Ja så var det måndag igen. Jag har varit iväg med Alexander till skolan nu på morgonen, har ätigt frukost, ammat ett par tre gånger, kollat fejjan och nu tänkte jag skriva lite här. Det går som det går. Lillskatten är så trött att hon inte kan somna. Jag har ammat så hon somnade, la ner henne i vagnen så vaknade hon efter tre minuter. Ammade igen så hon somnade. La ner henne i vagnen och hon vaknade efter tre minuter. Nu har jag gett henne en slurk igen och la henne i babysittern, då vaknade hon på en gång. Men nu stoppade jag in nappen som hon efter mycket övning nu fattat galoppen med. Och nu ligger hon och sugen och ögonen sluts sakta, saaakta, mot drömmarnas land.....



Jag vet ju att hon är mätt, torr och bekväm och så jäääääättetrött. Men hon kan inte somna själv, måste ligga mot bröstet och gosa. Och det är gosigt i och för sig, och det får hon göra ibland, men ibland måste man lära sig somna själv också och därför har jag nappen. Men jag har dåligt samvete tro inget annat.

Trixet med nappen kom jag på när jag satt o funderade lite. När bebisarna ammar så suger de inte på bröstet som många tror, de pumpar ut mjölken med tungan ungefär som man gör mär man mjölkar kor. Tungan driver ut mjölken med en vågformig rörelse som man kan se när de släpper bröstet och forfarande har munnen lite öppen. Då ser man hur tungan rör sig fram o tillbaka, upp och ner. Därför när man stoppar in nappen de första gångerna så försöker de med samma rörelse på nappen, och den trillar ju ut då. Det är inte så att de spottar ut den.
Det är klart, de första gångerna så blir de ju lite förvånade över vad som kommer in i munnen. De kan bli ledsna att det inte kommer nåt ur den, då får man ju ge mer bröst för då är de ju fortfarande hungriga. De kan få kväljningar för att nappen kanske kommer in för långt i munnen. Då får man ju hitta en annan napp. Eller något annat fel på den.

Men om man väl hittat en bra napp och övar lite ibland. Inte stoppar in den helt på en gång utan duttar lite. Så kommer de på att de ska suga och inte "mjölka" nappen. Fast det blir ju inte perfekt för det. Nappen trillar ju ut ofta eller de små armarna som de inte har kontroll över ännu fladdrar förbi munnen och knuffar ut nappen. Ja ibland är det mer jobb med nappen än att ta fram bröstet.

Här bjuder jag också på en bild av mina favvokillar från i helgen. Sedan Irma kom har Alexander blivit en riktig pappas kille och jag vet att det är helt normalt när jag måste spendera så mycket tid med Irma.
Men jag saknar honom så.....