebro har ju "spexat" till det lite på gator och torg med något som heter Open Art >>>
Nån form av konstutställning, ute och inne, öppet för alla att se.
 
Nu är ju inte jag nån konstfantast och heller ingen konstkännare så jag ska egentligen inte alls uttrycka mig i frågan, men jag kan faktiskt inte känna att jag blir så himla impad av klä en husfasad med strumpbyxor, eller hänga upp overaller i gatubelysningen, eller göra ett monster av vattenslangar.
Jag trodde på något sätt att konst skulle vara fint.
Så himla insatt är jag ;)
 
Konst ska ju beröra och hade jag bemöda mig om att läsa i programmet så hade jag säkert förstått och blivit mer berörd än jag blev. Men jag får skylla på att jag hade skitungarna med mig och kunde inte koncentrera mig så mycket på att vara kulturell. Jag hade fullt upp med att vara orolig för att de skulle springa bort, trilla ner i Svartån eller slå ihjäl varandra på grund av nån bagatell.
FY.17.VAD.DE.BRÅKAR!!!
 
Läste detta idag och kände att jag slog huvet på spiken >>>
Det är jag i ett nötskal och jag känner mig lite trött och sliten på grund av detta.
Det är jobbigt att vara ensamstående ;)
 
Men det är kul att det händer roliga saker i Örebro och det fanns mycket roligt att titta på också: ett gäng jättepopcorn att klättra i, en gigantisk parkbänk att leka med och massvis med fiskmåsar att skrämma. Dock vet jag inte om just fiskmåsarna ingick i OpenArtandet...
 
 









På Stortorget har de tex byggt in statyn
som står där i nån slags torn så att man
kan klättra upp i det och kika närmare
på huvet på statyn som man ju, av
förklarliga skäl, inte ser på så nära håll
vanligtvis.
 


























 
På hemvägen blev vi ÅTERIGEN överaskade av ovädret UTAN regnkläder.
Vad är det med Sverige nu-för-tiden?
Är detta med överaskningsregn mitt i solskenet något nytt eller har det alltid funnits och jag glömt bort det?
 
Vi blev hemhämtade av mormor och morfar i bil, som tyckte att det var dags för oss att komma hem. De slog på stort och bjöd oss på middag på den legendariska Sibyllakiosken Deiles så nu kan jag bocka av det på min lista också:
 
6. Äta hamburgare i en Sibyllakiosk (inte så gott som jag minns det måste jag tillägga, men så är det ju med de flesta minnena tyvärr)
 
 


 
En mycket bra dag som NATURLIGTVIS avslutades med en massa bröllopssnack. Det är ju HON som ska gifta sig.
Och nu har jag fått bli ansvarig för festspirorna.
Jajjemen!
Vad nu detta är.
Jag får googla.
Återkommer i frågan.
 
/Y - lite mer kulturell nu än innan.
 
 
Sverigesemesterslistan / Cosas que hay que hacer en Suecia
1. Hoppa i vattenpölar / Saltar en los charcos de agua de lluvia (mejor mientras esta lloviendo).
2. Plocka blåbär / Recoger arandanos en el bosque.
3. Börja med fettbrännarturen, gå i skogen med ungarna / Caminar en la naturaleza.
4. Träffa de nya familjemedlemmarna / Conocer a los miembros nuevos de la familia.
5. Självplocka jordgubbar / Recoger fresas en el campo.
6. Äta Sibyllaburgare / Comer hamburguesas tipico quiosko ambulante.
 
 
 
 
 

Skrivet den: 2015-07-14 Klockan: 23:36:00

Sverigesemester dag 5 - Regn & Jordgubbar

(Un dia muy variable. Empezó con una caminata con lluvia en el bosque y terminó con sol en un campo de fresas. Y asi puedo tachar otro punto en mi lista: recoger fresas en el campo y comer hasta vomito ja ja.
Puede ser algo mejor?
O algo mas sueco?
Mi madre me aconsejó llevat las botas de lluvia en el bosque porque habia llovido durante la noche. Pero, no se si he perdido mis costumbres de sueco, pero sali sin las botas y por supuesto empezó a llover a cantaros. Pero, claro, en Suecia, uno sobrevive eso. La lluvia no es tan peligroso aqui como en la isla ja ja)
 
 


 
Vilken underbar dag vi har haft.
Väldigt omväxlande här i Sverige men den blev så bra.
Kanske just precis på grund av just det.
 
Precis som vanligt började vi dagen med att mata hästarna på väg ut på morgonrundan i skogen.
- Ta gummistövlarna, sa mamma. Det har regnat i natt och gräset är blött.
Men jag vet inte vad som har hänt med mig, jag har blivit av-svenskad. För jag har tagit helt fel kläder med mig hit. Inga jackor, men massa shorts. Vad tänkte jag med?
Hur som helst jag sket i gummistövlarna och tänkte att lite dagg i gräset klarar väl vem som helst.
 
Det började STÖRT-regna mitt under turen.
 
 










 
Fast sånt har ju sin charm också och nu fick ungarna prova på att bli plaskvåta utan att det skulle vara något farligt. Svenskt regn är nämligen inte så livsfarligt som kanariskt regn är, för där törs ingen gå ut när det regnat av rädsla för att få lunginflammation.
Sånt får man inte här.
Vilken tur!
 
Så vi gick hem igen och fikade och mös medan kläderna hängde och torkade framför den öppna spisen...
...in your dream.
På elementet i hallen.
 
Men sedan, efter lunch, så skev solen fram och den briljanta iden om att åka och plocka jordgubbar dök upp.
Men var?
 


Efter lite efterforskningar och ett stort uppbåd på Facebook (tack alla för hjälp och tips) så hamnade vi i Stora Mellösa och Råsta gård och plockade hem 4 kilo gubbar i strålande solsken.
Hur många kilon vi åt under tiden förtäljer inte historien.
 
Fast man åker ju inte på självplock för att man är ekonomisk. Utan för den trevliga upplevelsen kom vi fram till när vi satte oss i bilen med notan i handen.
DÅ började det att spöregna igen.
Sol och regn på samma gång.
Alltid lika charmigt.
 
 


























 
Dagen avslutades med allsång på Skansen på TV och Kronprinsessans födelsedagskalas på Öland med Carola och då kände jag att mer hemkärt och sommarsvenskt-svenskt än så här, det kan man nog inte ha det:
spöregn, skogspromenad, fika, sol, jordgubbar, Allsång på Skansen och Carola.
 
/Y - till bredden fylld av Sverige idag
 
Och så kan jag beta av ännu en punkt på listan:
 
Sverigesemesterslistan / Cosas que hay que hacer en Suecia
1. Hoppa i vattenpölar / Saltar en los charcos de agua de lluvia (mejor mientras esta lloviendo).
2. Plocka blåbär / Recoger arandanos en el bosque.
3. Börja med fettbrännarturen, gå i skogen med ungarna / Caminar en la naturaleza.
4. Träffa de nya familjemedlemmarna / Conocer a los miembros nuevos de la familia.
5. Självplocka jordgubbar / Recoger fresas en el campo.
 
 
 

Skrivet den: 2015-07-13 Klockan: 23:46:00

Jag har fått en släng av depression

...ja jag skriver en släng av, för som jag läste på internet (där man läser det mesta nu-för-tiden) så är depression en av de vanligaste folksjukdomarna på senare år. Så det vore ju konstigt om inte jag skulle åka på en jag också.
 
 

Jag visste inte att man kunde sitta i
Paradiset och vara ledsen...
 
 
För ett BRA tag sedan 
Det började för länge sedan men jag har inte velat erkänna det. Först ska man ju igenom förnekelsefasen; nej inte kan väl jag som är så frisk och stark råka ut för en sån. Sedan ska man ju igenom hopp- och förströstan-fasen; nej det här kommer att gå över av sig självt bara jag inte låtsas om det. Och till sist kommer ju uppgivelsefasen; nej, för 70-singen jag har nog någonting men varför ska jag gå till doktorn för, hen kommer ju bara att skratta åt mig.
 
Men det var på påsklovet, när vi var på hotell >>> (som jag FORTFARANDE inte har skrivit om) och jag läste den där boken som jag så turligt kom över >>>, då fattade jag äntligen vad det var som antagligen drabbat mig.
En helt vanlig depression.
Och inget att leka med enligt expertisen.
Fast jag hade förväntat mig att den skulle kännas lite glammigare. Man läser ju om den i alla kändisblaskor och då liknar det inget av det som jag känner.
Det var kanske därför som jag inte kände igen den.
 
