Det var det.
Så var det över.
Både helgen och julen är DEFINITIVT slut.
På tre röda gick det.
Helgen ägnades åt fredagsveckohandling + fredagsfilmmys, strandhäng på lördagen samt galej för mig och idag har det varit bakis-slapp, söndagsmatiné och det AVSKYDDA men oundvikliga avskedstagandet från Sverigebesöket som åker hem i morgon bitti.
Det har varit fullt upp.
Jag har inte ens haft på datorn.
Men Facebookat naturligtvis ;)
>>>
Nu har jag börjat att smyga bort julen här. Det skulle göras med dunder och brak denna helgen men.......det gick ju som det gick.
Tiden FLÖG förbi ;)
Vi tar och knyter ihop julen 2012 med ett Real Life.
Tidigare Real Life att titta på
>>>.
Och det är bara att hänga på: the more the merrier (ju fler desto roligare) ;)
Julen 2012 ja.
Vad hände då?
Och jul över huvud taget.
Vad SKA hända då?
Julen är min favorithögtid, och samtidigt den som jag lider mest under.
Jag ÄLSKAR hur julen känns, all förväntan och all mysstämning. Jag älskar smakerna och lukterna, överflödet av dem som fyllet hemmet och näsan. Glögg, kanel. saffransbullar, hyacinter, pepparkakor, choklad - en doftorgasm ;)
Jag älskar ljusen, adventsljustakarna, granen som glimmar, julmusiken som ger sån stämning. Luciafirandet som ger gåshud. Alla minnen från barndomen som jag vill föra över till mina barn. Känslan av en ständig festsstämning och så all förväntan över vad som finns i klappana ;)
Man firar inte, eller snarare LEVER tycker jag passar bättrer som en beskrivning av vad det är vi gör, julen här nere på samma sett som hemma.
Jag saknar den.
Därför var det en sån oerhörd YNNEST att vi fick komma hem till Sverige och fira, om än inte den riktiga så en lite framflyttad fakeversion, julen där. På det sett som jag är van och uppvuxen med
>>>.
DET var det som gjorde denna julen så speciell.
Men samtidig så var det den resan som gjorde att vår egna jul, här hemma, blev så kort och stressig. Vi kom inte ikapp förens på sluttampen här. Och nu känns det faktiskt som att även JAG är nöjd och redo att plocka bort julen.
Hyacinterna är vissna och luktar konsigt.
Amaryllisen sjunger på sista versen.
Granen har jag i-och-för-sig inte tröttnat på än. Den är så OTROLIGT fin.
Julskinkan är för LÄNGE sedan uppäten.
Sista snutten lussebulle fick kastas idag på grund av hälsorisk.
Och Älsklingen jobbar på det sista i chokladasken ute i soffan.
Jag har tagit bort EN adventsljusstake. Mer hann jag inte idag.
Men vad är det med julen och mig?
Jag har så mycket som jag VILL hinna och göra. Och när jag inte hinner det så blir jag stressad (som leder till arga mamman) och ledsen.
Jag blir försenad med saker, står i sista minuten och försöker få ordning och får bara en sån ÅNGEST i bröstet och känner egentligen bara ledsamhet de sista ögonblicken inför jul.
Men så kommer julaftonsfirandet
>>> och då går det liksom ett plopp innom mig och så kommer lugnet. Typ som en förlossning ;)
Man sliter som ett djur, lider och tror att man ska dö.
Men så ett plopp.
(Ja plopp och plopp är DEFINITIVT inte ett ord som passar in på, i alla fall mina, förlossningar och som egentligen mest känns som en förnedring att använda i samma sammanhang, men ni fattar.)
Så kommer ploppet ;)
Och DÅ kan jag njuta.
NU är julen här. Allt är gjort och det som inte blir gjort kan man göra sen.
Då njuter jag.
Julen.
Och jag har funderat massor på det där, varför jag reagerar på detta sättet, VARJE år.
Vad skulle jag kunna ändra på?
VILL jag ändra på något?
Är det kanske detta som är jul för mig?
Och VAD är det egentligen som är viktigt med jul?
Och jag fortsätter att fundera...
Så en liten julspecial nu:
- Har du plockat bort julen?
- När tar du fram vs. när tar du bort julen?
- Vad var speciellt med julen 2012?
- Hur känner du inför julen?
- Bästa och sämsta med jul?
- Vad är det som MÅSTE hinnas/vara/göras/ätas osv till jul?
- Och klapparna, är det verkligen roligare att ge än att få?
Som vanligt så skriv och berätta på din blogg tills pâ tisdag kväll, om det du VILL berätta om, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg.
På onsdag kväll gör jag en sammanställning, så att vi alla kan gå in och kolla hos varandra.
/Y
