Att vara i ögonblicket

Varje dag sâ passerar jag denna stranden, Playa de Amadores.

Helt tom (nästan, förutom de ofrivilligt morgonpigga och vakna barnfamiljerna) och pâ väg att vakna upp till en ny dag.

 

 

 

Jag försöker att verkligen vara i ögonblicket, att öva mig i mindfullnes. Tänka pâ det jag gör just nu, se det fina runt omkring mig, känna dofterna, den svalkande brisen och känna hur musklerna i kroppen (ja jag har ett par sâdans faktiskt ;)  ) rör pâ sig och spänns och slappnar av om vartannat.

 

Men det är en konst det där.

Det kräver övning.

 

Ofta sâ tränger tankar sig in där de inte hör hemma. Tankar frân morgonen, det jag vill göra under dagen och att familjen hemma väntar pâ mig hemma att jag ska komma med frukostbrödet.

Att verkligen njuta av ögonblicket och bara tänka pâ det som är här och nu är nâgot som för mig är svârt, men ack sâ nödvändigt att kunna.

 

Fortsätta öva alltsâ ;)

 

 

I dag pâ stranden sâ hände det nâgot.

Jag vet inte vad, men det var inget trevligt.

 

Helt plötsligt sâ samlades det en massa människor runt en kropp liggandes pâ marken, i strandbrynet. Badvakterna kom springande och jag sâg en del personer pâ huk hjälpandes till med nâgot. Efter nâgra minuter kom ambulansen och tvâ sjuksköterskor kom springande med utrustning, lastade upp nâgon pâ en bâr och drog iväg igen.

 

Jag hörde röster som talade om en epelepsiatack, nâgon sa att han andades inte osv. Men vad som egentligen hände vet jag inte. Jag sâg bara ett par ben som sprattlade krampaktigt i ett ögonblick när folksamlingen skingrades lite för min syn.

 

Helt plötsligt sâ fâr man en tankeställare att även i paradiset sâ kan det hända olyckor och ögonen klistrades, om möjligt, ännu fastare pâ ungarna där de lekte i vattenbrynet eller sprang omkring bland otaliga ben.

Sâ lätt det kan hända...

 

/Y

Jag försöker oxå leva i nuet, tänker gå lite mindfullness kurser!! Man rusar allt för ofta iväg i förväg, planerar fixar och donar och glömmer bort att njuta NU, idag, just i den sekunden man befinner sig i! Märkligt hur man kan tycka (där och då) att det är viktigare vad man ska handla ...IMORGON?! Tänk vad mycket man missar. Nä du har rätt, övning ger färdighet. Det tragiska är ju att såna här händelser ska behöva ske och bevittnas av en för att man ska stanna upp för ngr stund!?..

Vi har mycket kvar att lära! Tack för tänkvärda och påminnande ord på vägen i kampen om tid och rum på rätt sätt! Kram

Det där med Mindfulness är nog nyttigt, tack för påminnelsen. Ja epilepsi och annat är inte att leka med, usch. Hoppas personen klarade sig väl. visst får man sig en tankeställare.
Kram Linda

Älskar den stranden!! <3
Ja,det är svårt det där tycker jag, att vara i nuet och tänka positivt hela tiden när jobbiga tankar attackerar, men man får öva hela tiden. När man vittnar om olyckor på nära håll blir det ju ännu påtagligare. Man får vara glad så länge man lever.
Just nu lever jag min tonnårsdröm...bara slappa, för snart väntar hösten och då jag helst vill gå i ide...Ha det fortsatt fint i "paradiset" :)

Livet är skört, det är otäckt att påminnas om det! Och ännu viktigare bara därför att lära sig njuta av nuet!

Man skall vara rädda om varandra :) Håller med dig, har själv gått kurs i mindfulness som hjälpte mig efter en ganska stressig period. Den tekniken kan man använda sig av varje dag!
Ni verkar ha det härligt :) Njut av livet!
Kram