Boken, som jag läste, hette ju Mysteriet i Mercy Close, och precis som vanligt så skriver Marian om ganska så dystra saker; att mannen lämnar en när man precis fått barn, att man blir misshandlad, att man förlorar sin käresta och som i denna: är deprimerad och får lust att ta livet av sig. Fast på ett sådant huvudet-på-spiken-sätt att jag inte kan låta bli att skratta rakt ut och rodna av igenkänningsfaktor.
Och i denna, som handlar om Helen som är privatdeckare och får ett spännande fall på halsen, samtidigt som hon kämpar med sin depression och självmordstankar, så beskriver hon just känslan som Helen har på ett sådant sätt att poletten trillade ner hos mig.
För 17!
Det är ju precis så som jag känner mig.
 
Jag fick en förmiddag ledig helt plötsligt och begav mig ut i parken för att köra min, numera bortglömda, fettbrännartur och lät tankarna sväva fritt.
Här gnetar jag runt runt i spåret och svettas tillsammans med alla andra hemmafruar som kämpar med sina ladugårdsdörrar till rumpor. Och säkert var det denna ladugårdsdörr till rumpa >>> som var en av de utlösande faktorerna till denna situationen.
Jag tänkte:
- Det finns säkert flera dussin här, som går omkring och känner precis som jag.
 
Så himla såpopraaktikt.
 
Medelålders kvinna som är missnöjd med sin kropp men för "oorganiserad/oengagerad" för att ta tag i saken och blir ännu besviknare och missnöjdare med sig själv på grund av detta,
som oroar sig över ett förlorat jobb eller brist på jobb som orsakar dålig ekonomisk stabilitet i familjen,
som har ett äktenskap som sjunger på sista versen eller i bästa fall gnisslar rejält i gångjärnen och drömmer om en man som "ser" henne och vet vad hon drömmer om,
som ständigt kämpar på yttersta gränsen mot ett 4-åringstrotts men ändå har dåligt samvete för att hon inte "gör mer",
och på grund av allt detta, skäller och gnäller på sin familj och är allmänt trälig, inte har lust med något speciellt, drömmer mardrömmar om nätterna och som gråter för sig själv inne på toaletten.
 
Japp, vi är säkert skitmånga där ute.
Det hjälper inte mig speciellt mycket.
Men jag fick ändå lust att skratta rakt ut åt det dråpliga i det.
Och lust att storgråta åt det tragiska.
 
Jag köpte mig en biljett hem.
Hem till mamma och barndomshemmet.
Jag ska ta barnen och åka hem och ta hand om mig.
Jag ska sitta i trädgården och göra ingenting, dricka vin och röka om kvällarna.
Jag ska försöka tänka på de där svåra tankarna som jag inte vill tänka på och försöka få ordning på dem.
Jag ska ha tid för mina barn och läsa god-natt-sagor, lära dem att knyta sina skosnören, plocka blåbär i skogen, tala om livet, fråga dem saker.......och LYSSNA på svaren.
 
Direkt efter att jag hade beställt resan ångrade jag mig.
Jag vill inte åka hem.
Jag har inget hem.
Inte där i alla fall.
Jag är vuxen nu och mitt hem är i Las Palmas. Det kommer kännas konstigt att komma tillbaka till barndomshemmet.
Och jag är själv en mamma nu. Jag kan inte komma rusande till min mamma. Det är inte samma sak som när jag var liten och fixade allt åt mig.
Jag vill vara kvar och fixa allt det där som känns jobbigt.
Fast ändå är jag rätt trött på det och behöver komma bort.
 
Ja, kort sagt: jag vet varken ut eller in.
Men ett säkert tecken på att något inte står rätt till är att jag helt tappat lusten att skriva. Jag kommer inte alls på något roligt, eller något som jag har lust att skriva om.
 
 
 
* * * * * * *
Sverigesemester dag 4 - På upptäckarfärd på MAXI
Idag när vi gick upp regnade det och det var dags att åka till det lokala matvaruhuset MAXI. Att åka till en mataffär är det bästa man kan göra när man är på semester. Skit i souvenirbutiker och hantverksmarknader. I matvaruaffären hittar man de bästa presenterna och typiska sakerna.
 
En egen liten kundvagn och en timme att botanisera fritt - det är lycka det.
 
 


 
Jag kom hem med det mest nödvändiga. Vi hinner väl dit en andra gång hoppas jag, innan det blir dags att åka hem.
 
/Y - stolt ägare av två chipspåsar och två nya kex-sorter.
 
 

Skrivet den: 2015-07-12 Klockan: 23:21:00

Sverigesemester dag 3 - Syskon/kusinträff

(La gente aqui me pregunta: que tal estar en Suecia otra vez y realmente no se que responder. Todavia no lo he entendido bien. Normalmente cuando voy, voy un par de semanas y siempre hay un estres todo el tiempo para lograr hacer y ver tanto como posible en muy corto tiempo. Pero esta vez voy a tener un montón de tiempo y no deberia sentir estres. Pero todavia mi cabeza no lo ha entendido y voy con un poco de estres todavia en el cuerpo que no deberia estar alli.
Pero poco a poco...
Hoy vi a mis hermanas y sus niños que todavia no hemos conocido y puedo tatchar a otro punto en mi lista.)
 
 







 
 
Folk här frågar mig hur det känns att vara i Sverige igen och jag vet faktiskt inte vad jag ska svara.
Jag har inte hunnit fatta att vi är här och att vi ska vara här under en vääääldigt lång tid.
Vanligtvis när jag kommer hit på semester är det ett väldigt flängande och farande, stressande hit och dit för att hinna göra allt och träffa alla som man vill hinna med.
Det behöver vi inte denna gång.
 
Men kroppen har ändå en viss stress i sig och försöker skynda sig att hinna saker, svårt att sitta still och bara vara. Inte göra upp planer.
Men det ska väl komma det också.
Det är mycket som man ska vänja sig vid.
 
Vi satt och talade om vad som är olika i Sverige och Spanien, vad som är rätt och fel. Och kanske något av den största och svåraste lektion som jag måst ha lärt mig är att se saker från två håll. Inte försöka hitta rätt och fel. Inte döma. Inte försöka ändra på världen och simma motströms.
 
Ex:
Jag är uppvuxen med att man ska gå upp tidigt på morgonen och ta vara på dagen. Att ligga och dra sig om mornarna är slöseri med tid. Och man ska gå och lägga sig i tid om kvällarna.
I familjen i LPa sover alla tills de vaknar. Det är lite fint att sova länge. Man ska vila ut från arbetsveckan och ta vara på tillfället att sova om helgerna. Man är vaken om kvällarna när hettan och ungarna har lagt sig.
Det tog tid för mig att vänja mig vid det och inte ha dåligt samvete för att jag sov ut om mornarna.
Och nu sitter jag här i Sverige och kan inte sova när det är ljust ute fastän alla ligger och snarkar och sover sedan länge.
 
Vi skämtar hemma i föräldrahemmet med att våra föräldrar sa till oss när vi var små att vi bara fick ta ETT pålägg på smörgåsen. Pålägg var dyra saker och det skulle man vara rädd om.
I LPa-familjen hörde jag denna veckan repliken: nej du får inte äta macka med bara smör på. Du måste ta pålägg också.
Det kändes konstigt i mig när jag hörde det.
Tänk vad ett barndomsminne kan ställa till det.
 
Vi går ut i ur och skur. Alla väder ger starka barn. Säger man i Sverige. Om solen skiner så MÅSTE man hitta på något. Vem vet när det sker nästa gång.
På Gran Canaria går man ut när man vill gå ut.
- Har du lust att gå till stranden idag? Inte? Det spelar ingen roll. Vi kan ligga hemma i sängen idag FASTÄN solen skiner. Den kommer att skina i morgon igen. Och regnar det då går man INTE ut. Regn är livsfarligt. Det får man lunginflammation av. Ha ha!
 
Ett par exempel bara.
Ingen kan komma och säga att något av detta är rätt eller fel.
Att något är bättre än det andra.
Det beror på hur man ser på saken och det är allas rätt att välja.
Men det tog lång tid för mig att kunna göra det. Länge höll jag på och försökte att omvända folk. Berätta hur fel de gjorde.
Det var jag som hade fel.
En hård läxa att lära.
 
(Men fortfarande får jag dåligt samvete av att ligga i sängen en lördagsmorgon eller att stanna inomhus när solen skiner. Men jag jobbar på det.)
 
