Här bloggar lillasyster hos storasyster

Jisses!

Jag har blivit utbjuden på middag idag. 

Vilken lyx. 

Jag njöt så jag nästan fick en mat-orgasm som mitt fyndiga sällskap så fint uttryckte det. 

Men jag kan i alla fall säga att jag njöt då av maten och slappnade av då av vinet att vi nästan inte höll på att komma hem. 

Vilken tur att de spelade Carry med Eurup på bussen hem så jag piggnade till. 

Samma ställe som jag varit på förr. Gallieo på Gallileo-gatan. Varför byta något bra?

Så gästbloggar lillasyster också på begäran:

***********

Och den som skriver är Yohannas syster Emma som har blivit ombedd att gästblogga om hur det är att besöka sin utlandsboende syster under 10 dagar.

Yohanna är 8 år äldre än jag. När jag var liten var hon lite som en tuff extramamma som kom förbi min skola med portfölj istället för ryggsäck. Jag minns att jag kramade henne hårt och bad henne att aldrig flytta ifrån mig. När hon trots allt gjorde det gav hon mig ett "hålla kontakten med Yohanna-kit" bestående av brevpapper och frimärken. För det var på den tiden man fortfarande skrev för hand och väntade på pappersbrev. Trots att Yohanna numera bor många hundra mil ifrån mig känns avståndet kortare än förr. Tack Gud för ny teknik och sociala medier! Och de små röstmeddelanden vi skickat till varandra sedan jag var på besök för ett halvår sedan har både fått mig att längta och att känna mig mindre ensam. Nu är jag här igen, med allt vad det innebär. Åtminstone i 4 dagar till.

Jag lämnade ett Sverige med frost och minusgrader och blev upplockad av svåger Octavio på flygplatsen förra veckan, välkomnad med middag och vin hos systers familj och slocknade i stort sett de följande tre dagarna. Ibland tar semestern ut sin rätt. Jag har ofta varit en mycket sovande moster när syskonbarnen ska iväg till skolan på morgnarna ;-)

I skrivande stund sitter jag i klassrummet på svenska skolan där min syster undervisar ett gäng tonårskillar. "Hej vad heter du, hur mår du?" Cirkulerar runt i rummet. Jag känner behov av att vända den här lektionen så att jag själv får öva min spanska. Jag vill lära mig!

Idag har jag i övrigt vabbat för första gången i mitt liv. Med lätt panikkänsla bad jag mina facebookvänner om råd om hur man gör och fick rådet att säga "ja" oftare än "nej" vilket troligtvis är lättare om man förstår vad 3-åringen säger. Nåväl. Vi han sjunga om gubbarna från "pipparkakelandia" innan stackars förkylda, övertrötta Irma fick raseriutbrott på moster. Stumpan!

Förra helgen var det sol, sol, värme, sol och fantastisk kvällspromenad i Puerto Rico. Igår fick jag en strandpromenad på Las Canteras stranden här i Las Palmas. Försöker insupa allt ljus jag kan medan jag är här. Kylan i Sverige går att klä sig emot men mörkret under vintermånaderna är svårt. Det känns fint att när jag kommer hem igen är det hög tid för ljusstakar, värmande glögg och kaneldoft.

*************

Tack för det Emma. 

/Y

Ni är så fina o goa, det känns så bra i hela mig att ni har det så fint tillsammans. Vill vara med er där nere, men en gammal mor platsar väl inte ihop med sina unga tjejer längre. Ni har så mycket roligt för er, önskar att jag var ung igen.Kram

Hälsa din lillasyster att den här lillasystern oxå varit barnvakt åt storasysters barn som då inte hade börjat prata (så språkförbistringen var stor). Barnet stängde in sig på föräldrarnas sovrum och skrek åt mig. Trots att jag och hans storebror åt pizza och godis och kollade på film...