Ja det är ömsom vin ömsom vatten här på semestern. Ena dagen sitter man i strandparadiset och nästa på akuten. Ena stunden har man familjeidyll och i nästa har man stora depressionen i form av tre-årings-hysteri.

Sista månaderna har jag haft något i örat. Ena dagen har det varit som efter en flygtur och andra stunden har det släppt. Det har ju inte gjort ont, bara varit jäkligt irriterande, så man vill ju inte störa farbror doktorn i onödan. Det fixar sig av sig självt tänkte jag.

Fel!

Det dom händer är att EN dag, helst på semestern och långt ifrån din egna vårdcentral, så börjar det göra jäkligt ont. Precis som när det är dags att klämma ut en skitunge. Först lite småont och fullt uthärdlig, men raskt eskalerande till gråtnivå och jag-tror-att-jag-dör-stadiet.

Det blev turist-akuten och då visar det sig att har man väl fått en infektion i örat på grund av en propp så kan man inte bara skölja ut den och allt blir bra igen. Nej då måste man äta antibiotika och bli smärtfri och sedan komma tillbaka för öronsköljning.
Så mycket för att vara ståndaktig och inte gå till doktorn.

Så nu har jag en veckas alkoholförbud, på grund av medicinering, mitt i semestern och med kommande bröllop i helgen.
Det blir visst jag som kör.
Och inte hör jag heller.

Fast det är kanske lika bra för Lillskatten fick ett treåringsutbrott idag och blev helt hysterisk och gallskrek så det hördes ända ner till stranden för att hon inte såg bilden i den bildLÖSA boken när vi läste en sväng på eftermiddagen.
Huvaligen.
Hur ska det bli när hon inte får komma hem hur sent på natten dom hon vill och inte får någon moped?

Ja, fast jag började ju dagen med att åka på loppis med grannen förstås.
Innan det hade börjat att göra svinont.
Och jag kom ju hem med en väska naturligtvis.
Och en bikini ha ha.

/Y

.