Idag kan jag beta av ytterligare en punkt på listan:
 
4. Träffa familjen och lära känna de nya medlemmarna.
 
Sedan jag flyttade så har bägge mina lillasystrar fått barn och mina skitungar och deras nya kusiner har inte träffas. Jag har visat foton på dem och vi har talat om dem så de vet att de finns.
Men idag fick vi då alltså träffas allihopa.
Det blev ett jäkla hallabaloba men allt gick bra. Ingen förolyckades eller tappades bort. Sånt är alltid positivt.
 
 




 
Men vad konstigt det måste kännas som förälder, att se sina barn få egna barn, och helt plötsligt stå där med en hel skara barnbarn.
Vi som nyss var så små.
 
 
Sverigesemesterslistan / Cosas que hay que hacer en Suecia
1. Hoppa i vattenpölar / Saltar en los charcos de agua de lluvia (mejor mientras esta lloviendo).
2. Plocka blåbär / Recoger arandanos en el bosque.
3. Börja med fettbrännarturen, gå i skogen med ungarna / Caminar en la naturaleza.
4. Träffa de nya familjemedlemmarna / Conocer a los miembros nuevos de la familia.
 
/Y - glad över att ha fått lära känna "nya" familjen.
 
 
* * * *
Men hur ska man kunna sova när det är ljust ute?
 
Como voy a poder dormir Cuando haya luz fuera todavia?




Skrivet den: 2015-07-11 Klockan: 23:32:00

Sverigesemester dag 2 - Sol- & skogstur

(Vaya dia que hemos tenido hoy - el sol ha salido y todos los suecos han gritado de alegria ;) Nosotros lo celebramos saliendo al bosque por una caminata que tardo TRES horas. Vaya lujo. Es tan bello aqui. Casi se me habia olvidado. Estoy muy afortunada poder vivir esto y poder enseñarlo a mis niños. Otra cosa que hay que tatchar en la lista: salir en la naturaleza.)
 
 


 
Vilken dag!
Vilket liv!
Vilken semester!
Solen har skinit idag...
 
Och jag kan bocka av ännu en punkt på min lista:
 
3. Sätta igång med fettbrännarturerna, alias gå i skogen med ungarna.
 
Det blir ett tufft miljöombyte här, tidsmiljö alltså.
Det är en helt annan livsstil och tidsschema här mot vad vi är vara hemifrån och det känns lite konstigt i både kropp och knopp.
Här ska det gås upp tidigt på morgonen och tagas vara på dagen - hemma ligger vi och sover länge och drar oss i sängen för att vi ska orka med dagen och kvällen.
Tidig frukost, tidig lunch och tidig middag - hemma ligger vi låååångt efter i tidsschemat.
Här går alla och lägger sig medans det fortfarande är ljust ute och ingen riktigt är trött än - hemma ligger vi vid poolen tills sista solstrålarna försvunnit, dricker eftermiddagskaffe när svenskarna går och lägger sig, njuter av lugnet när ungarna gått och lagt sig och hettan försvunnit och går och lägger oss när folk kommer hem från krogen i Sverige.
Men vi ska väl vänja oss vid detta också.
....hoppas jag ;)
 
I PÅSKAS
När vi var på hotellsemester i påskas när mina föräldrar var och hälsade på, fick jag, för första gången sedan vinterns jobbarkaos, se mig själv i bikini.
Kritvit
Överviktig
Och allmänt sladdrig och dallrig.
Jag fick en chock och ville inte gå ut.
 
Jo, jag hade ju haft en aning om vad som hänt. Vad som brukar hända när man slutar att motionera och börjar att tröstäta. Men jag hade liksom stoppat huvudet i sanden och inte velat tänka på graden av förödelse som jag orsakat.
Jag ska ta igen det, hade jag i bakhuvudet.
 
Det blev ett knivhugg i ryggen.
Vad har jag gjort!
Jag vill inte visa mig, jag skäms, detta är inte jag.
 
Men det har varit helt omöjligt, det vet jag ju. Jag har inte haft en chans att komma ut och gå mina fettbrännarturer. Det är ren och skär sanning.
FAST jag borde ju inte ha proppat i mig allt det där, det VET jag ju också.
Det är kanske därför som skammen känns extra skamlig.
 
Jag är tillbaka på min vikt som jag hade NÄR jag var som mest gravid och jag har inget alls att skylla på förutom mig själv.
Ingenting av allt det där fina i garderoben passar och allt det där stora som jag sålde av förra året i glädje och övertygelse om att ag ALDRIG mer skulle väga så här mycket, hade varit jäkligt bra att ha till hands nu.
Inte alls kul att vara efterklok.
 
Men HÄR - här har jag all tid i världen och inget att skylla på - hade jag bestämt mig för.
När jag kommer till Sverige, var det bestämt, DÅ ska jag sätta igång med morgonrundorna igen.
Så idag sken solen.
Alla hade sovit igen.
Idag stack vi ut i skogen.
Och vilken tur.
TRE timmar i naturen på vindlande skogsstigar.
 
Det är underbart vackert i Sverige!
 
 
















 
Jag det blev väl ingen klassisk fettbrännartur i hög och svettig takt, för ungarna var ju med och allt var nytt och behövde stannas och undersökas. Men det var en bra start.
 
På eftermiddagen hade vi planerat att åka i väg på en marken men vi beslutade att stanna kvar i trädgården och inte göra något annat än att äta godis, spela spel, sola, läsa tidningar, prata och njuta.
Sånt är läkande för en sönderstressad själ.
 
 


 
 
 
 
Sverigesemesterslistan / Cosas que hay que hacer en Suecia
1. Hoppa i vattenpölar / Saltar en los charcos de agua de lluvia (mejor mientras esta lloviendo).
2. Plocka blåbär / Recoger arandanos en el bosque.
3. Börja med fettbrännarturen, gå i skogen med ungarna / Caminar en la naturaleza.
 
/Y - som haft en kalasdag i solen och skogen idag
 
 

Skrivet den: 2015-07-10 Klockan: 23:49:00

Sverigesemester dag 1 - Hitresan

(Para mis lectores espanohablantes solo quiero informar de que, despues de 15 horas de vuelo y todavia 4 horas mas de coche, hemos llegado al pueblo de mi infancia y dormimos 12/14 horas a noche. Al final de cada dia hay una lista de cosas que hay que hacer cuando estes en Suecia y que vamos consiguendo hacer durante la estancia. Os iré informando. /Chao Y)
 
 
 










 
Efter 15 timmar med flyg (varav 8 på Oslos flygplats) och ytterligare 4 timmar i bil så kom vi fram till barndomsbyn och vi var väl alla lite mer eller mindre som zoombies efter att inte ha sovit. Men det var ingen mening med att sova middag utan det var bara att hålla ut tills det var dags att gå och lägga sig. Och så spöregnade det ju ute så det var bara att speta ut och hoppa i vattenpölar så att vi kunde bocka av det från listan med saker som måste göras under en Sverigesemester.
 
 


 
1. Hoppa i vattenpölar i spöregn - check
 
Så nu kan vi meddela att både nyinköpta gummistövlar och inlånade regnställ håller under extrema förhållanden som svensk sommar.
 
Så under gårdagens eftermiddag så hanns det med både spöregn, vattenpölshoppning, snabb avcheckning av närområdet, rensning av mördarsniglar i trädgården, uppackning av resväskor och provsmakning av limpmackor med korv.
Sedan slocknade skitungarna som ljus klockan sju och jag var inte mycket senare.
 
Jag sov i 12 timmar och ungarna i FJORTON!!!
Vi var rätt trötta kan vi konstatera.
 
 
För TVÅ månader sedan
Jag fick en inbjudan till ett bröllop.
Min lillasysters.
Sedan jag flyttade ner till Gran Canaria har jag missat mycket av familjeangelägenheterna i Sverige och på senare tid har det blivit både två nya kusiners födelse med tillhörande föregående graviditet och efterföljande bebistid, dessas två dop och nu hade det alltså kommit en inbjudan till ett bröllop utan att vår familj ens varit i närheten av att tänkt på att åka till Sverige i sommar.
 
Naturligtvis började mitt hjärta, på en gång, fantisera om att få kunna åka på bröllop och efter ett tag så började även hjärnan hänga på och tänka att det KANSKE skulle kunna finnas en liiiiiiten möjlighet att...
Jag bestämde mig raskt att här skulle det åkas på bröllop.
Kosta vad det kosta ville.
 
Och så rätt vad det var så sprang jag på en resa till ett rimligt pris som jag inte ens hade vågat tro på att den skulle kunna finnas.
Jag ville bara tänka lite på saken.
Dagen efter hade priset höjts med flera tusen.
Jä¤%&#~&ar!!!
 
