Skrivet den: 2012-10-16 Klockan: 00:50:42

Här blev det en lång dag

...och vi gick och veckohandlade till slut, jag och ungarna. Älsklingen  skulle komma och hämta oss i affären så fort som hans möte slutade.
 
 
 
 
Och vi väntade och väntade...
Med kundvagnen full med mat.
Och ett par barn som var trötta och hungriga.
Ni fattar, ett kalas-upplägg ;)
 
Ibland ser jag på oss liksom utifrån och vad jag ser skulle lika gärna kunna vara taget ur en sån där komedi när man driver hejvillt med barnfamiljer.
Men hey, vi är tacksamma att driva med.
 
Ungar som skriker och far runt i affären som vore de besatta av nån ond ande. En mamma som tappat tålamodet och bara låter det vara. Surfar lite med mobilen för att se så där lite nochalant avslappnad ut medans hon kokar inombords.
- Om inte den där gubben kommer snart så svär jag på att det blir inget rajtantajtande förrens pensionen...
 
Jag svär, vakten och kassörskorna var färdiga att kasta ut oss ur butiken när Älsklingen äntligen kom och befriade omgivningen från vår närvaro.
Undrar om vi kan gå dit igen utan att skämma ögonen ur oss...
 
Därför så måste jag erkänna att när jag ser andra barn skrika, slänga sig på marken och vara allmänt otrevliga mot sina föräldrar, ja då kan jag inte låta bli att le inombords. Och kanske ja, leeendet kanske även skiner igenom lite i mina ögon.
 
Men det är ABSOLUT ingen skadeglädje, inget hånflin eller "rätt-åt-dem"-känsla. Nej ren och skär glädje och lycka över att det finns andra barn som beter sig så, att inte bara mina är små monster. Att andra familjer har kaos och bråk.
Och att man ÖVERLEVER och kanske till och med kan skratta åt det absurda i situationen.
 
....om några år kanske. När det har slutat att koka inombords av både trotsåldrar och försenade gubbar.
 
/Y

Kommentarer
Postat av: Annapanna

Hahaha! Förlåt! Men jag kan inte låta bli att skratta här! Igenkänningsfaktorn är hög!! Bit ihop bara!

Svar: Här bits det så käkarna vitnar. Sen ler jag lite innombords åt andra bråk-ungar ;)
Yohanna i Las Palmas

2012-10-16 @ 07:01:31
URL: http://annapannis.blogg.se
Postat av: Anna

Åk och handla själv utan barn, någon lucka för det borde ni väl kunna ha. Mina barn får inte följa med nästa gång om de inte uppfört sig.

Svar: Ja man tycker det. Handla själv borde vara en dröm ;)
Yohanna i Las Palmas

2012-10-16 @ 07:46:55
Postat av: Martina

Åh vad jag känner igen det där med att glädjas åt att andra barn "beter sig illa" !(inom rimliga gränser, om det nu finns sådana haha)

Svar: Ja det är inte klokt vad man kan sprida lite glädje hos andra mammor med sina små monster ;)
Yohanna i Las Palmas

2012-10-16 @ 10:03:24
URL: http://ytterligare.blogspot.com
Postat av: Ann-Mari

Om det är någon tröst så tror jag inte att folk lägger på minnet hur någon familj "betedde sig" - såvida det inte är extremt ;-) Det känns säkert bara så för att man är lite "utsatt" på allmänna ställen. På sin höjd kanske någon ler inombords ;-)
Ha en fin dag!

Svar: Nej jag tror inte att vi var extrema. Jag har sett många barn bete sig så där....i alla fall ett.....eller jag tror det i alla fall ;) Hur som helst så får man vara glad att man kan ge någon ett innombordsleende ;)
Yohanna i Las Palmas

Postat av: Ann Catrine

Även jag minns hur det var att handla med något "besvärliga och skrikiga" ungar...
Svetten rann, man får hoppas de som kikade hade överseende.
Eftersom jag var så ung (knappt 17 år) när jag blev mamma tyckte jag alltid att alla tittade på just mig, om jag skötte mig liksom... Allt skulle vara perfekt så ingen kunde säga "vad var det jag sa"

Idag skulle du varit i Sundsvall, - SNÖBLASK!!
Jag lyckades med konststycket att ta bort din kommentar hos mig, vete sjutton hur jag betedde mig. Men så du vet, jag läste den, och jag började svara också...
Kram

Svar: Redan SNÖ? Vad är detta? Den ska ju inte komma förens i början på december då jag kommer ;)
Yohanna i Las Palmas

2012-10-16 @ 13:04:31
URL: http://mormormu.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0