...när jag läste det här, ack så viktiga och också intressanta, inlägget från
Underbara Clara >>>.
Där satt jag i godan ro och slösurfade runt på bloggar och läste om än det trevligare än det andra när jag började läsa denna och kände hur stressen knep om mitt hjärta.
Jag har alltid varit intresserad av miljöarbete och alltid försökt att "rädda" världen från att gå under ;) Faktum är att det var jag som fick min familj att börja kompostera och den som bedrev korståg hemma om hur det enda som spelade nån roll i politiken var miljön. Jag gick minjöinriktning på tekniska linjen och fortsatte med solenergi och hade planer på att erövra världen med mitt ekologiska byggande.
Men det var i tonåren.
De magiska tonåren.
Då man tror att man äger världen, har hela livet framför sig, man själv är den enda som sätter gränser, har obegränsad tid för allt det man VILL göra och ett engagemang som räcker och blir över.
.....för det man VILL och TROR på.
Jag var MiljöYohanna ;)
Sen kom kärleken, flytten, ungarna och hemmafrulivet och jag liksom tappade gnistan. Det gick åt för mycket tid till att tvätta, laga mat och betala räkningar med pengar som inte fanns.
För att inte tala om det dåliga mamma-samvetet som tog/tar så mycket kraft och energi från själen.
För jag TYCKER verkligen att det är viktigt som står i detta blogginlägg. Viktigt och ALLA borde göra någonting åt detta.
Men allvarligt talat.
- det ska penionssparas
- det ska ätas ekologiskt
- det ska får pengar att räcka till slutet av månaden
- det ska stås på loppis
- det ska återvinnas sopor
- det ska mindfullnessas
- det ska fås egentid
- det ska användas miljövänliga städartiklar
- det ska undvikas tillsattsmedel
- det ska inte drickas vatten ur vita plastflaskor
- det ska ringas till föräldrarna
- det ska läsas sagor och sjungas för barnen varje kväll
- det ska "fixa sig" för karln
- det ska ätas svärmorsluncher
- det ska inte ätas antibiotika fler än tre gånger per år
- det ska ätas grönsaker på halvatallriken
- det ska INTE ätas kolhydrater
- det ska INTE ätas griskött, eller i alla fall inte kött från "olyckliga" djur
- det ska tänkas på de fattiga
- det ska tänkas på alla barn som far illa
- det ska räddas välden
och en MASSA massa mer som jag försöker att hålla ordning på och som jag ständigt har dåligt samvete över. Ska jag nu också tänka och ha ångest över detta?
Jag FÖRSÖKER verkligen men för BÖVELEN:
- man ska ju hinna med att leva också och att NJUTA av det. Livet kommer ju liksom inte i repris...
Och vad jag blir mest: LEDSEN, IRRITERAD och FÖRVIRRAD av är att alla säjer olika saker. Läs i kommentarerna till inlägget så får ni se att där kommer det än det ena, än det andra argumentet för hur man ska göra.
Och det gäller inte bara detta med kemikaliesaneringen. Det gäller ALLT.
Lika många som man frågar, lika många svar får man.
Vinkelvolter överallt.
Man ska sopsortera.
Men man ska INTE sölja ur förpackningarna innan man kastar den i returen för då förbrukar man MER energi än man sparar genom att återvinna förpackningen.
Fast sopberget måste minska.
Så all form av återvinning är att föredra än att använda nya källor att producera nya förpackningar.
Och så börjar det om igen...
Man ska inte äta mat med tillsattser/konserveringsmedel.
Men mat som förvaras måste innehålla konserveringsmedel så NÅGOT medel måste tillsättas.
Tillsätter man detta så är det bra för miljön men dåligt för hälsan.
Tillsätter man detta är det bra för hälsan men dåligt för arbetarna som utvinner materialet.
Köper man färsk närproducerat så blir långt-bort-landet arbetslöst.
Och njuter man lite för att mindfullnessa så kan man slå sig i backen på att det är nån stackare som fått sätta livet till för att jag ska få njuta. Eller får göra det om jag låter bli.
Jag menar inte att vi INTE ska tänka på detta eller INTE göra något åt det.
Men jag får JÄTTEÅNGEST och blir HELFÖRVIRRAD av att tänka på ALLT och VAD jag borde göra.
/Y
PS
Speciellt mycket ångest får jag när jag tänker på alla dessa burkar med kackelacks-spray vi gjort över med under åren och som vi bor i ångerna av ännu. Plus att grannarna röker så det drar in till oss och DET kan jag inte göra ett smack åt ;) DS