Men så, helt otroligt och på ett så jäkla osannolikt ställe, sprang jag på ett erbjudande till ett pris som var så otroligt att jag faktiskt inte trodde att det var sant.
Och då slog jag till på en gång.
Jag hade lärt mig min läxa.
 
Visst, vi skulle behöva vara borta i nästan tre månader.
Och visst, vi skulle behöva sitta 8 timmar på Oslos flygplats.
Älsklingen skulle inte kunna följa med, för han hade semester i juni och fick inte byta.
Ungarna skulle komma två veckor försent till skolstarten i september.
Men vad gjorde det. Jag skulle få gå på bröllop.
 
Och nu är vi här!
 
Men precis innan vi skulle åka så ville jag inte åka.
Jag hade ingen lust alls att åka.
Jag ville vara kvar i hemmets trygga vrå.
Men det får jag berätta mer om en annan dag för annars tar det hela natten här och vi ska på bakluckeloppis i morgon och då måste man vara utvilad.
 
I dag har det INTE regnat och vi har hunnit med att ta det lugnt (något väldigt svårt så här i semestertider), rensat fler mördarsniglar i trädgården och även bockat av ytterligare en punkt på to-do-listan för Sverigesemestern: plocka blåbär.
 
 


 
2. Plocka blåbär - check
 
Helt otroligt att något så himla simpelt kan imponera så mycket. Bästa sättet att få ny syn på saker. Göra enkla saker med folk som ALDRIG gjort sånt.
Gör att man uppskattar saker bättre.
Och jag vill så gärna ge dem dessa barndomsminnen.
Fast jag har väl inga glada barndomsminnen av just blåbärsplockning när föräldrarna släpade ut oss ungar en söndag i skogen och vi skulle plocka hela vinterns förråd av blåbärssylt.
Fast nu uppskattar jag ju det.
 
 






 
Sverigesemesterslistan / Cosas que hay que hacer en Suecia
1. Hoppa i vattenpölar / Saltar en los charcos de agua de lluvia (mejor mientras esta lloviendo)
2. Plocka blåbär / Recoger arandanos en el bosque
 
/Y - i Sverige för första gången på 2,5 år.
 
 

Skrivet den: 2015-07-09 Klockan: 01:43:07

Jag är på väg

...hem till Sverige för TRE månaders semester med skitungarna. Älsklingen är hemma och jobbar. 

Tiden har gått och det har hänt mycket. 
...och på samma gång ingenting. 

Det har varit en konstig tid och om jag kommer i stämning när jag kommer hem till mamma så ska jag berätta. 

Men just nu sitter jag på Oslos flygplats och har fem timmars väntan kvar till anslutningsflyget till Stockholm går. Ungarna ligger på en filt och sover efter MYCKET flams och trams. 
Vad ska jag göra?
Bara jag inte blir kissnödig och måste gå på toa. 
Inte bli kissnödig...





Jag hör av mig. 

/Y - som försöker att inte tänka på att gå på toa. 



Skrivet den: 2015-06-08 Klockan: 00:20:43

Jag har firat Sverige både en och flera gånger

...för visst har vi varit lite rusiga här sedan Månsoch streckgubben gick hem med glasbucklan och Heroes har gått på rundgång här.
Leve Spotify!



 
Igår var det Sveriges nationaldag och dags att fira igen.
Jag hörde nånstans att aldrig blir man så svensk som när man flyttar utomland och jag kan bara ställa mig i ledet och hålla med. För jag kan inte komma ihåg att jag NÅGONSIN firat Sveriges nationaldag under den tiden som jag bodde i Sverige.
 
Fast "på den tiden - säger jag som är typ jättegamal nu-för-tiden", så var det ju ingen helgdag och det kan förstås ha haft sitt finger med i spelet.
 
Vi var ju och firade förra året >>> och jag hade faktiskt glömt bort att jag bestämt mig för att göra detta till en tradition.
Tänk vad bra att det blev som det blev ändå, då ;)
 
För i år var ju nationaldagen på en LÖRDAG, alla föräldrars återhämtning- (och plocka i ordning allt kaos som hänt i hemmet under veckan) -dag. Och då skulle nationaldagsfirandet vara klockan TIO på förmiddagen.
De kan inte ha varit kloka ;)
 
Nej det orkar vi inte sa vi unisont här hemma.
Men så slog skitungarna upp sina blå här hemma klockan SJU på morgonen, så då tyckte jag att vi lika gärna kunde steka medan kon stog i båset - eller hus det nu var, och dra söderöver på lite Sverige.
Måns kanske skulle komma dit.
Man vet ju aldrig...







 
Och så hade ju Annelie kommit på besök igen och hade med sig en hel påse med böcker till mig.
Sånt kan man ju inte gå miste om.
Stackars flicka få släpa på sånt på en solsemester.
Tack så mycket!
Nu har jag sommaren fixad.
OM! jag får vara ifred ;)





 
Så det blev nationaldagsfirande till slut. Vi kom dock TIO minuter försent och missade både flagghissning och nationalsång, det är ju punktlighets-svenskar vi har att göra med, och det känder ju givetvis lite snopet. Men svenska konsulat-Ann kom också infarande just då så jag känner nog att jag inte behöver ha SÅ dåligt samvete.
 
Men fika blev det.
Och sol (för det duggare och var höstlikt i Las Palmas).
Och hälsa på gamla bekanta.
Och få godis.
Och fynda fler svenska böcker.
Och köpa lotter på klassisk lotterring.
Och få känna sig så där svensk igen, som man bara kan känna sig bland en massa svenskar i utlandet.











 
Grattis Sverige på födelsedagen!
Jag längtar hem.
 
/Y - som blev lite nostalgisk så där igen.

Skrivet den: 2015-05-23 Klockan: 20:55:00

LIVE - Eurovisionsschlagerfestivalfinalen 2015

....phu!
Det var nästan sâ att det körde ihop sig lite.
Jag hade glömt att skriva ut röstningslistan.
Men nu är vi pâ plats.
Och som vanligt röstar vi 1-5 poäng. 5 vinnare och 1 bottennapp.
 


Nu kör det igâng.
Alla pâ plats....nästan. Men det fâr vi ta senare.
Nu finns inte tid att tänka, när gästerna kommer sâ sent.
Och där var skäggiga damen - hejja!
 
20:08
Maffig introduktion - tror jag. Det är ju ingen som hâller tyst här ;)
Och en lât om att bygga broar. Jag hör inte ett smack mellan fotbollsrusiga karlar och festystra skitungar.
Snart gâr jag i taket!
 
Där var alla länderna i turordning.
Men var var Mâns?
Jag sâg ingen Mâns.
 
 
 
Land                 Artist

1.   Slovenien         Maraaya
En bra lât som man dansar med till. Men den pâminner om nân känd lât. Till och med rösten - men vem är det?
Bra!
Men jag kan inte komma över hörlurarna - nej!
3

 

2.   Frankrike         Lisa Angell
Va?
En av de bästa balladländerna. Vad ska detta vara?
Alla började prata i munnen pâ varandra och ville sätta nollor.
1

 

Nu blev det lite kaos här. Älsklingen, alias sekreterare hade börjat att satt poängen pâ fel rad.
Rätta - FORT!

 

3.   Israel            Nadav Guedj
HJÄLP! Vi tyckte ju om lâten men inte kom jag ihâg att början var sâ trâkig.
Men den blir ju bra sen.
4

 

4.   Estland           Elina Born y Stig Rästa
Konstig feeling i denna.
Jag gillar gunget men sâ sjunger de hemskt. Det blir liksom ingen fart i den.
3

 

5.   Storbritannien    Electro Velvet
Jag gillar detta!
Trallvänligt med gung.
4

 

6.   Armenien          Genealogy
Vilken konstig lât!
Ett pussel av mânga olika lâtar.
Vi blir INTE imponerade. Och sâ sâg det ut som om de spelade "anden i glaset" tyckte gäterna här ;)
2

 

7.   Litauen           Monika y Vaidas
En typisk kanarisk tjej blev utlâtandet här frân killarna och de blev genast väldigt uppmärksamma.
Trallvänligt igen - i alla fall refrängen.
3

 

8.   Serbien           Bojana Stamenov
Jag vet inte. Det är ju bra budskap och sâ men lâten räcker inte ända fram.
De andra röstar pâ schowen och rösten och budskapet men jag är inte riktigt överens. Det är ju en musiktävling ;)
3

 

9.   Norge             Morland y Debrah
Detta lâter väldigt bekant - coldplay?
Men det är lite deppigt och sobert.
Jag gillar - men ingen vinnare.
Fast matkriget i videon gjorde det roligare.
Men de andra röstar lâgt - väldigt lâgt.
4

 

Nu blir det nervöst......

 

10.  Sverige           Mans Zelmerlow
Ungarna ger den en TIO!!!!
Jag fâr nöja med en FEMMA - sâklart!
5

 

11.  Cypern            Giannis Karagiannis
Jag gillar denna.
Enkel och fin. Inte bättre än Sverige sâklart ;) Men en...
5

 

12.  Australien        Guy Sebastian
Sveriges största hot enligt mig.
Superhärlig lât.
Trallvänlig och medryckande.
5

 

13.  Belgien           Loïc Nottet
Annorlunda lât. Men efter sâ mânga bra lâtar pâ raken sâ blev denna lite trâkig.
2

 

14.  Österrike         The Makemakes
En typisk bra men inte mer-lât. En sân som man skickar när man inte vill vinna en gâng till men ändâ inte komma sist.
Oj nu satte de eld pâ pianot. Lite hârdrock-feeling.
4

 

Kisspaus!
Dags att fylla pâ i glasen och tömma ur pâ andra hâllet.
Alla kom försent tillbaka. Men vi missade visst inget ;)

 

15.  Grekland          Maria-Eleni Kyriakou
Jisses!
Nej!
1

 

16.  Montenegro        Knez
Den enda riktigt folkmusikaktiga lâten i festivalen och det mâste ju uppmärksammas. Men jag är inte riktigt imponerad.
3

 

17.  Tyskland          Ann Sophie
Hejja Tyskland, de har förbättrat nummret avsevärt och det ser lite ut som en Bond-lât nu med allt svart och guld. Men hon skriker förmycket.
Gillar INTE!
3

 

18.  Polen             Monika Kuszynska
Lite för lângsam och trâkig för mig.
2

 

19.  Lettland          Aminata
Annorlunda och kanske lite pampig men jag kan inte sluta titta pâ änglavingarna pâ hennes bröst. Är de riktiga tro?
Men jag fâr Euphoria-feeling av detta wo ho ho ho.
2

 

20.  Rumänien         Voltaj
Nej här var visst en lât till som var lite folkmusik-aktig. Fast denna var bättre.
Fast visst pâminner den lite om Danmarks vinnarbidrag, den med flöjten?
3

 

21.  Spanien           Edurne
oj oj oj, det var första gângen vi sâg och hörde hela bidraget. Och uppvisningen imponerade. Den bästa schowen enligt besökarna här.
Jag föll för grupptrycket och gav den en...
5

 

22.  Ungern            Boggie
Fin och enkel lât igen med väninnan tar bort sina poäng för FÖR enkel klänning. Jag tyckte den var fin.
Lâten var fin ocksâ.
3

 

23.  Georgien          Nina Sublatti
Nej nej nej, inte min smak detta.
FÖR svart.
Jag tycker om glädje ;)
2

 

24.  Azerbajdzjan      Elnur Huseynov
Mäktig ballad.
Jag köper det.
4

 

25.  Ryssland          Polina Gagarina
Denna är sâdär. Antar att vi är trötta nu. Lite trallvänlig är den i alla fall.
3

 

26.  Albanien          Elhaida Dani
????
Denna kommer jag inte ihâg. Var den med i semifinalen?
Mycket skrik.
2

 

27.  Italien           Il Volo
Spanjorerna började att skatta här och skojja om KÄRLEK och töntar i kostymer. De röstade ettor här. Ska detta vara latinos? Är det inte de som ska vara experter pâ LOVE?
Jag faller för detta: karlar i kostymer som sjunger om kärlek.
FEMMA!

 

Oj oj oj, nu gäller det att koncentrera sig och räkna ihop statistiken.

Enligt YOHANNA ska alltsâ:
- Sverige
- Cypern
- Australien
- Spanien
eller
-Italien
vinna

 

Och enligt folket här hemma:
- Spanien
- Australien, Sverige
- Israel, Cypern, Österrike, Azerbajdzjan

 

Första 12:an!!!!


23:36
Usch! Jag tror jag ska spy av nervositet ;)
Eller kissa pâ mig. Det är hur som haver...
 
23:43
HJÄLP!!!!!




 

/Y - pâ plats och pâ G

 


Skrivet den: 2015-05-23 Klockan: 10:08:00

Eurovision Song Contest 2015

Då kör vi!
 

Hejja Sverige! From Gran Canaria with ❤️Sweden in Las Palmas.

Posted by Yohanna i Las Palmas on den 23 maj 2015
 
 
 
8:00 och jag är redan uppe och gör startordningen till röstningslistan.
Jag har tittat ifatt alla bidragen.
Under dagen får bidragen gå på slumpordning på Spotify.
Snart ska damsugaren fram.
Ska bara låta de andra vakna först. Jag vill ju inte vara en sån där mamma som väcker alla i huset tidigt en lördagsmorgon med att ta fram damsugaren.
Been there. Lived that ;)
 
Elva timmar kvar!!!
 
 
 
 

     Land                 Artist

1.   Slovenien         Maraaya

2.   Frankrike         Lisa Angell

3.   Israel            Nadav Guedj

4.   Estland           Elina Born y Stig Rästa

5.   Storbritannien    Electro Velvet

6.   Armenien          Genealogy

7.   Litauen           Monika y Vaidas

8.   Serbien           Bojana Stamenov

9.   Norge             Morland y Debrah

10.  Sverige           Mans Zelmerlow

11.  Cypern            Giannis Karagiannis

12.  Australien        Guy Sebastian

13.  Belgien           Loïc Nottet

14.  Österrike         The Makemakes

15.  Grekland          Maria-Eleni Kyriakou

16.  Montenegro        Knez

17.  Tyskland          Ann Sophie

18.  Polen             Monika Kuszynska

19.  Lettland          Aminata

20.  Rumänien         Voltaj

21.  Spanien           Edurne

22.  Ungern            Boggie

23.  Georgien          Nina Sublatti

24.  Azerbajdzjan      Elnur Huseynov

25.  Ryssland          Polina Gagarina

26.  Albanien          Elhaida Dani

27.  Italien           Il Volo

 

 

/Y - som snart ska hoppa i galastassen

 

 


Skrivet den: 2015-05-20 Klockan: 00:15:18

Jag är på uppvärmning

...och börjar komma i form inför ÅRETS händelse.
Ja, ni har väl inte missat det?
För det hade nästan jag ;)


 
Nej, skämt å sida, livet fortsatte att mala över mig så att jag nästan inte orkade med att tänka på livets väsentligheter. Men så fick jag höra nån liten fågel kvittra nånstans att Spaniens bidrag till Eurovision skrivits av svenskar och då väcktes tigern inom mig:
EurovisionsTIGERN!
 
Visst hade vi tittat ikapp här på svenska mellodifestivalen, så jag var ju uppdaterad med vad som hänt, vem som skulle tävla för Sverige och hur det gått till.
Jag är ju inte född igår.
Det HADE jag koll på.
Men så blev det så himla mycket arbetslöshetsångest, 4-årstrotts, påsksemester, 40-årskris etc. att Eurovisionens närmande helt dränktes i annat skit.
 
Men nu vaknade jag.
Nu väcktes lusten.
Nu blev jag nyfiken.
Och lite skamsen.
Ska jag kalla min ett mello-fan?
 
Så nu i helgen tittade vi ikapp alla inför-eurovisionen med Sarah Dawn Finer och hennes bisittare på internettet så nu ska jag väl vara något så när informerad. Och ikväll sände Spanien den första semifinalen så nu är jag riktigt upp-to-date.
Men det är hiskeligt vad olika man tycker om låtar.
Eller det är väl det som är det roliga.
Att det finns inget rätt eller fel.
 
På lördag blir det jippo här hemma och jag ska som vanligt köra Live-uppdatering från finalen (2014) >>> & (2013)>>> (2012)>>>.
Vilka är med mig i år?
 
Jag tittade ju på Melodifestivalen här med ungarna som ju nu börjar komma upp sig lite i åren och har börjat att fatta det här med musik. Guldklimpen och jag hade faktisk rätt avancerade diskussioner om vad det var för låtar som hade nåt GO i sig eller inte.
Det ger det hela en liten annan dimension.
 
Men visst är det konstigt att i denna åldern, när de fortfarande är oskuldfulla och oberörda av omgivningens tyckande och tänkande, oavsett om de bor på Gran Canaria eller i Sverige, så verkar det som (om jag nu läst rätt i cyberrymden) så är det två låtar (förutom då vinnaren förståss) som gick hem hos de unga kliantelet:
- Groupie-låten
och
- Hasse Kvinnaböske
Det är kanske DÄR vi har själva schlager-sanningen. Det ska vara trallvänligt och enkelt.
Tillbaka till grunderna i festivalen.

Ja, som sagt, se på Mello med skitungarna ger en helt annan dimension på musiktyckandet. Eller jag kanske är tillbaka i barndomen, med världens bästa mello-minne: Carola.
Som sagt: trallvänligt och enkelt.
 
Nu laddar vi upp här.
Big Time!
 
/Y - som är så uppspelt av förväntan att hon knappt kan sova på nätterna nu ;)

Skrivet den: 2015-05-17 Klockan: 15:22:21

Jag skiter i måsten idag

....och drar ut familjen i parken. 

Solen skiner. 
Det är söndag. 
Vi har fortfarande tid. 
Vi har inte blivit osams......än. 
Och jag har en bok som ropar på mig. 









Jag stekte upp några korvar och stoppade i några kex och det var det. 
Varför gör jag inte detta oftare?
Varför ska jag alltid komplicera allt?

Jag komplicerar och planerar allt så till den milda grad att det till slut inte blir nått av med något. 

Men idag blev det det. 

/Y - en, för ögonblicket, nöjd och avslappnad person. 



Skrivet den: 2015-05-13 Klockan: 12:51:22

Jag har sett filmEN

...fastän jag till slut var så säker på att jag inte skulle göra det. Och den var inte som jag trott.
Inte alls!



 
Ja denna förmiddagen blev inte alls som jag hade tänkt mig.
Fast när blev det som jag hade tänkt mig egentligen?
Morgonlektionen blev inställd hux flux och jag hade TÄNKT mig att jag skulle ha jobbat ifatt lite på ett par saker som behövdes få gjort. Men så fick jag fingrarna på FILMEN.
50 nyanser av grått....
 
Och det är nästan inte så att jag vågar skriva om det, för det har blivit så mycket kallablik om både böckerna och filmen.
 
Jag avslutade bok nummer tre för nån vecka sedan efter att ha hållit på och traglat med dem i vad som känns som i en evighet. Inte för att de var outhärdliga utan för att tid och tillfälle inte har getts. Eller ork och lust heller för den delen.
Men det var i alla fall med en känsla av: Väl Utfört Arbete, som jag lade den ifrån mig och det kändes ganska skönt att få det avklarat. Inte som med andra böcker då det kan kännas som att man tar avsked av en kär vän när man måste ställa in den i bokhyllan igen.
 
Det var ju bestämt att jag och Älsklingen skulle ha gått på filmen, gått ut och ätit, talat om livet, blivit lite på kanelen, haft barnvakt och BARA varit vi två för en afton.
Jag hade till och med köpt hans outfit för kvällen.
Kavaj och slips, naturligtvis!
Vi skulle ju komma i stämning ;)
 
Men någon blev sjuk, tillfället gick i stöpet, livet gick vidare och chansen har försvunnit.
Nu är vi på ett helt annat kapitel i livets bok och planerna finns inte längre där.
Inte lusten heller...
 
Hur som helst, jag har ju hört så mycket om filmen, sett så många skämt om den och talat med väninnor som varit och sett den, och det jag hört har inte känt så bra.
Dessutom så VET jag ju att om man har läst en bok så är det sällan som filmen lever upp till bokens rykte och jag kände på mig att jag skulle bli besviken på filmen.
Skådespelarna var heller inte som jag hade tänkt mig och just denna boken hänger ju mycket på skådelspelarna och att de ska matcha ens egna fantasier.
Mr Grey var inte alls i min smak och fick inte alls igång mig om man så säger.
 
Nu fick jag i alla fall händerna på filmen denna förmiddag när jag hade så mycket annat som jag ville göra och jag körde den klassiska repliken:
- Jag ska bara kolla på förtexterna så får vi se vilken känsla jag får.
...med mig själv.
Det gick åt skogen.
Jag fastnade direkt.
Jag såg hela filmen i ett svep och det blev inte ett smack av med det som jag egentligen skulle ha gjort.
 
Och kanske var det de låga förväntningarna som gjorde att det blev så bra till slut.
Jag känner mig skitnöjd.
Låga förväntningar är nyckeln till framgång verkar det som.



 
Åsikterna om böckerna och filmerna får vi ta en annan gång, för det finns fortfarande mycket att tala om där. Men nu ska jag iväg till hårfrisörskan med terroristen Lillskatten som tog saxen i egna händer här-om-dagen och bestämde sig för att bli korthårig.
Tack för det, säger jag. Nu fixade hon något som jag gått och funderat på, alldeles på egen hand och utan att jag behöver känna mig skyldig.
Sån hjälp kan behövas här just nu när vi är mitt i 4-års-helvetet from hell.
 
/Y - en väldigt trött i själen men nöjd kvinna just nu

Skrivet den: 2015-05-04 Klockan: 16:05:07

Jag har avlett en katastrof och firat Valborg

TRE dagars ledighet är över. Idag går vi in på den fjärde. Det är halvledigt kan man säga. Ungarna är lediga från skolan. Jag har svenskaklasser som vanligt. Älsklingen jobbar. De tre aktiviterna tillsammans känns INTE som ledigt.
Det känns som JORDBÄVNING.
Men jag slapp i alla fall dra upp ungar på morgonen och släpa iväg dem till skolan.
 
 


 
I onsdagskväll satt jag vid datorn och Älsklingen satt och hängde framför fotbollen på TV:n när hela huset plötsligt blev nattsvart.
- Vad i hela friden, ropade vi bägge två men sedan så hörde vi vatten som skvalade ute i köket och då skrek Älsklingen:
- Jädrar i h-vete istället.
Jag fattade inte vad han hade förstått, utan försökte hålla jämna steg med honom när vi trevade oss fram mot köket med händerna framför ansiktet för att skydda oss mot det som man kan krocka med när man inte ser vart man går.
 
Och när vi hittat fram till köket och hittat den enda ficklampan i huset som var gömd inne på toaletten -varför är aldrig saker på sina platser när man behöver dem utan på de mest otänkbara ställena där de absolut inte hör hemma? -då såg vi att det forsade vatten från varmvattenberedaren och rakt ner i ett eluttag som finns under.
Vem som satt ett eluttag under en vatteninstallation kan ni inte fråga mig om men en juste tippning är att det är en av de där smarta spanska hantverkarna igen. De som gjorde köksdörren så smal att det inte går att få in normala vitvaror där utan man måste ta in dem via köksfönstret eller hugga bort dörrkarmen, som vi gjorde sist vi köpte nåt nytt till köket >>>.
 
I alla fall, innan vi fått tag på ficklampan, lokaliserat skadan och fått kranarna omvridna så hade det ju naturligtvis runnit ut en smärre sjö på golvet, så det var bara att börja torka. Men TÄNK om detta hade hänt när vi varit och jobbat eller på något annat flera-timmars-uppdrag eller borta helg.
sån.himla.tur
 
Men nu började problemen att rulla upp sig.
Dagen efter var det Valborgsmässoafton.
Älsklingen och jag skulle jobba.
Vi hade Valborgsgrillning med svenskan på kvällen.
Och dagen efter det var det 1:a maj och ALLA arbetares vilodag med tillhörande stängning av affärerna.
Hur skulle vi fixa detta nu?
 
En parantes.
Fredagen den 1:a maj hade vi bestämt med ett par kompisar att vi skulle luncha hemma hos oss. Det är ju så himla svårt att få till en dag när alla jobbar så olika men på 1:a maj, som ju är arbetarnas dag, så var det ju självklart att alla skulle vara lediga och kunna luncha.
 
Trodde vi!
 
När datumet närmade sig visade det sig att flera av kompisarna skulle jobba denna dagen. Speciellt de som jobbar i affär.
Varför öppnar man en sån dag?
Jag blev genast på stridshumör och mina gamla arbetarklassgener började genast göra uppror och skrika om att här skulle kämpas för arbetarnas rättigheter.
Jag la ut ett upprop på Facebook: Jag tänker minsan inte gå till något etablisemang på 1:a maj och spendera pengar och stödja arbetsgivarnas blodsugande av oskyldiga arbetare som inte kan protestera.
 
Det blev en flopp.
Inga spanjorer blev uppmuntade.
Och det är det som är lite av problemet här.
Man tycker om att skälla och gnälla men ingen vill vara den första som ställer sig upp och protesterar offentligt.
Svärmor gick till och med och handlade blommor till kyrkogården till morsdag (som var i söndags) denna dagen. För man kan ju inte, Herre Gud förbjuda, planera lite och göra sina inköp en annan dag.
 
Vi talar ofta om varför det finns så många bidrag och mycket hjälp i Sverige till allt och alla. Och varför det fungerar så bra där.
Ja, INTE är det ju för att alla är så SNÄLLA och GODA i Sverige skulle jag säga.
Utan för att våra förfäder kämpat och försakat på sin tid för att vi ska ha det bra.
Och det kommer INTE att fungera i en framtid om det bara slutas att kämpas eller att utnyttjas på falska grunder.
Ja, det var min karriär som 1:a maj-demonstrant.
Inget att skryta om. 
 
Hur som helst.
Nu satt jag i den sittsen att jag skulle behöva bryta mot mina egna regler och jag vet inte om det skulle föreställa en knäpp på näsan eller en test av min viljestyrka.
Jobbigt blev det i alla fall att hålla löftet om arbetsfriden.
 
Vi drog hur som helst iväg på torsdagen efter jobben och handlade en varmvattenberedare så snabbt att vi knappt fattade vad vi köpt. Sedan åkte jag iväg med ungar och picnic och Valborgade medans Älsklingen stannade hemma och tömde varmvatten och disskuterade allehanda tillvägagångssätt med en händig granne.
Fast det hade nog gått bättre om vi gjort tvärt om, måste jag få säga. 












 
På fredagen besvärade vi inget 1:a-majöppet och på lördagen hängde vi upp den nya beredaren.
Och söndagen kvar för att plocka ihop allt.
 
Japp, det var våran Valborgshelg.
Så nu har man satt upp ny mackapär i köket också.
Meritlistan växer.
 
/Y

Skrivet den: 2015-04-26 Klockan: 23:35:41

Jag är upptagen

...LIVET ni vet, det där som inte bara är lata stranddagar, glammiga fester eller äventyrliga resor, utan det där som kommer emellan dessa tillfällen - vardag tror jag att det heter ;)
Det tar upp all min tid.
Och jag är arbetslös...
 
 

 
Efter en UTE-helg, och då menar jag inte ute som i ute på krogen, även om jag så-in-i-bomben hade behövt en sådan för att "glömma" min vardag, utan en ute som i UTanför-hemmet-UTE, så ser hemmet ut som ett bombnedslag.
 
Rena-och-vikta-tvätt-högarna på matsalsbordet har antagit en fysisk omöjlig höjd, damråttorna i hörnen har blivit så stora att de slåss med skitungarna på blodigt allvar om lekutrymmet i lägenheten och diskbeget i köket har brett ut sig så mycket att det numera är omöjligt att laga mat inne i köket.
Som tur är just det sistnämda inte mitt ansvar, diskberget alltså, matlagningen den ligger på min lott. Och som tur är nummer två så har vi diskmaskin. Alla diskansvarigast stora dröm och vår bästa investering här i familjen.
 
Jo helgerna här används till att återställa kaoset som uppstår under veckorna när ingen tid finns till att hålla kaoset på avstånd.
Plocka.
Men vissa helger så "händer" det saker som gör att vi inte lyckas med det återställandet. Som förra helgen då det vankades födelsedagskalas och årets tårt-och-kak-baknings-marathon skulle ske.










Och vissa helger, som denna helgen, så drar det för mycket i sol-och-bad-nerverna så det inte går att hålla oss hemma. Igår var vi och hälsade på i sommarstugan i Puerto Rico, sa adjö till en familj som åker tillbaka till moderslandet efter 20 år i solen och spenderade hela dagen vid poolen. Och idag gick vi ut i parken och hade fika-picnic på filten i vårsolen som börjat att skina komma även här i Las Palmas.









 
Bäst är det förstås att kombinera en plockdag och en aktivitetsdag. Men det är inte alltid man själv får bestämma och nu har det varit så.
Och hemmet ser ut därefter.
 
Och nu är det måndag.
En dag som jag borde vara ledig på nu när jag är arbetslös.
Men så är inte fallet.
Ledigheten har på något konstigt sett ätits upp av tillfälligheterna.
Jag hjälper en ögondoktor just nu att lära sig svenska. Hon vill åka till Sverige och jobba och vidarutbilda sig på något svenskt sjukhus och då måste man ju kunna svenska.
Tre timmar om dagen läser vi.
Det går undan.
Hon är duktig.
Så om det är någon som känner för att ta sig ann en ögondoktor.....hör av er.
 
Och så har jag ju modersmålsundervisningen med ungarna på eftermiddagarna. Och vuxensvenskan två kvällar i veckan.
Och föräldramöten.
Och kampen med spanska pappersmyndigheten.
Etc.
Som tar upp all min lediga tid.
 
Det blir liksom aldrig tid för det där jag vill ta tag i.
Fixa en egen svenskakurs för sjukvårdspersonal.
Det har jag ju erfarenhet av.
Det borde jag fixa lätt som en plätt.
Men det måste fixas en massa om HUR, VEM och VAR och sånt tar tid. 
 
Japp, det är vad jag pysslar med när det ekar tomt här inne.
Men jag är som julen, kommer tillbaka med jämna mellanrum.
 
/Y

Skrivet den: 2015-04-15 Klockan: 20:49:53

Jag har njutit

....och nu tänker ni säkert att det är ju SJÄLVKLART att hon har njutit. Hon har ju varit på semester och bott på hotell den "glidarn". Men det är inte det tillfället som jag tänker på.




 
Att det ska vara så himla svårt att njuta.
Och speciellt på kommando.
Det är som förgjort.
 
Som när man väntar i evigheter på att få ha ett par dagars semester och få komma på hotell och äta frukostbuffé, slippa städa, få gå på restaurang, vara med sina när och kära utan att behöva anstränga sig och ha måsten.
Ja, då är det ju som upplagt för njutning.
Men si, det går inte.
Ju mer man lägger upp och ordnar för det, desto svårare är det att uppnå detta tillstånd.
Men det kommer jag till.
 
Det var, som sagt, inte det tillfället som jag tänkte på.
 
Här-om-dagen fick jag helt oväntat en hel-ledig förmiddag.
Helt från det blå.
Oväntat.
Överaskandes.
Nej nu ska jag banne mig ta vara på detta och sjunka ner i soffan med ett paket kex och en god bok, tänkte jag.
Jag har INGENTING som jag måste göra nu.
(Ja, det går faktiskt att inbilla sig de flesta saker, som att man verkligen INTE har någonting att göra en helt ledig förmiddag, om man VERKLIGEN anstränger sig. Man får öva lite och slå dövörat till för samvetet. Men det går.)
 
Och jag sjönk verkligen ner i soffan med kexen och boken och det fanns en lååååååååång stund där då jag verkligen kände en sån otrolig FRID och LYCKA.
Halleluja!
Jag kan fortfarande känna de där känslorna.
Nu ska här njutas.
Och det gjorde jag.




 
Visserligen kom där en liten röst i mitt huvud, med pekpinne och hötte åt mig:
- Nej. Yohanna, du borde verkligen ta dig i kragen och utnyttja den här lediga stunden för att gå ut i parken och köra några fettbrännarturer.
Jag fattar inte!
Varför ska den där pekpinnen alltid komma och förstöra stunden.
Men jag var stark och hötte tillbaka åt pekpinnen och slog dövörat till igen, så jag riktigt blev imponerad av mig själv där.
 
Och så satt jag där i TRE timmar och åt kex, läste bok och njöt.
Herre Gud vad skönt!
Ibland är det, det riktigt enkla som är det bästa.
Som när skitungarna leker mest med kartongerna och presentpapprena och skiter blankt i den super-dyra-som-man-fått-springa-benen-av-sig-för-att-hitta-presenten.
Superirriterande. Men ett känt faktum.
 
För när vi var på hotell, åt frukostbuffé, inte behövde bry oss om något och skulle njuta av att vara med familjen, ja då gick det inte så bra att njuta, måste jag erkänna.
Ungarna var så uppe i varv att de var omöjliga att vara med.
Bråkade och skrek.
Busade och levde rövare.
Ville inte sova.
Ville inte äta.
Ville inte sitta still.
Ville inte alls njuta.
Och ville inte alls låta föräldrarna njuta heller.
 
Men jag förstår dem.
Jag var litegrann själv så.
Försökte lugna ner mig själv men jag var så uppe i varv över att stunden äntligen hade kommit att jag hade svårt att fatta att det verkligen var sant.
NU, Yohanna, NU måste du njuta!
Njuter du nu Yohanna?
Du njuter väl nu?
 
När det enda vi egentligen velat gjort var att ligga på en solstol med en bok i handen och småprata med föräldrarna, så flängde vi omkring och skulle hitta på så mycket som möjligt. Åka hit och dit, hälsa på här och där och jag vet inte vad.
Och när allt var slut så har det bara sagt poff och var över och man undrade vad man egentligen haft för sig.
Hur gick det med solstolen och boken?
 
Faktiskt!
Så gick det ganska bra med just boken.
Jag tog inte med en enda bok till hotellet.
Vet ni varför?
Jag såg detta när vi var och rekognoserade på stället ett par dagar innan.




Det fanns ett av detta på varje våningsplan.
Bord fulla med böcker som folk läst och lämnat vidare till dem som ville fortsätta att hålla böckerna vid liv. Och 95% av dem var på svenska. Precis som gästerna på hotellet.
Vilken jäkla bra idé
Här skulle plöjas böcker bestämde jag.
 
Nu är ju FYRA dagar bara fyra dagar och man hinner inte 20 böcker då. Och speciellt inte om skitungarna bråkar med en hela dagarna och man ska vara social med den övriga familjen också.
Men det finns ju nätter ha ha.
Och jag läste och drack öl tillsammans med Älsklingen på terassen om kvällarna. Eller jag läste och Älsklingen spelade spel på mobilen. När ungar och gamlingar gått och lagt sig.
Det var bara vi vakna.
.....klockan 10 på kvällen.




 
Jag började med en Håkan Nesser. Det är en gammal favvis-författare från förr. Den första boken jag läste var "...och Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö".
Och så var jag fast.
Jag gillar hans sätt att skriva.
Och så gillar jag att han skriver om mina hemtrakter.
 
Och denna bok som jag fick tag på, "Berättelse om Herr Ros", var bra. Men den var FÖR djup. Jag fick en massa konstiga tankar om livet och meningen med det. Inte bra när man läser på natten och dricker öl.
Jag var tvungen att börja med något annat på en gång efter att jag avslutat den.
Något gladare.
Jag hade spanat in Läckebergs "Isprinsessan", men hade en föraning om att den inte skulle vara så munter den heller.
Så när jag fick se min ABSOLUT-favorit-författare Marian Keyes så var saken biff.
Henne skulle jag ha!
 
Det finns ingen som skriver så roligt och får mig på så bra humör som Marian, jag tror jag har alla hennes böcker.
Så det var lite konstigt att jag inte hade läst denna som jag hittade.
Men jag kände inte igen den.
Och körde igång.
Det var denna boken som jag läste när jag satt i soffan och njöt. För den fick ju följa med hem till Las Palmas efter semestern, för självklart hann jag inte färdigt den också på dessa få dagar.
Det finns ju en måtta på hur mycket läsning och öldrickande man hinner med på nätterna.
 
Men jag hade ju boken i min bokhylla där hemma.
Fast det var ju klart att jag inte fattat det.
För jag har den på spanska och då heter den "Helen kan inte sova. På svenska, som jag läste den på nu heter den "Mysteriet i Mercy Close".
Inte ens i närheten.




 
Så jag läste färdigt den och njöt.
Och som vanligt så lämnade den en oerhörd saknad efter sig.
Det är sånna böcker som man INTE vill läsa färdigt.
 
Men JA, jag har njutit.
Halleluja!
 
/Y

Skrivet den: 2015-04-07 Klockan: 00:26:35

Här är det slut på semestern

....helsikes, jädra, förgrömmade tid. Vilket spratt du spelar oss hela tiden. Så lång tids väntan och längtan, och så är det över på ett fjutt. 

Nu är det slut och det är så svårt att fatta. 






































Vi packade ihop igår och åkte hem sent på kvällen. 
Att äta fiskpinnar och potatismos med en klump i halsen är det jag har ägnat mig åt idag. 
Ungarna har varit i skolan. 
Jag har jobbat. 
Livet har återgått till det normala. 
Vardag. 

Ja inte riktigt. 
Föräldrarna är kvar tills på fredag och kommer och hälsar på i morgon. Än återstår några familjedagar. 
Sedan blir det ångest på riktigt. 

Jag HATAR avsked. 

/Y

Skrivet den: 2015-04-03 Klockan: 00:10:04

Här är man inte ett semesterproffs

....för det kan man ju inte kalla sig när sista gången som man var på hotellsemester med hela familjen var för FEM år sedan. 
Det hade behövts lite mer semestervana. 

Första dagen är avklarad och nu gäller det att suga musten ur ögonblicket för här går det undan. 



Vi befinner oss alltså på hotel Folias i San Agustin och jag får återkomma med en slutgiltig sumering när jag vet hur det gått, men hittills kan jag berätta att vi är nöjda. Jag hade läst många reseberättelser om hotellet innan vi åkte och de flesta var överens om att det bästa med hotellet var personalen. 
Och det håller även vi med om. 

Detta är ett av San Agustins äldsta hotell och jag undrar om det inte även är ett av öns äldsta. 
Älsklingens mor berättade att de tillbringade första natten på smekmånaden här innan de drog vidare till Lanzarote, för FYRTIO år sedan. På den tiden det begav sig. 
De hade beställt rum på ett annat hotell men hittade inte dit mitt i natten i ruset efter bröllopet. Det var på den tiden innan det fanns både GPS och Google att hitta vägbeskrivning med. 

På den tiden gick det att speta in direkt på hotell och fråga om rum. 
Det funkar inte nu för tiden. 
Nu bokas allt på internet innan. 
Tro mig, jag försökte. 
Vi ville ju stanna på samma hotell som mina föräldrar så jag gick in här i god tid innan och försökte fixa in oss, men si det gick inte. Alla rum är uthyrda till researrangörer så vill man ha nått rum måste man leta upp det på internet. Och det är inte det lättaste. 
Det finns en uppsjö. 

Men jag hittade. 
Men då får man bara ha ett barn per rum. 
Det andra får man lämna hemma ha ha. 
Nej, det andra skulle gå bo i mina föräldrars rum. 
Fast när vi kom, för jag hade, när vi kom och hälsade på föräldrarna och skulle kontrollera stället, fått "önska" ett våningsplan där vi skulle bo, visade det sig att rummet där vi skulle bo var jättestort. Så receptionen frågade om vi ville ha extrasängar till bägge barnen inställda i vårt rum. 
Och det var ju jättehyggligt. 

Så nu bor vi i ett jätterum med terras mot poolen och allt är frid och fröjd. 
....i mina drömmar. 













Detta är ett hotell fullt med skandinaviska pensionärer som går ut och reserverar sin solsängar med sina handdukar, något som är strängt förbjudet på ALLA hotell i hela världen skulle jag vilja påstå, klockan halv åtta på mornarna. Och sedan ligger de lugnt och stilla och solar och läser hela dagen. 
Inte en unge i sikte under hela veckan har mina föräldrar rapporterat. 

Så kommer vi med två småterrorister som inte kan hålla sams, vara lugna eller låta bli att skrika. Klart, det blir ju en chock för pensionärerna. 
Och ett stressmoment för föräldrarna som måste lyckas med det omöjliga. 
...eller skita'it och slappna av. 
Men något pressade i alla fall. 

Och det där med att lyckas med packningen. 
Ring inte mig om det ska packas. 
Jag har så mycket kläder väntandes i garderoben på att få komma ut på galej att jag tar med mig ALLT. 
Och ändå lyckas stå där på hotellet med ingenting att ta på mig. 
Varför tog du inte med dig någon kjol Yohanna?
Och varför ett par vinterjeans och ett par för små shorts?
Suck!

Men jag har med mig påskris. 
Visserligen fick vi ta in det bakvägen för det var för skämmigt att gå igenom receptionen med det tillsammans med alla våra hundra resväskor, men det är med. 









Jag får berätta mer om våra missöden (äventyr) i morgon. Vi måste passa på att sova medans skitungarna sover. I natt tror jag vi var vakna hela natten med Lillskatten som var så uppspelt att det slog över. 
ZZZzzzz...

/Y

Skrivet den: 2015-04-02 Klockan: 00:32:50

Här är vi på plats

....så nu börjar det: SEMESTER!










Det tog bara 100 timmar för ungarna att somna och det får väl ses som rekord. 


/Y

Jag som skriver här är Yohanna, född 1973 och ursprungligen från Ööörebro på närkesslätten. Sedan år 2003 bor jag i Las Palmas på Gran Canaria tillsammans med Älsklingen. År 2007 fick vi Guldklimpen Alexander och 2010 kom Lillskatten Irma. Jag kämpar med språket, vikten, att vara "upp to date" och att vara en lagom bra mamma. Inget av detta är något som är så lätt alla gånger....men jag tycker det går hyfsat. VÄLKOMNA!

bloglovin





Bloggar av mammor och gravida Blogg listad på Bloggtoppen.se
RSS 2.0